SammanfattningStudiens syfte är att undersöka och tolka vad utvecklingspedagogik innebär, samt vad pedagogen har för roll ochbetydelse i barns lek, lärande och utveckling. Mina huvudfrågor är: 1. Hur definierar pedagogerna begreppetutvecklingspedagogik? 2. På vilket sätt dokumenterar de verksamheten för att synliggöra metakognition? 3.

Syftet med studien är att genom analys av förskollärares berättelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan påverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig på åtta intervjuer med förskollärare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas också olika faktorer som kan påverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara våra frågeställningar. Utifrån ett specialpedagogiskt synsätt har vi valt att utgå från tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Syftet med studien var att ta reda på vilken typ av våldslekar som förekommer i Den fria leken, hur leksaker används i samband med våldslekar samt hur pedagogerna ställer sig till detta. Ämnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att våldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och något dåligt, utan att det finns en plats även för dessa lekar i förskolan. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att många olika slags våldsamma lekar förekom på förskolan, dessa har vi valt att kalla för bråklekar, krigslekar, rollekar med våldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med våldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn på dessa lekar, en var helt emot och de andra två tyckte att de kan få förekomma men under kontrollerade former.

Denna studie syftar till att ta reda på vad för slags platser som barn i svensk förskola ser som lockande samt vilken lek som sker vid dessa platser. Studien utgår ifrån barns perspektiv i ett försök att se barns röster och göra dem hörda.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med barn men med utgångspunkt från barns egna fotografier på de platser de helst leker. Intervjufrågorna är öppna och riktade mot platsen i sig och leken som utspelas där.Resultatet visade att barnen helst lekte på platser där det fanns material och rekvisita för att utföra rollekar, rum med öppna ytor och förutsättning för konstruktionslek samt platser där material fanns tillgängligt för att barnen skulle kunna utföra roll-, konstruktions- eller rörelselek. Något som även tydliggjordes var att barn även valde dessa platser på grund av att de erbjöd lek med andra kamrater och fanns i närheten av vuxna.Något som kommer att diskuteras i studien är hur barnens val kunnat se annorlunda ut om man utgår från att det kan finnas förbestämda tillskrivningar i handlandet/leken på platsen..

Syftet med studien var att ta reda på vilken typ av våldslekar som förekommer i Den fria leken, hur leksaker används i samband med våldslekar samt hur pedagogerna ställer sig till detta. Ämnet i sig kan tyckas ha en negativ klang men vi anser att våldsamma lekar bör lyftas fram och inte enbart kopplas till aggressivitet och något dåligt, utan att det finns en plats även för dessa lekar i förskolan. Studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom observationer och intervjuer. Resultatet visade att många olika slags våldsamma lekar förekom på förskolan, dessa har vi valt att kalla för bråklekar, krigslekar, rollekar med våldsamma inslag, makt- och kamplekar och övriga lekar med våldsamma inslag. Pedagogerna hade olika syn på dessa lekar, en var helt emot och de andra två tyckte att de kan få förekomma men under kontrollerade former.

This survey is about pre-school teacher?s supervision over children?s play. In an earlier study children expressed that they had places they called their own. In those places where they were in charge the adults were not welcome unless they were invited by the children. This aroused our interest to do a survey about children?s influence over their playing time.

Denna studie bygger på observationer av barns fria lek på förskolan. Barnen som observerades var i åldrarna tre till sex år. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder använder sig barn av när detta sker. Barn använder sig av olika tillträdesstrategier då de söker tillträde till en lek.

Vare sig det gäller livets små beslut som vilket pålägg man ska ha på sin frukostsmörgås eller de betydligt större som huruvida man vill flytta ut på landet och satsa på en karriär som författare eller inte så lever nog de flesta vanliga människorna i föreställningen av att valet är upp till personen själv. Jag tror faktiskt inte att jag går för långt om jag säger att för varje handling som vi på förhand planerar så är känslan av att vi också kan agera annorlunda ofrånkomlig. Tron på att vi själva ansvarar för vilka vi är och vad vi gör med våra liv är helt enkelt en central del av mångas självbild. Detta till trots, eller måhända just på grund av detta, tillhör frågan om den fria viljans varande eller icke varande kanske en av de absolut äldsta obesvarade frågorna i mänsklighetens historia. Så gott som varje filosof från Sokrates och framåt har haft en åsikt i frågan.

