Denna uppsats behandlar hur städer styrs och marknadsförs idag och vilka konsekvenser detta får för stadens invånare. Ambitionen är att synliggöra maktdiskurser bakom stadsplanering, i ett globalt och lokalt sammanhang. En ökad förståelse för stadsutvecklingsprocesser kan bidra till en demokratisering av desamma. Offentliga platser regleras och styrs av politiker och stadsplanerare och kan således sägas representera en styrande maktdiskurs. Sedan det sena nittonhundrasjuttiotalet har en nedåtgående trend inom industrisektorn och efterföljande ekonomiska förändringar i västvärlden skett.

Bakgrund: Humor har länge ansetts som något välgörande och har under de senaste decennierna blivit ett ämne som det forskas allt mer om, trots detta förefaller det inte finnas nog med evidens för att implementera humor som ett verktyg inom dagens sjukvård trots de hälsofrämjande egenskaper humor anses besitta.Syfte: Syftet med examensarbetet är att belysa humorns betydelse inom omvårdnaden.Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier analyserades.Resultat: Resultatet presenteras i form av fem teman: humor förmedlar budskap, humor bygger goda relationer, humor som terapeutisk lek, humor som ett verktyg för att uppehålla rollen som den goda patienten samt när humor inte givit önskat resultat. Resultatet visar att humor är ett effektivt instrument för att stärka och skapa sociala relationer samt att humor har en hälsofrämjande verkan, men även att humor måste användas med tillförsikt då om det används fel även kan skada en social relation.Klinisk betydelse: Humor är ett bra instrument för att stärka patient-sjuksköterskerelationen och för att främja god hälsa i omvårdnaden. Det finns behov av mer forskning på ämnet humor för att stärka dess evidens som ett användbart instrument.Slutsats: Humor är användbart för både patienter och sjuksköterskor som kan brukas i många syften inom omvårdnaden..

Den nationella folkhälsopolitiken har som övergripande mål att uppnå en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Inom tobaksområdet är målet att minska bruket av tobak. Den 1 juni 2005 trädde lagen om rökförbud i kraft. Förbudet innebär att det är förbjudet att röka på alla serveringsställen, med undantag för uteserveringar. Genom ett rökförbud vill staten skapa en god och rättvis arbetsmiljö för krog- och restauranganställda men även minska konsumtionen av cigaretter.

Den här uppsatsen uppmärksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger på mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering är tänkt att påverka människor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gällande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar på en vision om en central plats i staden som befolkas av människor vars fritid och konsumtion är det mest väsentliga.

Syftet med denna studie är att undersöka om lärare ser sig ha det stöd och de resurser som krävs för att åstadkomma en inkluderande skola.Vi vill även undersöka synen på inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krävs att lärare skapar goda relationer till elever och föräldrar. Läraren måste även ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att resurser tillsätts. Våra frågeställningar har varit vilket stöd lärarna får i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvärda. Ytterligare en frågeställning har varit vad skolpersonal har för syn på inkludering.  Klassläraren och dennes arbete med elever i behov av särskilt stöd står i fokus för vår studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslärare, två skolledare, en specialpedagog och en speciallärare på tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Om världen till följd av klimatförändringarna blir mycket varmare kommer förutsättningarna för hur vi planerar städer, infrastruktur och jordbruk helt att vändas upp och ner. De delar av världen som idag står för världens livsmedelsproduktion kommer vid bara några graders förändring bli obrukbara som betes och odlingsmark. Dessa förändringar kan komma att starta konflikter, och stora flyktingströmmar som tillsammans med förändrade klimatzoner helt kommer att rita om världskartan. i Skandinavien är det då troligt att vi behöver bygga samhällen och städer för miljontals nya immigranter, och detta samtidigt som vi befinner oss mitt i den mest fruktbara jordbruksmarken i världen. Om hundra år måste vi dessutom, oavsett detta, dubbla livsmedelsproduktionen globalt sett.Vårt samhälle blir allt mer rörligt och infrastrukturen utvecklas i allt snabbare takt.

Bakgrund: Vårdrelationen tycks ha stor betydelse för patientens välbefinnande och många faktorer kan påverka utvecklingen av relationen i en positiv riktning. Relationen ses främst som ett medel för att uppnå omvårdnadsmålen, men kan även utgöra ett mål i sig. Tidigare forskning fokuserar på när och hur vårdrelationen innebär ett vårdande för patienten. Studier som har ett helhetsperspektiv och en generell utgångspunkt i patienters preferenser avseende hur sjuksköterskan kan utveckla en god vårdrelation är få. För att kunna utveckla goda vård- relationer till sina patienter behöver sjuksköterskor förstå de faktorer som patienter upplever som betydelsefulla i den goda vårdrelationen.Syfte: Att beskriva faktorer som ur ett patientperspektiv har betydelse för en god vårdrelation mellan patient och sjuksköterska.Metod: För att få fördjupad kunskap om de faktorer patienter finner betydelsefulla för att en god vårdrelation ska utvecklas genomfördes en litteraturstudie av vårdvetenskapliga artiklar om patienters erfarenheter av vårdrelationen.Resultat: Studien resulterade i sex teman som beskriver patienternas förväntningar på sjuk- sköterskans kunskaper, egenskaper och handlingar inom ramen för den goda vårdrelationen.

