Elektroniska tjänster utgör en stor del av marknadsekonomin i större delen av världen således även på den inre marknaden. Elektronisk handel, där elektroniska tjänster ingår, har under de senaste åren expanderat. U.S. Bureau of Census uppskattade att elektroniska tjänster genererat i drygt 600 miljarder kronor under år 2005. Det är en ökning med 24.6 % från föregående år.

Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning.

Denna studie avser att besvara var mervärdesbeskattning sker, ur ett EG-rättsligt perspektiv, vid tjänstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsställen i olika medlemsstater. Tjänsterna förvärvas vid den plats där den beskattningsbara personen har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahålls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsställen. Studien företas med anledning av rådets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om ändring av direktiv 2006/112/EG med avseende på platsen för tillhandahållande av tjänster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22).Utgångspunkten för att besvara studiens syfte är huvudregeln i artikel 44 mervärdesskattedirektivets ändrade lydelse som träder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahållande av tjänster till en beskattningsbar person ska vara den plats där denna person har etablerat sätet för sin ekonomiska verksamhet.

Jag har i det här arbetet diskuterat skolan som plats utifrån Waldorfpedagogik. Har Waldorflärare medvetenhet bakom platsens inverkan och hur står det i så fall i förhållande till resten av samhället? Vad är det som är bra med deras sätt att ta vara på platsen i skolan? Jag har tagit reda på hur Waldorflärare kan tänkas använda skolans fysiska miljö i sitt arbete. Genom att utföra fyra kvalitativa intervjuer med Waldorflärare på Rudolf Steinerskolan i Lund har jag nått resultat som jag kopplar till litteratur som jag läst. Respondenterna har bland annat redogjort för hur de använder naturen, färgerna, material och rummen i sitt skolarbete.

Denna kandidatuppsats är skriven inom agronomprogrammet för landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka vilka möjligheter respektive hinder det finns för företagande i Sysslebäck samt på vilket sätt entreprenörerna, genom sina företag, bidrar till en levande landsbygd. Uppsatsen bygger på intervjuer gjorda med personer som driver företag på platsen. För att besvara frågorna har litteratur använts för att kunna göra en analys och förstå vilka faktorer som ligger bakom det som företagarna ger uttryck för och upplever. Begrepp som nätverk, gleshet och ?community? har använts för detta syfte.

2005 antogs en fördjupad översiktsplan för stadsdelarna Rissne, Hallonbergen och Ör i Sundbyberg. Ett av målen med den fördjupade översiktsplanen var att stärka de offentliga rummen i stadsdelarna för att skapa ett livaktigt och varierat stadsliv under dygnets alla timmar, attraktivt för människor i alla åldrar och präglat utav mångfald. Hallonbergsplan är ett ?busstorg? beläget i direkt anslutning till Hallonbergens centrumanläggning. Målet med rapporten var att analysera Hallonbergsplan ur ett socialt perspektiv med fokus på platsens fysiska miljö och vilka förutsättningar den fysiska miljön ger för att skapa det stadsliv som har formulerats som mål med den fördjupade översiktsplanen.

Denna uppsats ger en bild över hur man kan göra för att hitta det rätta trädet för platsen..

Uppsatsen utgår från ett historiematerialistiskt perspektiv för att studera Tågerup. Tågerup är en stenåldersboplats i Skåne, öster om Landskrona. På platsen har det funnits Kongemose- och Ertebøllekultur. Uppsatsens frågeställningar är: Hur såg arbetsuppdelningen mellan kvinnor och män ut? Hur var familjerna sammansatta?Finns det några skillnader mellan hur historiematerialister tolkar arbetsuppdelningen och de sociala relationerna jämfört med de arkeologer som har arbetat med Tågerup?De historiematerialistiska teorierna utgår dels från Marx och Engels och dels från arkeologer och antropologer som har vidareutvecklat deras teorier.

`Stort landskap på liten yta` är ett gestaltningsförslag till en askgravplats för Korsbackakyrka i Kävlinge. Låga former blev en givande lösning för att inte påverka kyrkogårdens hela samanhållna karaktär och för att inte skapa obalans i kyrkogårdsrummet. Med ett vattenarrangemang och prasslande bambu, vill jag kamouflera yttre ljud och aktivitet och bidra till en mer meditativ plats. Jag ville inte bara skapa en gravplats åt de avlidna utan ett landskap för de efterlevande. Med inspiration hämtat från den japanska stenträdgårdana fick små gravstenar bli till klippor och öar. Och istället för polerade stenar uppradade i kvarter, en del av en helhet i ett stenlandskap. ur dagboken den 10,13 april, 2012 Askgravplatser ligger ofta samlade i mindre områden eller kvarter på kyrkogården och upplåts med gravrätt. Dessa platser markeras med en sten och det finns ofta strikta regler om hur pyntning och plantering får ske. Oftast kan två eller flera urnor begravas under samma sten och det ska finnas möjlighet till att tända ett ljus vid graven. Efter platsbesök och öppet samtal med kyrkogårdsvaktmästare Johan Solstad och mailkorrespondens med Kyrkoherde Mats Andersson-Risberg togs den här behovslistan fram. ? Askgravplatsen ska hålla cirka 40 gravplatsen och cirka 26-27 gravstenar (Äkta makar ska kunna begravas under samma sten.

