Gentrifiering är ett fenomen som kan ses i många storstäder idag. Gentrifiering innebär bland annat en förändring i den socioekonomiska profilen i ett område då en mer välbeställd befolkningsgrupp tillkommer ett område med invånare tillhörande en mindre kapitalstark befolkning. Flertalet forskare hävdar att gentrifiering leder till en ökad segregation i och med att områden blir mer homogena och staden på så sätt polariseras. Samtidigt beskriver andra forskare att gentrifiering är en liten och knappast negativ process i förändringen av staden. Gentrifieringsprocessen är emellertid väldigt komplex och innefattar flertalet förändringar som sker parallellt och i påverkan av varandra.

Syftet med detta arbete var att undersöka ungdomars attityder till hastighetshållning i trafiken. Tidigare forskning har visat att män oftast löper en större risk i trafiken och att de oftare är in-blandade i olyckor med dödlig utgång genom sitt riskfyllda körsätt. Semistrukturerade intervju-er genomfördes med fem kvinnor och fyra män i åldrarna 17-25 år där svar söktes på följande frågeställningar: Vad har ungdomar för attityder till att hålla hastigheten i trafiken, Finns det omgivande faktorer som påverkar attityderna gentemot hastighetshållning och Vilka attityder fanns det bland unga män och kvinnor. Resultaten visade att de manliga intervjupersonerna i denna undersökning hade en stark tro på den egna förmågan, medan kvinnorna inte hade det. Det kanske mest intressanta resultatet var att ungefär hälften av deltagarna ansåg att det är mindre riskabelt att köra för fort om nätterna..

Offentliga miljöer ska vara tillgängliga för alla människor, det är reglerat i lagstiftning och det ger människor rätten att vistas i en stad på samma förutsättningar. På delar av Stora torget i Linköping är det offentliga rummet begränsat av bland annat uteserveringar. Syftet med examensarbetet är att undersöka det offentliga rummet och dess innebörd i staden. Dessutom ska examensarbetet undersöka skillnader mellan det offentliga och det privatiserade rummet. Målet är att förklara fenomenet det offentliga rummet samt förstå sambandet mellan fysisk utformning och dess påverkan på livet i det offentliga rummet.

I ett samhälle som allt mer belyser vikten av att minska människans påverkan på sin omgivande miljö, har en grönare transport blivit en stor del i planeringen och satsningen på den hållbara staden. I den satsningen är cykeln en viktig del som inte bara kan bidra till en bättre fysisk och mental hälsa hos sina medborgare utan även bidra till en klart bättre levnadsmiljö genom bättre luftkvalitet, minskat buller, större social samhörighet och fler jobb (WHO, 2014). En satsning på cykelvägnätet kan därmed också rädda liv både genom förbättrad hälsa men även genom större säkerhet och trygghet för cyklisten. Arbetets syfte är att sammanfatta och beskriva aktuella metoder för ett välfungerande och effektivt cykelvägnät, med frågeställningen: Vilka metoder för planering av ett effektivt och användarvänligt cykelvägnät används idag? Sammanställningen har resulterat i fem olika kriterier som cykelvägnätet behöver uppfylla för att kunna säkra cykelns framtid som transportmedel. Dessa fem kriterier, direkthet, säkerhet, attraktivitet, sammanhang och komfort, kommer ursprungligen från Nederländerna och en av deras tidiga policydokument om hur cykeln skall hanteras i stadens infrastruktur.

Boendesegregationsfrågan har under de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet. Den negativa samhällsutvecklingen i samband med koncentrationen av fattiga invånare och minoritetsgrupper i vissa bostadsområden väckte även intresset för grannskapseffekter. När effekterna blir negativa för de boende blir det genast befogat att finna lösningar för att åtgärda problemen. Det har under årens gång därför riktats satsningar mot de utsatta områdena för att motverka boendesegregationen och dess effekter, en typ av satsning som senare fått motstå mycket kritik. Idag råder det en allmän samsyn bland politiker, beslutsfattare och planerare om att boendesegregationsproblematiken kan åtgärdas om de socialt utsatta områdena blir mer socialt blandade.

Brommaplan är en viktig trafiknod i Stockholm i stort behov av upprustning. I andra jämförbara förorter har gallerian en dominerande position. Till skillnad mot innerstadens torg flankeras alla förorters (de av staden utnämda till s.k. "tyngdpunkter") torg av en galleria. Alla.

Idrottsanläggningen Enavallen i centrala Enköping ska flyttas och ytan ska bebyggas med bostäder. Det geografiska läget och det faktum att området delvis gränsar till Enköpingsån, vars roll i staden Enköpings kommun har som ambition att utveckla, gör Enavallen till ett intressant område att studera. Området ligger dessutom nära befintliga villaområden, en prisbelönt park samt strax intill den centrala rutnätsstad som centrum utgör. Området studerades med analysverktyget Space Syntax för att ge en tydligare bild över de befintliga gångstråk som finns i staden. Analyserna visade att Enavallens potential begränsades av det faktum att ån spärrar av hela norra delen av området.

Aktuella trender kring stadsodling, ekologism, antikommersialism och självhushållning visar tecken på att en ny grön våg är på ingång. Hos de nya livsstilsidealen finns en vurm för landsbygden. Ett växande antal personer väljer idag, tillskillnad från normen, att flytta ut från städerna för att praktisera självhushållning på landsbygden. Denna uppsats undersöker hur dessa gröna utflyttare motiverar och ger mening till sitt val av livsstil. Det är en kvalitativ studie baserat på material från fyra semistrukturerade intervjuer med relativt nyligen utflyttade par.

