Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenheter av den egnaundervisningsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av lärarens arbete och det ärhär de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes ävenvara ett relativt eftersatt område inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang,vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogiskforskning de senaste åren har legat mer på elevers eget planerande än hur läraren skaparplanering. Eftersom samhället ständigt förändras och därigenom även förutsättningarna iskolan för undervisningen behövs aktuella studier.Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lärare från två olika skolorsöktes svar på hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka påverkansfaktorer deupplevde samt hur de legitimerade sitt sätt att agera då de gjorde sina val.Den tidigare forskningen som berörde lärares undervisningsplanering visade attplaneringstänkandet var komplext och mångfasetterat, beroende av olika typer avkontexter.

I uppsatsen analyseras tre svenska ungdomsromaner från 2006 medan ytterligare sju romaner används parentetiskt som jämförelsematerial. Romanerna har valts ut genom sammanställning av enkäter. Det övergripande syftet är att studera vilken potential romaner som läses i grundskolans senare år samt i gymnasiet har för värdegrundsarbete med inriktning på jämställdhet. Fokus ligger på hur identitet och genus konstrueras hos föräldra- och eventuellt reproduceras hos huvudkaraktärerna. Utgångspunkt för analysen är ett intersektionellt perspektiv som innefattar social bakgrund, etnicitet och sexualitet.

Syftet med denna uppsats är att ur ett lärarperspektiv belysa musiklärares medvetenhet om genusproblematik i musikundervisningen i grundskolan samt lärares syn på musikens betydelse för ungas skapande av genusidentitet.Vi antar i enlighet med ett sociokulturellt perspektiv att människor konstruerar sin identitet i relation till sin omvärld. För att analysera och diskutera vårt resultat har vi utgått från först och främst fyra olika genusteorier: Sandra Hardings teori om hur genus skapas på tre nivåer, Yvonne Hirdmans teori om genussystemet, Eva Ganneruds förklaring om genusordningen i samhället som återspeglas i genusregimen i skolan och till sist de av Berit Ås myntade härskarteknikerna.Eftersom Lpo 94 förordar att lärare ska motverka att traditionella könsmönster förs vidare ville vi veta om musiklärare i undervisningen arbetar för att uppfylla detta krav samt vilket stöd de får från skolledningen för att arbeta med genusfrågor. Vidare har vi diskuterat musiklärarnas roll som förebild för eleverna.Insamlande av empiri till studien skedde genom observationer och videodokumentation av sex stycken undervisningstillfällen i skolår 5 och 6 samt genom kvalitativa intervjuer med de två berörda musiklärarna vid en skola med musikprofil.Vi har önskat ringa in problematiken i triangeln musik-genus-skola. Att förstå hur dessa tre områden hänger samman menar vi gör det möjligt att se hur unga människors genusidentitet påverkas i musikundervisningen. Av musiklärarnas resonemang kring musikens betydelse för ungas identitetsskapande framkommer att lärarna uppfattar musiken som viktig.

Det överordnade temat för uppsatsen är det offentliga rummets konstruktion och förändring. Det preciserade syftet är att i en nutida kontext undersöka och analysera olika aktörers föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet. Följande frågor ställs för att i en nutida kontext undersöka och analysera aktörernas föreställningar om det offentliga rummet och vilka konsekvenser aktörernas föreställningar leder till i förändringen av det offentliga rummet: - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycks av medborgarna i en konkret detaljplaneprocess? - Vilka föreställningar om det offentliga rummet uttrycker kommunen? - Vilken betydelse tillmäter arkitekten arkitekturen i konstruktionen av det offentliga rummet? Undersökningens övergripande forskningsdesign är en fallstudie och fallet som undersökts är station Triangeln med omgivning i Malmö. Det empiriska materialet består av tidningsartiklar, kommunala planhandlingar, intervjuer och jurymotiveringar och deras hållbarhet kommer prövas med hjälp av triangulering.

I denna studies problemområde behandlas den didaktiska designen utifrån ett barn med hörselnedsättning i förskolans verksamhet. Det innebär att barnets lärprocess sker i meningskapande aktiviteter som i sin tur ger delaktighet genom användning av olika resurser genom ett mutlimodalt perspektiv. Syftet med denna studie var att få en förståelse för vilka olika resurser och kombinationer av resurser förskollärarna använder för att ge barn med hörselnedsättning meningsskapande och delaktighet i sina lärprocesser i förskolan. De resurser som studien studerar närmare är tecken som stöd (Tss), olika material och ekonomi. Genom intervjuer med respondenterna, förskollärare, barnskötare, specialpedagog och förskolechef har vi kommit fram till ett resultat.

Syftet med detta examensarbete har varit att ta reda på huruvida basläromedel är tillräckligt som undervisningsmaterial för att möjliggöra elevernas uppnående av läroplanens kunskapskrav i läs- och skrivundervisningen samt om det ger lärare möjlighet att arbeta utifrån aktuell forskning inom läs- och skrivutveckling. Det har vi undersökt genom en kvalitativ studie då vi har observerat två undervisningstillfällen, intervjuat två lärare och sex elever på två olika skolor i årskurs två samt analyserat de båda basläromedlenSpråkdax 2 och Piratresan. Slutsatsen i arbetet blev att basläromedlet inte uppfyller läroplanens samtliga krav eller möjliggör att läraren undervisar utifrån aktuell läs- och skrivutvecklingsforskning. Utifrån intervjuerna och observationerna kunde vi däremot dra slutsatsen att det är möjligt att nå kunskapskraven och arbeta utifrån aktuell forskning beroende på lärarens didaktiska val i arbetet med basläromedlet..