Den här studiens syfte är att med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever i årskurs fyra, femoch sex få veta vilka minnen de har från sin förskoletid utifrån det som varit roligt och lärande.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring estetiska läroprocesser, ateljéns betydelse som pedagogiskt rum och dokumentation som ett verktyg för utveckling.Forskningsfrågorna i studien handlar om elevernas minnen, vad de säger att de har lärt sig och hur ateljén framträder som pedagogiskt rum.Utifrån analysen av 18 elevers berättelser beskrivs resultatet i tre delar: vad eleverna minns från ateljén, vad eleverna berättar att de har lärt sig och hur ateljén framträder som pedagogiskt rum.Att återvända till elever som varit barn i ateljén har gett möjligheter till fler utvecklingsområden än tidigare. Utifrån det eleverna berättat framträder friheten i den kreativa miljön i ateljén som det de minns mest och där de också anser sig kunna lära sig olika saker för framtiden.I framtiden behöver miljön och Den fria leken i ateljén utvecklas och inte som det nu riskerar att bli, enbart de teman som genomförs..

Syftet med denna undersökning var främst att ta reda på hur andra förskolepedagoger tänker om verksamheten i uterummet och hur de använder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vårt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansåg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vår undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlärning, enligt de vi intervjuat finns det inga gränser på lärandemiljöer i uterummet. Det skänker styrka och utvecklar motoriken på ett friskt och stimulerande sätt.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken roll leken spelar i barns språkliga utveckling och på vilket sätt pedagoger kan stimulera barns språkutveckling genom lek. Undersökningen handlar även om förskolans pedagogiska miljö har någon betydelse för barns lek- och språkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns språkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan på barns lek- och språkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar på förskola har använts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön påverkar både lek- och språkutvecklingen samt att leken är oerhört viktig för barns språkutveckling.

Denna uppsats analyserar ?det fria? i en översättning ? alltså de kriterier som utmärker en fri översättning. Dessutom analyseras texttrogenheten utifrån ekvivalensbegreppet.I detta syfte ligger tyngdpunkten på en analys av semantiska tillägg ochutelämningar i måltexten. Dessutom studeras översättning av engelska namn, talspråk, svordomar och metaforer, samt ändring av syntaxen i måltexten. Materialetbestår av de två svenska översättningarna av Jack Kerouacs roman On the road, nämligen På drift från 1959 och På väg från 2008, som jämförs med originaltextenoch med varandra.

Arbetsgivarens fria anställningsrätt är en allmän rättsgrundsats som kan härledas till Decemberkompromissen år 1906. Då kom SAF och LO överens om bland annat arbetsgivarens rätt att fritt anställa. Denna rätt har sedan begränsats genom lagstiftning. En arbetsgivare bestämmer huruvida det finns behov av arbetskraft och om anställning är det rätta sättet att tillmötesgå detta behov. Inför ett slutgiltigt bestämmande om anställning måste dock arbetsgivaren beakta ett antal rättsfrågor.

Jonzon, C & Kvist, C (2009). ?Jag leker inte, jag jobbar. Fast på låtsats.? En studie om barns lek utomhus.

Ett lands lagstiftning återspeglar nationella värderingar, värdemoralen. EU-samarbetet baseras delvis på medlemsstaternas gemensamma nytta av fri rörlighet av arbetskraft, nyttomoral, därför skall hinder för denna fria rörlighet undanröjas. EU-medlemsstaternas nationella lagstiftning är underordnad EG-rätten (inklusive EG-domstolens rättspraxis). EU-medlemsstaternas lagsystem skall harmoniseras med EG-rätten. Skulle nationell lag stå i konflikt med EG-rätten har den senare företräde.