Examensarbete undersöker hur tryggheten och säkerheten upplevs på Trossö. Efter-som människor upplever olika saker i staden på olika sätt ska denna upplevelse som människor får beaktas av oss planera-re. Arbetet är uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planområdet, åtgärder och arbete mot en tryggare och säkrare stad, inventering, en-kät och sammanställning, åtgärder för Trossö och därefter en avslutning. I texten kan man läsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osäker och hur dessa faktorer kan förbättras för att inge en trygghet för en människa som passerar platsen. I arbetet framställs även hur olika städer och länder har gjort för att öka tryggheten och säker-heten i en stad. En stad bör planeras för alla, alla har lika rätt att vistas i ett offentligt rum utan att behöva känna sig utelämnade.

2008 antog kommunfullmäktige i Luleå kommun en vision för kommunens utveckling fram till år 2050. Visionen beskriver en önskad riktning och ska ligga till grund för fortsatt arbete med en ny översiktsplan för kommunen och stadskärnan. I Vision 2050 beskrivs Luleå stadskärna som en livfull plats hela dygnet som präglas av en mångfald av arbetsplatser, handel, bostäder och nöjen. Utgångspunkten för det här examensarbetet är att studera och analysera Luleå centrums förutsättningar och möjligheter för en stadskärna med en mångfald av verksamheter som inbjuder till rörelse och vistelse i det offentliga rummet. Analyserna baseras på observationer och inventeringar av utredningsområdet och på intervjuer med fem personer samt en Space syntax analys utifrån tre olika metoder för analys.

Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 med lagen (1968:430) om mervärdeskatt, så kallad moms. År 1994, året innan Sveriges inträde i EU, infördes Mervärdesskattelagen (1994:200) som anpassats till EG-rätt. Mervärdesskatten är alltid 25 procent om inget annat anges. Kunderna betalar moms till företaget och företagaren betalar in skillnaden mellan utgående moms och ingående moms till Skatteverket. Många företag bedriver blandad verksamhet, det vill säga både momsfri och momspliktig verksamhet som berättigar till avdrags- eller återbetalningsrätt av mervärdesskatten.

Syftet med mitt examensarbete var att utvärdera det eget sammanställda teknikmaterialet ?Gitarrteknik? med hjälp av en grupp elever och lärare. Materialet bestod i huvudsak av blandade tekniska övningar samt till viss del även egenkomponerade övningar. Syftet med studien var också att få ta del av gitarrlärare och -elevers inställning och erfarenhet av teknikövning. I denna grupp fanns fyra olika stadier representerade: kommunala musikskolan, estetiska programmet med inriktning musik, folkhögskola och musikhögskola.

Arbetet handlar om analys av staden och behandlar frågan om hur man kan analysera staden på ett så heltäckande sätt som möjligt. Jag har använt två olika analysmetoder: Realistisk stadsanalys och Finding lost space. Dessa två består i sin tur av flera mindre delar där olika infallsvinklar ges spelrum. Analysen ska leda fram till ett konkret planförslag, och arbetet behandlar därför hela analys- och designprocessen. Arbetet har organiserats utifrån en arbetsmetod med fyra steg: Historiska studier; Analys av stadens nuvarande rumsliga sammanhang; Syntes samt Planförslag.

Den här studien bygger på analys av fyra litterära verk som utspelar sig i Malmö efter stadens industriella epok. Verken sätts i relation till produktionen av Kunskapsstaden, i syfte att ifrågasätta dels föreställningen om arbetarklassens försvinnande i det postindu- striella samhället och dels den variation och mångfald som postmodernismen menar har ersatt de stora berättelserna. Utifrån litteratursociologisk speglingsteori undersöker jag hur en eventuell arbetar- klass skildras i Fredrik Ekelunds m/s Tiden och i Kristian Lundbergs Yarden, i vilket maktförhållande huvudpersonerna står gentemot den bild av staden som Malmö Stad marknadsför samt hur de hanterar det. Slutsatsen blir att arbetarklassen, enligt romaner- na, finns, men att den osynliggörs och splittras, dels av den dominerande berättelsen om staden och samtiden, och dels av ett system som bygger på motsättningen mellan arbete och kapital. Motståndet formuleras i båda romanerna i form av det egna språket och den egna berättelsen, som motbild mot det/den dominerande. I Kalla det vad fan du vill av Marjaneh Bakhtiari och Jag är Zlatan Ibrahimovic av Zlatan Ibrahimovic och David Lagercrantz undersöker jag hur annorlundahet produce- ras och reproduceras och diskuterar det i relation till idéer om kollektiv identitet. Jag vi- sar hur det annorlunda konstrueras i kontrast mot en föreställd svensk norm och hur ett föreställt vi på så vis skapas gentemot ett föreställt dem.

Mellan år 1996 till år 2006 minskade befolkningen i 200 av Sveriges 290 kommuner och prognoser visar på att denna utveckling kommer att fortsätta i framtiden. Samtidigt förs en allt mer uttalad regionpolitik som verkar för att skapa några få starka tillväxtområden i landet med tydliga gränser mot omvärlden. När allt fokus läggs på att utveckla storstadsområdena, blir det allt svårare för orter i gles- och landsbygd att konkurrera om arbete och invånare.Syftet men denna uppsats är att lyfta fram problematiken med krympande städer i Sverige och undersöka metoder som förekommer för att bemöta befolkningsminskning. Målet är att ge en ökad förståelse för situationen som råder i många svenska städer idag och hur kommuner arbetar med att vända den nedåtgående trenden. Metoden för uppsatsen har varit litteraturstudier eftersom den ger bred kunskap om ämnet och bättre möjligheter för att jämföra situationen i olika delar av landet.