När ett barn utvecklar komjölkproteinallergi ställs hela familjen inför en ny, ofta okänd situation som förändrar hela familjens vardag. Distriktssköterskorna på barnavårdscentralen möter dessa familjer och ska erbjuda dem verktyg att hantera den nya livssituationen. I de flesta fall har distriktssköterskan redan innan barnet utvecklat sin allergi en relation med familjen. I tidigare forskning och vårdvetenskaplig litteratur saknas studier där det beskrivs hur distriktssköterskan stödjer familjer vars barn utvecklat komjölkproteinallergi. Syftet med denna studie är att beskriva hur distriktssköterskan stödjer familjer där ett barn har utvecklat komjölkproteinallergi.

Denna studie utgör en del av projektet ?Mera mjölk i tankarna? vilket drivs av Växa Sverige i samarbete med, LRF Västerbotten, Norrmejerier och LRF konsult för att utveckla och stärka mjölkföretagen i Norrbotten och Västerbotten. Syftet med denna delstudie var att undersöka vilka produktionsfaktorer som har stor betydelse för att uppnå en god ekonomi och lönsamhet i ett mjölkföretag. Därför studerades samband mellan biologiska produktionsnyckeltal och ekonomisk data från 18 mjölkföretag, belägna i Västerbotten och Norrbottens län. Arbetet innefattar dels en litteraturstudie och dels en sammanställning samt analys av resultat från data som erhållits av en produktionsrådgivare och en ekonomirådgivare i samband med gårdsbesök.

Detta examensarbete behandlar det biologiska reningssteget vid Stora Enso Fors AB kartongfabrik.Examensarbetet omfattar 20 p och ingår i slutskedet av Magisterutbildningen, 60 p, i Kemiteknik med inriktning industriell ekologi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.Stora Enso Fors AB är en kartongfabrik som är lokaliserat i Fors strax nordost om Avesta.Tillverkning sker av både mekanisk massa samt kartong. Fabriken har ett eget reningsverk som tar hand om avloppsvattnet från processen.De biologiska anläggningarnas utformning har under årens lopp utvecklats främst genom bättre syresättning i luftningsbassängerna samt förändringar i avloppsvattnets sammansättning. För att klara av dessa förändringar kan styrparametern slamhalten behöva ersättas med andra alternativa styrsätt.Examensarbetets syfte är just att studera möjligheten att styra det biologiska reningssteget vid Fors kartongpappersbruk efter nyckeltalet nettoslamproduktionen. Projektet innefattar även att undersöka hur COD-reduktionen och mikroflorans sammansättning påverkas av denna styrparameter.Litteraturstudier av reningsteknikens processer har utförts samt den befintliga reningsanläggningen i Fors har studerats. Det första steget i projektet var att besluta vilket målvärde som skulle användas på nettoslamproduktionen som skulle användas under en försöksperiod där den biologiska reningen skulle styras efter nettoslamproduktionen.För varje dygn under tre olika tidsperioder ( period 1, period 2 och period 3) har driftsdata samlats in och sammanställdes och därefter beräknades nettoslamproduktionens dygnsvärde.Driftsdata för period 1 och halva period 2 har använts som underlag för att kunna bestämma målvärdet för nettoslamproduktionen.

Bakgrund Förlossningsdepression, depression postpartum (PPD) drabbar omkring 13 procent av alla kvinnor under de första månaderna efter förlossningen. Depressionen påverkar inte bara kvinnans egen hälsa, utan också föräldraparets relation, och kan ge långvariga negativa effekter på barnets utveckling. Syftet var att belysa upplevelsen av förlossnings-depression i ett familjeperspektiv. Metod Denna studie har utformats som en litteraturstudie, 7 kvalitativa artiklar och 8 kvantitativa artiklar ingår. De databaser som har använts är PubMed, Cinahl och Psycinfo.

