Vi har utgått från de strukturella ojämlikheterna som finns i det Bolivianska samhället, och insett att dessa måste reduceras för att skapa ett mera fungerande samhälle. Vi har valt att göra en undersökning kring hur dessa strukturella ojämlikheter kan förminskas. För att göra detta har vi utfört en fältstudie i Bolivia där vi genom intervjuer och observationer studerat en social organisation belägen i El Alto, kallad FEJUVE. Vi har fokuserat på hur denna genom sitt arbete och organisation påverkar det Bolivianska samhället, såväl positivt som mindre positivt. Vi har valt ut fem olika aspekter av organisationen som vi har undersökt i särskilt djup detalj, då vi anser att dessa har en speciell relevans i kampen mot utraderandet av strukturella ojämlikheter.

Detta är en berättelse.En kritisk fiktion om en specifik möbel som gjordes i en viss tid, på en viss geografisk plats.Berättelsens ram, den fiktiva miljön har jag skapat men detaljerna bygger på kunskap utifrån min erfarenhet inom området, fakta och detaljer i de texter och dokument jag tagit del av. Fakta kring den specifika möbeln, tiden, och platsen: en pigtittare gjord på 1920-talet i Virserum, Småland, Sverige. Syftet med undersökningen, detta kunskapsunderlag, är att förse Skansen med ett dokument som kan möjliggöra produktion av en ny möbel på Skansens Snickerifabrik, Stockholm, Sverige. En ny tillverkningsartikel som ska bidra till att ge snickeriets gäster en ännu mer autentisk upplevelse och för att uppfylla delar av Skansen uppdrag:?Uppdrag: Friluftsmuseet Skansens uppdrag är att, med gästen i centrum /?/ Skansen ska vårda och bevara samlingarna av byggnader, föremål, växt- och djurarter.

Beteendestörningar så som krubbitning, vävning och boxvandring ses ej hos frilevande hästar och kopplas ihop med vår hästhållning. De kan ses hos hästar av olika raser, åldrar och inom hästsportens alla discipliner. De anses vara negativa för hästens välfärd och rapporterade frekvenser för hästar med beteendestörningar i olika populationer ligger mellan 1,4- 30,3 %. Beteendestörningar utvecklas ofta redan vid tiden för avvänjning och faktorer som anses vara förebyggande är möjlighet till social kontakt, fri rörelse, utfodring med mycket grovfoder och goda avvänjningsrutiner. Syftet med arbetet var att studera hur hästuppfödare i Västra Götalands län upplever beteendestörningar hos häst.

SAMMANFATTNINGInledning:Att drabbas av stroke kan upplevas som en fruktansvärd och påfrestande händelse, både för patient och närstående. Det är hälso- och sjukvårdens ansvar att utbilda patienter och närstående genom individuellt anpassad information, på ett lyhört, empatiskt och respektfullt sätt. Information och handledning av sjuksköterskan ses därför som mycket viktigt för patient och närstående så att de får kontroll över den nya situationen de befinner sig i.Syfte: Att sammanställa aktuella vetenskapliga artiklar om vilka utbildningar som finns inom strokevård samt hur patienter och närstående upplever och påverkas av dessa.Metod: En litteraturstudie bestående av totalt 16 kvantitativa respektive kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaser som användes är PubMed och CINAHL.Resultat: Studiens resultat visar på att det finns olika metoder för utbildning av patient och närstående bland annat grupputbildning och individuell utbildning med både skriftligt och muntligt innehåll. Patienter och närstående upplever information och utbildning som något viktigt.

In vitro-test för upptäckt och behandling av tumör eller mikrometastaser har de senaste 30 åren gjort stora framsteg tack vare immunokemi och nya framgångsrika cellodlings- tekniker som bättre reproducerar celltillväxt i tre dimensioner (3D) och det omgivande stromat (multicellulär tumörsfäroidodling). TS1-218 scFv (single chain variable fragment) är en monoklonal antikropp som har affinitet till ett protein tillhörande cytoskelettet (cytokeratin). Av TS1-218 har skapats olika varianter (en dimer TS1-2182 och en mutant HE1-Q) med syftet att öka affinitet och retentionstid på platsen för dess verkan. I det här projektet försökte vi att testa och jämföra egenskaper hos alla 3 joderade antikropparna genom att inkubera odlade Hela Hep 2 tumörcellssfäroider med dessa antikroppar. Alla tre antikroppsvarianter visade god förmåga att penetrera sfäroider och att binda deras epitop i cytokeratin 8.

Syftet med denna studie var att belysa barns upplevelser och tankar om lek på förskolan och tolka hur dessa kan förstås utifrån teorier om makt och styrning. Utifrån mitt syfte formulerade jag tre frågeställningar: Vad lägger barn i begreppet lek? Vilket inflytande upplever sig barnen ha över sin lek? Hur ser barn på pedagogers deltagande i leken? För att uppnå syftet och svara på mina frågeställningar använde jag mig av kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer med totalt tolv 4-5- åriga barn på en förskola med Reggio Emilia- inspirerad pedagogik. Jag analyserade och tolkade barnens utsagor utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk ansats, för att sedan teoretiskt belysa dessa tolkningar utifrån Foucaults maktperspektiv. Resultatet visade att barns lek framför allt styrs och regleras genom inrutning av tid och rum och genom reglering av vad och hur barnen leker.

Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie, med barnperspektiv som metodologisk utgångspunkt. Syftet är att infoga några barns röster, angående vem som stör(s) i det offentliga rummet.Intervjuerna genomfördes våren 2008 i Stockholmsområdet, med ett urval av fyra barn i nioårsåldern. Gruppintervjuerna skedde vid två tillfällen och formen var halvstrukturerad.Olika teorier tillämpas utifrån en problematisering av vuxenmakt, där barnens reflektioner relateras med positioneringar och normer. Teoretiska begrepp från queer- och maskulinitetsteori används för att se till maktdynamiken, mellan barn och vuxna. Det framkommer att de intervjuade barnen använder sig av olika motståndsstrategier, för att handskas med rådande vuxenmakt i det offentliga rummet.

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter).

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätorterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätorter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelorter med goda kommunikationer till andra orter, förorter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtorter).

Den här uppsatsen är ett kandidatarbete på Programmet för Fysisk planering på Blekinge Tekniska Högskola, och genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen omfattar 15 hp. Uppsatsen tar upp hur en kommun tillämpar planeringsvisioner och idéer vid skapandet av en stad och vid förnyelse av områden. I dagens planeringsdiskussioner pratas det mycket om hållbarhet, täthet och funktionsblandning. Bland annat dessa begrepp är centrala i skapandet av den goda staden. Uppsatsen går igenom hur dessa begrepp visar sig i en översiktsplan och vilken mening de ges.

Uppgiften var att ta emot och avkoda en radiosignal för tidsangivelse, DCF77. Avkodaren implementerades i en FPGA-krets från ALTERA. Utvecklingen genomfördes i Quartus II-miljön med språket VHDL samt en alternativ lösning där mjuk processor användes. Både utvecklingsmiljön och språken var väl lämpade för uppgiften. Ett genomgående problem var dock radiomottagaren ofta levererade för svag signal för att kunna avkodas korrekt.

I omvårdnadsarbetet behövs förmågan att samarbetaoch kommunicera för att ge god vård. Dialog anses nödvändig vid hälso- ochsjukvårdsarbete då informationsutbyte ger ökar kunskap och bidrar tillkollektivt ansvar. Såväl patienter sompersonal på de svenska sjukhusens vårdavdelningar vittnar om att samarbetetmellan professioner inte är optimalt. Syftet med studien varatt undersöka vilka faktorer som skapar ett fungerande vårdteam. Studien genomfördes som en litteraturstudie där nio vetenskapligaartiklar utgjorde underlaget för resultatet.

Syftet med uppsatsen är att diskutera och undersöka begreppet offentliga platser och hur man genom gestaltning kan göra dem mer attraktiva. Efter¬som det är ett brett ämne avgränsades uppsatsen till torgmiljöer och ett speci¬fikt torg, Kalmar Stortorg. Tre scenarier utförs över torget med förändrings¬förslag som har olika konsekvenser och möjligheter på torget. Kalmar Stortorg är ett centralt beläget torg på Kvarnholmen, Kalmar. På Stor¬torget ligger Kalmar domkyrka och intill finns rådhuset och kommunledning¬skontoret.

Rapporten ska bidra till att skapa en förståelse för den befintliga situationen i Bohusläns skärgård. Genom att ställa de risker som finns i den typiska bebyggelsen i området mot de resurser som finns har ett underlag skapats för att bedöma om insatser kan genomföras på ett sätt som lagen kräver. Bebyggelsen i Bohusläns skärgård består till stor del av gamla fiskesamhällen och i stort sett alla byggnader är uppförda i trä. Då även platsen att bygga på har varit begränsad har byggnaderna blivit mycket tätt placerade. På flera av öarna i skärgården bor det människor året runt och under sommarmånaderna då sommargästerna anländer ökar befolkningen dramatiskt.

Uppsatsen tar avstamp i klimatförändringarna och risken för ökade skred i Göta älvdalen. Platsen är vald med hänsyn till hur många människor som bor i de hotade områdena samt min egen personliga anknytning till Västra Götalandsregionen. I uppsatsen förklaras på ett enkelt sätt vad skred är och hur de uppstår samt förklarar Göta Älvdalsproblematiken. Därefter kommer redogörelser av de skredförebyggande åtgärder som används idag och en diskussion kring deras konsekvenser på miljön. Avslutningsvis finns slutsatser dragna utifrån insamlingen av fakta och de frågor som uppkommit utifrån de insikterna. Uppsatsen är tänkt att kunna vara ett stöd som landskapsarkitekt då skredförebyggande åtgärder blir föreslagna av geotekniker.