Denna undersökningen är ett försök att se hur mycket av ämnesundervisning, kursplan och kursmål som kan rymmas inom serietecknande som (undervisnings) metod. Genom att knyta an till elevers egen kulturkonsumtion hoppas jag kunna knyta an ny kunskap till det eleven redan är bekant med. Serier blir då här som en brygga mellan det de redan vet och det de ska lära. Arbetet genomförs genom undervisningsförsök som vetenskaplig metod och genom diskursanalys av seriemediet. Jag tycker mig se genom detta arbete att man ur det seriemassiga, serierna i sig och serierelaterat innehåll i allmänhet, kan skapa en pedagogisk metod för bildämnet.Detta är ett s.k.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att visa och ge förslag på hur man på ett tematiskt sätt kan undervisa om de svenska nationella minoriteterna och mänskliga rättigheter. Med hjälp av tidigare forskning, historiedidaktik och historiekultur som teorier, och den nya läroplanen Lgr 11 har jag arbetat fram en undervisningsplanering för grundskolans senare år i ämnena historia, svenska och samhällskunskap. Planeringen sträcker sig över fem veckor och har varierande moment såsom teoretiska föreläsningar, bilder, film, drama, skapande och skrivövningar, för att tillgodose elevers olika lärstilar. Utvecklingsarbetet vilar på följande två frågeställningar: Vilka didaktiska aspekter är viktiga i ett tematiskt arbete om mänskliga rättigheter och de nationella minoriteterna i skolan med utgångspunkt i målen i läroplanen Lgr11, och varför? Hur kan ett sådant arbete, på ett didaktiskt sätt, få eleverna att bli medvetna om ämnet historia?.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett antal religionspedagoger har anpassat sin didaktik i samband med religionsämnets utveckling. Vi ville även reflektera över hur ämnet skulle kunna se ut i framtiden. Vår undersökning visar att lärarnas didaktiska arbetssätt i allra högsta grad har påverkats av de förändringar som skett inom ämnet. Den främsta förändringen är enligt våra respondenter, och även bekräftat av vår läromedelsanalys, kristendomens allt minskande dominans. Detta har i sin tur lämnat utrymme till de andra religionerna samt etik och livskunskap.

Denna studie har genomförts som examensarbete vid institutionen för Pedagogik och lärande vid Luleå tekniska universitet. Syfte med studien är att undersöka grunderna för det didaktiska urvalet i en integrerad undervisning och lärande inom de samhällsorienterande ämnena, samhällskunskap, religionskunskap och historia. Vi har tillämpat både en kvalitativ och en kvantitativ metod, den första i form av intervjuer med lärare och den senare i form av en enkätundersökning besvarad av elever i skolan. Resultatet av studien visar att de flesta elever har kommit i kontakt med ämnesintegrerad undervisning och de är i överlag är positiva till detta arbetssätt. Lärarna genomför ämnesintegrering för att eleverna ska få en större helhetssyn, en bättre förståelse och för att de ska göra en tidsvinst.

Detta examensarbete undersöker fyra lärares erfarenheter av elevers svårigheter i matematik. Arbetet är inriktat på grundskolans tidigare år, för att ge en bakgrund till de lärare som arbetar på den senare delen av grundskolan. Två lärare från förskoleklass och två från tredjeklass har intervjuats för att ta reda på vilka svårigheter eleverna möter i sin utbildning. Elevers svårigheter i matematik kan delas in i skilda kategorier. De kategorier jag har valt att utgå ifrån är Dalvang & Lundes (2006) fyra förklaringssätt; det medicinska/neurologiska, det psykologiska, det sociala samt det didaktiska sättet.

Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.

I denna uppsats undersöks hur två läroböcker i tyska för högstadiet skolår 7-9 utformat ett grammatiskt moment ? verbböjningen. Analysen baseras på språkdidaktiska teorier. I analysen undersöks om upplägget i böckerna är didaktiskt motiverat och vilka didaktiska teorier som ligger bakom upplägget. Vidare undersöks om arbetsuppgifterna är inbäddade i ett kommunikativt sammanhang eller om de är isolerade samt vilken grad av styrning arbetsuppgifterna har.

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera elevers och lärares förhållningssätt till digitala tidningar på internet i en tid då skolor alltmer använder sig av digitala informationsverktyg. En enkätstudie har gjorts med elever i en gymnasieklass och en kvalitativ intervju har gjorts med läraren i klassen. Resultatet visar att den sociala, samhälleliga och mediesituationen påverkar elevernas förhållningssätt till digitala tidningar på nätet. Eleverna hade med sig olika vanor hemifrån och upplevelser av tidningen på nätet och framförallt spelade tidningens innehåll roll för om eleverna skulle läsa tidningen. I samhällssituationen hade läraren olika didaktiska infallsvinklar för användningen av tidningen i undervisningssituationer där tidningen användes såväl som mål och medel.

Det här examensarbetet handlar om fysiska aktiviteter i fyra förskolor. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare designar verksamhet i fysiska aktiviteter för förskolebarn. De övergripande frågorna som ligger till grund för detta arbete är vad fysiska aktiviteter i förskola kan vara och vilka förutsättningar för fysiska aktiviteter förskollärare skapar inom området fysisk aktivitet. Examensarbetes teoretiska utgångspunkt är det designteoretiska perspektivet som fokuserar sig på frågor som hur, på vilket sätt och med hjälp av vilka medel ges kunskapen form. Undersökningen genomfördes med hjälp av strukturerade intervjuer med sex förskollärare.