Denna litteraturstudie ämnar undersöka varför det är skillnad mellan tjejers och killars läsning och läsvanor samt hur synen på läsning som något lustfyllt respektive bildande ser ut idag. Utgångspunkten för studien och området är avhandlingar, artiklar och forskningsrapporter samt den senaste PISA-undersökningen från år 2012, som konstaterar att killar läser sämre än tjejer. Utifrån tidigare forskning presenteras de förklaringar som finns kring skillnaderna, där de sociokulturella förklaringarna står i fokus men för att få ett större perspektiv och förståelse för området så kommer även de biologiska förklaringarna att synliggöras.Av de resultat som presenteras är de sociokulturella förklaringarna som exempelvis betydelsen av läraren kön, bristen på manliga förebilder, läsning som något kvinnligt några av de återkommande argumenten för skillnaderna i tjejers och killars läsning. Flertalet forskare belyser dock att de biologiska förklaringarna, såsom mognad och hjärnans utveckling, behövs tillsammans med de sociokulturella för att kunna förstå och motverka skillnaderna av tjejers och killars läsning. Synen på läsning, då som nu, påverkar inställningen där den kvinnliga nöjesläsningen oftast ses som mindre värd i förhållande till mäns bildande läsning.

Vi är intresserade av begreppet matchning i förhållande till familjehemssekreterares arbete med att få rätt familjehem till ett visst barn. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur familjehemssekreterare gör när de matchar barn med familjehem och om de använder några specifika instrument eller metoder i denna process. Vi vill också undersöka vilka faktorer som väger tyngst och vad som bestämmer att en specifik familj matchas med ett visst barn. De centrala frågeställningarna i uppsatsen är Hur gör familjehemssekreterare när de samlar in information om familjehem och barn?Används specifika metoder eller instrument vid matchning av familjehem och barn? Vilka faktorer påverkar bedömningen vid matchning?Hur gör de när de matchar barn och familjehem?Uppsatsen är en kvalitativ studie och empirin består av åtta halvstrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare.

SammanfattningBakgrund: När ett barn drabbas av cancer är det ett hårt slag för hela familjen där de ställs inför en helt ny verklighet. En förälder i kris kan bli oförmögen att visa känslor och stänger därför in den skuld och sorg de känner för att just deras barn och familj drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars livssituation när ett barn drabbats av cancer. Metod: Metoden var en allmän litteraturstudie. Resultatet består av elva vetenskapliga artiklar som är systematiskt granskade och analyserade.

Att leva nära en person med en ätstörning är förknippat med känslor av frustration, börda och skuld. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva familjens upplevelse av att leva nära en person med en ätstörning. Litteraturstudien var av kvalitativ ansats där författarna använde sig av en manifest innehållsanalys. Efter analysen framkom fem slutkategorier: att tvivla på och skuldbelägga sig själv som familjemedlem, att anpassa sig och omprioritera inom familjen till följd av sjukdomen, att känna behov av mer information och stöd kring sjukdomen, att uppleva förändringar i relationer mellan familjemedlemmar och att uppleva en emotionell berg- och dalbana till följd av sjukdomen. Det var vanligt att som förälder beskylla sig själv för sjukdomen.

Vårdcentraler har under de senaste 15 åren anställt kuratorer psykologer och psykoterapeuter som kan erbjuda samtalsbehandling. Vid utvärdering av samtalen visar resultaten friskare patienter som bidrar till lägre vårdkostnader. Biologiska, psykologiska och sociala funktionerna blir centrala i mötet med patienten och hur dessa funktioner påverkar beskrivningen av problemet men också effekten utifrån funktionsnivå i relation till närstående. Vårdcentralen är första linjens vårdgivare från mödra- till äldrevård. Då förändring sker hos patienten påverkas helheten/nätverket.

Bakgrund: Anorexia Nervosa påverkar individen både fysiskt och psykiskt och är en allvarlig och livshotande sjukdom där många av kroppens olika organsystem påverkas. Det är av stor vikt att sjukdomen upptäcks i tid så att behandling snabbt kan sättas in. Forskning har visat att sjuksköterskor upplevde bristande kunskaper inom psykisk ohälsa och hade därmed svårigheter att vårda patienter med anorexia.Syfte: Syftet var att beskriva familjens erfarenheter av att leva med en familjemedlem med anorexia. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar, fem med kvantitativ ansats och fem med kvalitativ ansats. En integrerad analys utfördes utifrån Kristenssons (2014) beskrivning.Resultat: De kategorier som framkom i analysen var Familjedysfunktion, