Det övergripande syftet med denna undersökning har varit att med utgångspunkt från militärhistorien klargöra begreppet kombinerade vapen på högre taktisk nivå. Genom att använda en teori som förklarar kombinerade vapen på en studie av det tyska försvaret av Sicilien utveckla tankarna om kombinerade vapen och tydliggöra begreppet i det taktiska handlingsutrymmet.För att svara på den övergripande problemformuleringen har följande två forskningsfrågor undersökts och besvarats; ?Hur fungerade kombinerade vapen, utifrån Leonhards tre principer, i tysk högre taktik under striden om Sicilien 10 juli till 17 augusti??, samt ?Hur skall vi idag förstå kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktik och operationer??.Resultatet visar att Leonhards teori lyckats förklara hur tysk högre taktisk nivå nyttjade kombinerade vapen vid avvärjningsstriden mot landstigningen och under den fortsatta fördröjnings- och försvarsstriden över Sicilien intill Messinasundet. Ett flertal exempel lyfts fram under analysen och de viktigaste slutsatserna redovisas i resultatdelen. Vidare har även undersökningen ökat förståelsen av kombinerade vapen i gränslandet mellan högre taktisk och operativ nivå.

I många år har människor jorden runt varit fascinerade av skräck och någonting som gett dem en adrenalinkick eller känsla av sorg. Därför har många spännande sevärdheter uppkommit, som exempelvis London Dungeons och Auschwitz. Detta har blivit en ny trend i turismen och har utvecklats väldigt mycket utomlands; människor vill betala för att se och ta del av elände och misär. Det lockar många olika grupper av åskådare, främst skolgrupper men även enskilda personer som vill veta mer om historian bakom platsen. Detta är även ett stort intresse hos oss (Amera och Elin) och blev därmed ett självklart val när vi bestämde oss för att utföra denna studie.Syftet med föreliggande studie är att belysa förutsättningarna för att utveckla brun turism i Halmstad.

Det har bedrivits mycket forskning kring förskolornas innemiljö under många år, men utemiljön har inte alls fått samma uppmärksamhet. Vårt syfte med den här uppsatsen är därför att undersöka hur förskolans utemiljö kan utformas så att den ska tilltala barnen och ge dem möjlighet till möten för utforskande, lärande och lek enligt förskolepedagogers erfarenheter.Som metod har vi valt att göra kvalitativa intervjuer med pedagoger vid fyra olika förskolor. Två av förskolorna är s.k. uteförskolor, en har uteprofil och en är av mer traditionell typ. Utöver intervjuerna har vi använt oss av deltagande miljöobservationer för att få en bättre förståelse för våra intervjusvar.De viktigaste slutsatserna som vi har kunnat dra är att en variationsrik miljö med möjligheter till spänning och utmaningar är utvecklande för barnens lekar enligt de intervjuade förskolepedagogerna och enligt litteratur om förskolors utemiljö.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

I min uppsats undersöker jag om det går att hitta en mer användbar bild av begreppet ?kreativitet? och föra in den i bildundervisningen. Jag reder ut kreativitetens grunder och ställer upp ett antal användbara förutsättningar som jag tar med mig till en undersökning på en partnerskola. Här ville jag undersöka hur eleverna tar emot och genomför ett platsspecifikt konstprojekt där omständigheterna speglar de kunskaper jag funnit i uppsatsarbetet. Vidare redovisar jag denna undersökning och diskuterar mina observationer därifrån.

Rönnebadet-Ängelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera både som lekbad, motionsbad och relaxbad?  Badhuset ska främja lek och äventyr, men också vara en plats för sport och tävling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De kräver närhet och inte minst visuell kontakt, men också avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden från staden? Det saknas bra förbindelse från Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bäst tillvara på å-rummet, utan att ta för mycket av å-rummet?  Tomten har ett känsligt läge med hundraåriga ekar och med direkt närhet till årummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skärningspunkter.

Det är idag vanligt att företag outsourcar drift, förvaltning och utveckling av sina IT-system till större konsultföretag. Detta görs bland annat för att uppnå effektivisering genom att ta del av stordriftsfördelar som väntas medföra en kostnadsbesparing för företaget. Andra orsaker är kvalitetsförbättring, kompetensförsörjning och flexibilitet. Det finns många strategiska mål som skall uppfyllas och dessa bygger på ett partnerskap där många inblandade individer skall samarbeta. Vi tror att huruvida en outsourcing fungerar eller inte avgörs i samarbetet mellan beställare och utvecklare och att ett dåligt fungerande samarbete kan generera stora kostnader.

Inom arkitektur och samhällsplanering är rummet ett mycket grundläggande och essentiellt begrepp. För att rummet ska utnyttjas och upplevas till fullo av invånare och besökare krävs det att dessa är särskilt utformade efter människan. Det offentliga rummen i staden ska vara tillgängligt för alla oavsett kön, ålder eller etnicitet. Under årens gång har dess användning varierat från nödvändiga aktiviteter till att idag främst bestå av frivilliga och sociala handlingar. En tydlig hierarkisk ordning bland offentliga, halvoffentliga, halvprivata och privata ytor stärker den naturliga kontrollen och stödjer invånarnas medvetande om vilka människor som tillhör platsen.

Uppgiften var att ta emot och avkoda en radiosignal för tidsangivelse, DCF77. Avkodaren implementerades i en FPGA-krets från ALTERA. Utvecklingen genomfördes i Quartus II-miljön med språket VHDL samt en alternativ lösning där mjuk processor användes. Både utvecklingsmiljön och språken var väl lämpade för uppgiften. Ett genomgående problem var dock radiomottagaren ofta levererade för svag signal för att kunna avkodas korrekt.

Det är idag vanligt att företag outsourcar drift, förvaltning och utveckling av sina IT-system till större konsultföretag. Detta görs bland annat för att uppnå effektivisering genom att ta del av stordriftsfördelar som väntas medföra en kostnadsbesparing för företaget. Andra orsaker är kvalitetsförbättring, kompetensförsörjning och flexibilitet. Det finns många strategiska mål som skall uppfyllas och dessa bygger på ett partnerskap där många inblandade individer skall samarbeta. Vi tror att huruvida en outsourcing fungerar eller inte avgörs i samarbetet mellan beställare och utvecklare och att ett dåligt fungerande samarbete kan generera stora kostnader.

Sammanfattning Stadens offentliga rum är en viktig arena för stadslivet. Detta påstående har varit utgångspunkten för att undersöka de fysiska förutsättningarna i stadsrummet och vad de har för betydelse för mötet mellan människor. Människor ska ha möjlighet att mötas i det offentliga rummet, men det behövs en anledning för att vistas där. Det kan vara så enkelt som att titta på andra människor, men då måste människor välja att uppehålla sig just på den platsen. I examensarbetet utpekas ett antal element i den fysiska miljön som underlättar eller försvårar möjligheten till att vistas i den offentliga miljön.

Många konstmuseum vänder världen ryggen, och deltar inte i stadslivet. Så är inte fallet med nya Uppsala Konstmuseum, som både tar plats i staden, och låter staden ta plats i museet.Uppsala är rikt på symboler - sen gammalt finns det domkyrkan, slottet och universitetet, men är det verkligen vad dagens Uppsalabor identifierar sig med? Svaret ligger i Fyrisån, som dominerar stadsrummet, och Uppsalas sinne. Omhuldad men samtidigt värdebefriad förenar den det kyrkliga, det borgerliga och det studentikosa Uppsala. Årummet delar staden, men ger en unik stadskaraktär i utbyte.Museet spelar på denna karaktär, men lämnar också plats för de andra monumenten, och ger utrymme för egen tolkning av vad Uppsalas själ består av, och hur ett museum kan bidra till denna.På platsen fanns tidigare endast parkering.

Enligt undersökningar som exempelvis TIMSS 2007, NU 03 och PISA 2009 sjunker elevers resultat i ämnet matematik.Då goda resultat har ett tydligt samband med positiva emotioner gentemot ämnet, är det viktigt att skapa intresse ochglädje för att elevernas resultat ska förbättras. Denna uppsats handlar om vilka faktorer i matematikundervisningensom skapar intresse hos eleverna gentemot matematikämnet.Uppsatsen behandlar innebörden av matematisk kunskap, vad litteratur säger om att skapa motivation i klassrummetoch vad tidigare forskning har funnit vad gäller att skapa intresse och lust hos eleverna. En egen studie har ocksågenomförts där år 2-elevers tankar om hur matematiken blir ett glädjeämne har framförts genom fokusgrupper. Detresultat som nåtts genom undersökningen stämmer väl överrens med tidigare forskning och de faktorer somframförts som viktiga kan delas in i fyra teman: förmågor hos eleven, undervisningens utformning, arbetsmiljön samtlärarens egenskaper. De förmågor som eleven ska utveckla för att matematiken ska anses som intressant och rolig ärförståelse och tilltro till den egna förmågan.

Idag pågår på många ställen i landet en bortbyggnad av grönområden i städer och tätorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer växer. Dock finns det fredade ytor i våra städer ? kyrkogårdarna och begravningsplatserna. Målet med det här arbetet är att, med avstamp i historien, ta reda på vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i våra framtida samhällen. Begravningsplatsen är en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det är en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och både platsen och besökaren ska behandlas med respekt. Det här arbetet handlar om begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den använts.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares syn på samlingens funktion som en språklig mötesplats samt hur förskollärare förhåller sig och om deras intentioner realiseras i en samlingssituation. Intervjuer och observationer är de valda metoderna för denna studie. Intervjuer genomfördes med tre stycken olika förskollärare och det genomfördes också observationer av tre stycken samlingar som dessa förskollärare höll i. Resultatet visar på att förskollärarna ser den traditionella samlingen som ett tillfälle där alla barn kan mötas och känna en samhörighet. Förskollärarna i studien menar att samlingen är ett tillfälle då språkutveckling kan ske, men de är samtidigt kritiska till samlingens funktion och menar att det språkliga utbytet hamnar i skymundan.