Vilka möjligheter har lärare att påverka inriktningen på utvecklingsarbetet på den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lärarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien är att ta reda på den syn några lärare på gymnasiet har på sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet är också att ta reda på om det finns några gemensamma mönster i lärarnas sätt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att påverka. I arbetet ges en bakgrund och några teoretiska utgångspunkter kring skolframgång, skolan som lärande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lärare på två gymnasieskolor i en skånsk kommun har genomförts. Det är i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling är egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Syftet med denna studie var att få en större förståelse för vad förskolepedagoger och föräldrar, som i sin vardag är i kontakt med barnomsorg, har för uppfattningar kring fostran. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med intervjuer som instrument, där fyra förskolepedagoger samt fyra föräldrar blivit intervjuade. Utifrån resultatet har en induktiv analys genomförts där fyra kategorier delat in resultatet i en struktur. Resultatet med de olika kategorierna värderingar, konflikthantering, utveckling samt kommunikation påvisar både gemensamma nämnare mellan respondenterna men även skilda tankesätt. Det visade sig att samtliga intervjupersoner har liknande grundläggande värderingar kring barnen, vad som är rätt och fel.

Underso?kningens syfte a?r att belysa skillnader och likheter i synen pa? kompositionsprocesser mellan tva? traditioner: konstmusik och afroamerikansk. Fo?r att na? fram till detta syfte har fyra komponerande musikho?gskolestudenter intervjuats i en semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjumaterialet har sedan tolkats och analyserats med hja?lp av ett teoretiskt ramverk, besta?ende av teman ro?rande kompositionsprocessens fo?rutsa?ttningar.

Huruvida organisationskulturer lyckas jämkas ihop har visat sig vara en viktig förutsättningför att nå framgång med sammanslagningar av olika organisationer. Under 2011 gick treförvaltningar i Göteborgs stad samman med olika kulturell särprägel; lokalförsörjningsförvaltningen, MedicHus och lokalsekretariatet. Tillsammans bildade de den nya organisationen lokalförvaltningen. Denna studies övergripande syfte är att få en förståelse för hur norm- och värderingssystemet har utvecklats på lokalförvaltningen sedan sammanslagningen och utifrån studiens resultat kunna dra slutsatser kring hur ledningen kan arbeta vidare mot en gemensam organisationskultur. För att uppnå syftet ville jag se hur de rådande normerna och värderingarna stämde överens med ledningens medarbetarpolicy och i vilken mån tidigare förvaltningarnas särprägel levde kvar.Organisationskultur är ett vitt begrepp och det finns flera olika tolkningar av begreppets definition och i vilken utsträckning det går att förändra den.

Denna kvalitativa studie har som syfte att skapa en förståelse för om och i så fall hurden icke-verbala kommunikationen (Dimbleby & Burton) och den insocialiseradegenusordningen (Connell, 2003) påverkar interaktioner vid anställningsintervjuer tillchefsposition. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Gergen,2007) som anser att individer skapas och insocialiseras i mötet med andra. Studien harobservationer som metod för att försöka få förståelse för genusordningen och denicke-verbala kommunikationen i interaktionerna under anställningsintervjuer. Vidareupprättades en observationsmatris utifrån icke-verbalt beteende, samt manligt ochkvinnligt hexis. Resultatet från observationerna inbegriper både de enskildaindividernas icke-verbala kommunikation och den gemensamma interaktionen somuppstår under anställningsintervjun.

AbstractSyftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen:1. Hur är det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa?3.

Målet med denna uppsats var att presentera huvudregeln om avtalsfrihet samt undantaget kontraheringsplikt, vad detta innebär och i vilka situationer en sådan plikt föreligger. Vidare har kontraheringspliktens motiv behandlats samt frågan om det förekommer en oreglerad kontraheringsplikt utformad som en allmän princip. Vid författandet av uppsatsen har lag, förarbeten och doktrin använts, även rättspraxis har använts i den mån det funnits lämpliga fall. Avtalsfrihet innebär att individen är fri att bestämma om denne vill ingå avtal, med vem och om vad. Kontraheringsplikt begränsar avtalsfriheten och innebär en skyldighet att ingå avtal.

