Sökresultat:
5333 Uppsatser om Den första tiden - Sida 15 av 356
Customer Relationship Management : PÄ vilket sa?tt arbetar svenska foöretag med CRM och finns det goda förutsÀttningar för att bedriva ett framgÄngsrikt arbete?
Sedan bo?rjan pa? 90-talet och informationsteknikens inta?gande kan vi nu snabbare a?n na?gonsin ha?mta information fra?n va?rldens alla ho?rn. Detta go?r att spelplanen fo?r fo?retag har fo?ra?ndrats radikalt och fo?retag ma?ste anpassa sig till kunden pa? ett helt annat sa?tt a?n tidigare. Denna utveckling har tvingat fo?retag att fo?rsta? vikten av att se kundens relation till fo?retaget som en va?rdeskapande process som syftar till att utveckla la?ngvariga relationer parterna emellan.Detta kombinerat med utvecklingen av informationstekniken (IT) och hanteringen av datalagring under 1990-talet har tillsammans skapat begreppet Customer Relationship Management, fo?rkortat CRM.
Pedagogisk dokumentation - Hur hinner vi med den ocksÄ?
Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagoger ser pÄ tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi Àr intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet.
FrÄgestÀllningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och fÄ inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur fÄr förskollÀrare tiden att rÀcka till sÄ att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen?
Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett tolkande perspektiv. UtifrÄn halvstrukturerade intervjuer av fem förskollÀrare har vi gjort en kvalitativ studie.
Teoretisk referensram: VÄr tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet.
Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollÀrarnas arbetssÀtt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssÀtt men tiden nÀmner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation.
Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi mÄste lÄta den ta tid, framförallt i början. Det Àr viktigt att bÄde kollegor och barn Àr delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen Àr tvungna att Àndra pÄ gamla strukturer.
Blod, svett och könsstereotyper : En semiotisk bildanalys och retorisk textanalys pa? tra?ningstidningarna Kom i Form Kvinna och Kom i Form Man ur ett genusperspektiv
Syftet med uppsatsen a?r att med utga?ngspunkt i genusteorin under- so?ka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild. Analysen visar tydliga skillnader i synen pa? manlig och kvinnlig tra?ning. Manlig tra?ning representeras, precis som den manliga ste- reotypen, som ha?rd och ta?vlingsinriktad medan kvinnlig tra?ning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och la?ttsam. Kvinnans tra?ning fo?rminskas medan mannens tra?ning tas pa? sto?rsta allvar.
Det problematiska fr?nvaroansvaret. Gymnasieskolans arbete f?r att fr?mja n?rvaro
Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka vad som ?r specialpedagogens roll i det f?rebyggande
och fr?mjande arbetet g?llande skoln?rvaro i gymnasieskolan. D?rut?ver avser studien
unders?ka hur specialpedagoger och l?rare ser p? sina egna respektive ?vriga elevh?lsans
ansvar i detta arbete. Studien anv?nder sig av Gren-Landell et al.
Ăr tiden rĂ€tt? : En undersökning om utlovade undervisningstimmar jĂ€mfört med faktiska schemalagda timmar inom skolĂ€mnet teknik.
Syftet med denna undersökning var att belysa grundskolors tidsplanering vad gÀllde teknikundervisning. Dvs. att stÀlla skolornas schemalagda tid mot den tid i teknik undervisning som timplanen utlovade eleverna.Metoden som anvÀnts var en kvantitativ insamlingsmetod i form av enkÀter till elever och lÀrare i grundskolans senare Är och observationer av deras tillhörande schemaplanering/tidsplanering för teknik. Resultatet visade att bÄde elev och lÀrare uppfattar tiden som otillrÀcklig med den nationella timplanen som utgÄngspunkt. Slutsatserna dragna frÄn denna undersökning Àr att teknik som skolÀmne ÄsidosÀtts om man frÄgar elev och lÀrare.
Tidskriftshantering pÄ specialbibliotek
(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.
UtstÀllningsverksamhet pÄ folkbibliotek
(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.
Vad gör arbetsterapeuten i primÀrvÄrden pÄ sin arbetstid nÀr han/hon inte trÀffar patienter?
MÄlet med arbetsterapeutens arbete Àr att möjliggöra utförandet av vardagliga aktiviteter. Arbetsterapeuternas arbetstid innefattar bÄde patient- och icke-patientrelaterad tid. Den icke-patientrelaterade tiden Àr tid som upptar en stor del av arbetsterapeutens arbetstid men som inte syns. Denna studie bygger pÄ en enkÀtstudie som avsÄg att lyfta fram och tydliggöra arbetsterapeuternas patient- och icke-patientrelaterade tid. Syftet med denna uppsats var att undersöka vad arbetsterapeuten i primÀrvÄrden gör pÄ sin arbetstid nÀr han/hon inte trÀffar patienter.