Syftet med detta arbete är att studera ur olika synvinklar vad som gör en plats attraktiv och tillgänglig. Arbetet utgår från en fallstudie av det planerade kajstråket Borgmästarebryggan i Karlskrona. Genom analyser av resultaten från inventeringar, observationsstudier, intervjuer, dokumentsanalyser och beprövad praktik undersöks de bakomliggande faktorerna till Borgmästarebryggan, planens överensstämmelse med kommunens mål för att skapa en attraktiv och tillgänglig plats. Därefter kommer en kritisk läsning av planförslaget att utföras med grund i forskning och teorier om attraktivitet och tillgänglighet. Borgmästarebryggans tänkta utformning skapar många goda förutsättningar för att bli en attraktiv och tillgänglig plats för allmänheten.

Projektet är ett förslag till utyggnad av Västerås centrum ner mot vattnet på gammal hamnmark. Målet var att skapa en vision för platsen som skulle vara tillfredställande för byggherren, kommunen, bostadsköparen, företagaren och invånarna i Västerås..

Syftet med det här arbetet är visa hur gestaltning kan synliggöra natur. Syft et är således också att visa på hur gestaltning kan öka värdet på natur genom att synliggöra det. Metoden har i detta arbete varit inventering på plats med fotografering, analys med inventering som stöd och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhämtande av kunskap och inspiration från olika skriftliga, muntliga och i bild värdefulla källor. Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré är och dess funktion. Här diskuteras också vad naturen betyder för människan och vår syn på denna. Det vilda ställs ofta mot det ordnade både i en allmän historisk kontext och i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar naturen undersöks också, vilket även kan ses i gestaltandet av denna.

Uppsatsen syftar till att studera hur verksamhetsstyrningen på fyra utvalda företag ser ut i goda och dåliga tider. Vi har använt oss av ett kvalitativt angreppssätt genom ställda enkätfrågor till chefer samt en chefsrekryterare. Angreppsättet är även abduktivt då vi växlar mellan empiri och teorier. De utvalda företagen är placerade i Brandingers modell över planeringssituationer för att sprida dem enligt kriterierna "föränderliga affärsförutsättningar" och "lätthet att förändras". Vi har kommit fram till ett antal hypoteser som visar på tendenser att mer förändringsbenägna företag förändrar sin verksamhetsstyrning i större utsträckning.

Syftet med arbetet har varit att genom undersökning av denna klassicistiskt inspirerade tidsperiod välja ut lämpliga växter för att ta fram förslag för hur man skulle kunna skapa en miljö med historisk karaktär kring Gula magasinet i Nävekvarn. I denna process har jag studerat litteratur om sådana växter och annat material som skulle kunna användas för att sätta en stilriktig karaktär på miljön. Jag har även gjort en undersökning kring bruksorten Nävekvarn och om Gula magasinet och kortfattat sammanställt detta. I min undersökning har jag besökt Nävekvarn och Sörmlands museum för att hitta den lokala information som finns om platsen. Jag har även tagit bilder på platsen och samtalat med boende och verksamma i Nävekvarn för att få veta vad de har för syn på magasinet, hur det har och kommer att användas i framtiden.

Kombinerad sim- och sporthall belägen i sydligaste delen av Mellanbergsparken på gränsen mellan Hägerstensåsen och Västertorp i sydvästra Stockholm. Projektet handlar dels om anläggningens placering och roll i sin kontext - i förhållande till den befintliga centrumbildningen kring Hägerstensåsen med dess tidstypiska form och struktur. I förhållande till parkmiljön i Mellanbergsparken och dess funktioner samt parkmiljön i ett större sammanhang. Samt i förhållande till stråken på och i närheten av platsen, däribland inte minst den hårt trafikerade Södertäljevägen och de problem och möjligheter som detta medför. Dels om anläggningens egna inre logik, de krav som ställs  på en modern, tillgänglig anläggning av detta slag och sambandet mellan de olika aktivitetsslagen inom byggnaden och de eventuella synergier som kan uppstå som resultat av detta. Samt hur verksamheterna inne i anläggningen samverkar med platsen och dess förutsättningar för att generera lokalisering, tematiska samband mellan inne och ute och utformning av allt från bärande system till detaljer. .