Ett företags organisationskultur erkänns idag av många som en viktig faktor när det handlar om att skapa innovationer i en industriell kontext. Anledningen till detta är att organisationskulturen utgör den grund av gemensamma antaganden och värderingar sompräglar beteendet i en organisation. Många författare har undersökt samspelet mellan organisationskultur och innovationsförmåga och vissa har också gjort försök att beskriva hur en organisationskultur som stödjer innovation bör se ut. (se till exempel Kanter, 1985 och Martin & Terblanche, 2004)I denna uppsats presenteras och jämförs olika parametrar, som typiskt sett sägs ingå i en organisationskultur som stödjer innovation, på tre fallföretag i en gemensam koncern. Likheter och olikheter identifieras i företagens tillvägagångssätt och dess effekt på kulturen, varpå rekommendationer lämnas angående hur företagen vidare kan agera för att öka förutsättningarna för innovation i organisationen genom kulturstyrning.Uppsatsen diskuterar också, utifrån fallföretagens situationer och medarbetarnas uppfattningar, huruvida det verkligen går att generalisera bilden av vad som är en innovationskultur på alla företag.

Antalet asylsökande ensamkommande barn har ökat kraftigt de senaste åren och kommer enligt prognosen för 2015 att fortsätta öka. Majoriteten av dem placeras på ett HVB, hem för vård eller boende. Syftet med denna studie var att undersöka hur ensamkommande barn upplevt vistelsen på ett HVB-hem, med fokus på betydelsen av deras relationer till personal och andra boende. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre ensamkommande barn med erfarenhet av att bo på ett HVB-hem. Intervjumaterialet bearbetades med hjälp av en fenomenologisk analysmetod.

Syftet för denna kvalitativa och empiriguidade studie har varit att i sociologisk mening utgöra bidrag till begripliggörandet av ett fenomen som består i att föräldrar hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen efter separation. Huvudfrågan som berördes var: Vad kan känneteckna föräldraparsrelationer där parterna efter separation hamnar i domstolsprocesser om de gemensamma barnen?Resultaten har utgått från fem fäders upplevelser och den mening som de tillskrivit dessa upplevelser. Relationerna såg i huvudsak ut att ha följt den traditionella könsrollsmallen där fäderna har burit huvudansvaret för den ekonomiska försörjningen och mödrarna har tagit ut större delen av föräldraledigheten. Fäderna upplevde sig vara mer aktiva än mödrarna, och ansåg sig vara mer kommunikativa inom relationen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur skolan kan arbeta för att följa elevens matematikutveckling och hur skolan kan identifiera och kartlägga elever i matematiksvårigheter i skolår 1-5. Med hjälp av litteratur och aktuella forskningsrapporter sökte vi kunskap om utvecklingsprocessen i matematik, orsaker till matematiksvårigheter och olika kartläggningsmetoder. I vår kvalitativa studie ville vi även ta reda på vilken roll specialpedagogen hade i detta arbete. Det är viktigt att följa elevernas matematikutveckling och tidigt upptäcka deras starka och svaga sidor, för att kunna ge dem rätt bemötande. Resultaten från vår studie visade att det i första hand var klasslärarnas uppgift att följa elevernas matematiska utveckling och därmed upptäcka och identifiera elever i matematiksvårigheter.

Abstract För att vi i fortsättningen skall kunna ha ett allmänt försäkringssystem med legitimitet, krävs det att tron på systemet är så pass stark att det inte finns en känsla av att det går att fuska sig till förmåner. Det handlar inte i första hand om att minska statens utgifter genom att reducera fel och fusk. Huvudmålet är snarare att minska felen och fusket för att upprätthålla rättsordningen och framförallt legitimiteten i systemet. Om inte denna legitimitet finns får vi ett bräckligt system som när som helst kan haverera. Syftet med uppsatsen är att analysera själva fenomenet bidragsfusk med hjälp av ekonomisk teori och göra en teoretisk analys av varför fusk förekommer.

Alltfler människor kommer idag i kontakt med hemsjukvården, antingen som personal eller som patient. Det är sedan tidigare känt att våld är ett relativt vanligt förekommande arbetsmiljöproblem inom sjukvården. Utsattheten för våld tros vara större inom hemsjukvården där personalen ofta arbetar ensamma. Syftet med denna studie var att beskriva det våld som vårdpersonalen inom hemsjukvården utsätts för och vilka konsekvenser detta får. För att sammanställa den vetenskapliga forskning som finns inom området genomfördes en deskriptiv litteraturstudie.

AbstractSyftet med denna uppsats är att belysa eventuella motsättningar som parrelationer utsätts för i och med dagens individualistiska samhälle då individualism och tvåsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta få ökad förståelse för hur parrelationer präglas av samhället och vi har utgått ifrån fyra övergripande frågeställningar nämligen:1. Hur är det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsättning mellan individuellt självförverkligande kontra att anpassa sig till en annan människa?3.