Optimering av spolning vid efterbehandling av stÄl
Arbetsuppgiften var att ta fram rekommendationer pÄ driftpraxis gÀllande argonspolning vid en efterbehandlingsstation pÄ SSAB TunnplÄt AB i LuleÄ. Rekommendationerna skulle gÀlla tiden för slutspolningen efter att behandlingen av stÄlet, sÄsom tillsatser av rÄmaterial för att uppnÄ rÀtt kemisk analys samt temperaturjusteringar för att optimera gjutningen, var fÀrdig. Syftet var att minska mÀngden oxidinneslutningar i EHS-stÄl som orsakar igensÀttning vid gjutningen, samt uppnÄ kundens förvÀntningar pÄ rent stÄl. Insamling av prover (Total Oxygen Sample) och mÀtningar (syresond) har gjorts vid efterbehandlingsstationen, CAS-OB, och i gjutlÄdan. Med hjÀlp av proverna har syrehalten berÀknats vid noterade spoltider.
Om vÄldsutsatta kvinnor och deras anvÀndning av sociala medier : en semistrukturerad hermeneutisk intervjuundersökning ur ett fenomenologiskt perspektiv
Studien syfte Àr att söka reda pÄ hur vÄldsutsatta kvinnor anvÀnder samt hÄller en social interaktion via sociala medier, frÀmst facebook. Det finns Àven en avsikt att söka reda pÄ hur anstÀllda pÄ kvinnojourer beskriver anvÀndandet av sociala medier. Genom fem semistrukturerade samtalsintervjuer har resultatet visat att det finns ett behov för kvinnor utsatta för vÄld att anvÀnda sig av sociala medier. Framförallt vad gÀller kontakten med de nÀtverk som de annars kan bli isolerade ifrÄn under tiden som de lever i förtyck och tiden efter, nÀr mÄnga upplever sig som vÀldigt isolerade. Det finns en bristande kunskap kring anvÀndandet av sociala medier och det sÀkerhetstÀnkande som behövs för att anvÀnda detta nya sÀtt att kommunicera vilket visat sig i de intervjuer som genomförts.
Tiden Àr kort! sa LÄng-Lasse i Delsbo : bilden av Delsboprofilen och förkunnaren Lars Landgren förr och nu
Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskÀmpe, prÀst och lÀrare under perioden 1920-1940 i jÀmförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrÄn de kÀllor jag valt att anvÀnda mig av. UtifrÄn dessa kÀllor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förÀndrats frÄn fullkomlig hjÀlte till en mer mÀnsklig person om Àn mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig Àr det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förÀndring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhÀllets förÀndring. SamhÀllets vÀrderingar har förÀndrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhÄllandesÀtt till historien.
Digitalisering - för vem och av vad? Digitaliseringspolitik i Norden
(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.
Tall Tales : examensarbete tillsammans med Oskar Alex
"LÄtskrivande" handlar om mitt arbete som gick ut pÄ att fo?rso?ka hitta mitt egna musikaliska uttryck och att utveckla mitt la?tskrivande samt mig som artist. Detta skulle sedan komma att resultera i konsert besta?ende till allra sto?rsta del av eget material. Genom a?ren har jag breddat mig mycket musikaliskt men inte riktigt fokuserat pa? att helhja?rtat ga? in i vad jag som artist och la?tskrivare vill fo?rmedla och uttrycka.
Hur sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket : en intervjustudie
Syftet med studien var att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde sin första tid i yrket utifrÄn kÀnslor, tankar, stöd och bemötande. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med fyra informanter som arbetat pÄ GÀvle sjukhus mellan 6-18 mÄnader. Resultatet redovisades utifrÄn studiens frÄgestÀllningar och visade att nyutexaminerade sjuksköterskor upplevde mÄnga olika kÀnslor och tankar inför sin nya yrkesroll. KÀnslor sÄsom rÀdsla, nervositet och förvÀntan var nÄgra exempel. Stödet och bemötandet frÄn andra sjuksköterskor och nÀrmaste chef var övervÀgande bra, medan bemötandet frÄn under-sköterskor och lÀkare upplevdes som mindre bra.
Vem hörs mest idag? : En studie av verbal interaktion och könsmönster i klassrummet
I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.