Hur upplever människor olika färger? Påverkas människan avomgivningens färgsättning? Kan färgteorier vara till hjälp vidfärgsättning av ett stadsrum?Utifrån främst litteraturstudier beskriver den härkandidatuppsatsen hur vi under 1900-talet har färgsatt fasader istäderna i Sverige, och hur människor utifrån teorier ochundersökningar tros uppleva och påverkas av färgsättningen istadsrummet. Sven Hesselgren har fått ta upp stor del av arbetet dåhan forskat mycket om färgperception och gjort en färgatlas utifrånmänniskors upplevelse av färg.Färgsättning i staden måste ta hänsyn till en mängd olikafaktorer. Genom att titta på hur staden har förändrats det senasteårhundradet kan vi medvetet välja om vi vill ta hänsyn till och skapaen färgsättning som samarbetar med, eller motarbetar omgivningensstiltypiska byggnader och dess färgsättning. Vissa färger kan ge enbehaglig helhetsbild och trivsamhet i stadsrummet medan andrafärger utmärker sig och skapar en stor komplexitet.

En knäprotes förbättrar ofta livskvalitén för de som har levt med långdragna smärtor. Oftast är det patienter med artros eller reumatiska besvär som får en ny knäled, i synnerhet de som har hotad gångförmåga. Operationsresultaten är ofta mycket goda utifrån smärtlindringsaspekter men många patienter har bestående kraft och funktionsnedsättningar i den nya leden. Aktiv rehabilitering har visat goda resultat för dessa patienter. Vad gäller tidig styrketräning däremot finns det mycket få studier.

Syftet med undersökningen är studera vad som präglar auktoriteten i den svenska skolan, undersöka värdet av goda relationer i klassrummet samt studera hur konflikthantering påverkas av gruppsituationen som råder i klassrummet. Mina frågeställningar handlar om vilken betydelse ledarskap, respekt och auktoritet får i relationen mellan lärare och elever, vad som avgör om en lärare respekteras av elever och vad det beror på att en lärare får eller inte får auktoritet i en grupp. I studien undersöks också hur det är möjligt att på olika sätt hantera konfliktsituationer.    För att undersöka detta har jag gjort strukturerade intervjuer med sex olika lärare inom gymnasiet och högstadiet, med olika bakgrund, erfarenhet och ämnesområden. Resultatet har jag sedan jämfört med olika teorier om ledarskap, grupprocesser och konflikthantering.   Min undersökning visar att auktoritet måste förtjänas genom bland annat social kompetens och goda relationer.

Helsingborgs norra infartsled håller idag motorvägsstandard långt in i staden. I samband med utbyggnaden av ett större område (Mariastaden) i infartsledens närhet föreslås en omvandling av infartsleden och dess närområden. Infarten utformas som stadsgata i de centrala delarna, och befintliga verksamhetsområden längs vägen omvandlas till områden med blandade funktioner som handel, kontor, bostäder och verksamheter. På grund av en osäkrer framtida trafiksituation föreslås två alternativa bebyggelseförslag, som sedan jämförs med varandra och en slutsats dras. slutsatsen är att områden utanför planområdet måste utredas innan beslut fattas om vilket förslag som är att föredra..

Temporära/tillfälliga platser eller aktiviteteranvänds idag som ett verktyg i ett flertal störrestadsbyggnadsprojekt. Idén är att dessa skaparliv och rörelse i stadsbyggnadsområden somännu inte blivit en del av stadens nätverk ochplatser. I Helsingborg planeras ett större stadsbyggnadsprojektvid namn H+. Projektområdetär beläget i södra centrala Helsingborg, på markmed både verksam och nedlagd industri - ochhamnverksamhet. Projektet startade med tävlingenImagine Helsingborg 2008.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället.

Skollagen idag ställer inga krav på den fysiska utemiljön på skolorna. Då barnen i Sverige blir allt mer stillasittande och då hälften av dagens fysiska aktivitet för barn sker under skoldagen är det viktigt att skolgårdarna, i så stor utsträckning som möjligt, uppmuntrar till fysisk aktivitet. Syftet med uppsatsen var att inventera tre skolgårdar i Uppsala och jämföra deras innehåll mot vad litteraturen säger om fysisk aktivitet. Målet var att ta reda på vad som är en aktiverande miljö för barn och om de tre skolgårdarna har de inslag som behövs enligt litteraturen. Mitt arbete grundades på inventeringar och intervjuer med lärare på de aktuella skolorna. Två av de tre skolorna valdes utifrån deras läge i staden.

Över hela världen pågår en kraftig urbanisering och idag lever mer än hälften av alla människor i städer. Många utvecklingsländer hinner inte med att generera hållbara och alternativa försörjningsmetoder till den allt större urbana befolkningen. Allt fler lever i en tillvaro som präglas av fattigdom. Kraftfulla planeringsstrategier krävs för att förbättra dessa människors levnadsförhållanden och därmed också verka för en hållbar utveckling. Uppsatsen presenterar det urbana jordbruket som en i dessa avseenden möjlig strategi. Urbant jordbruk finns i alla städer och har gjort det i alla tider.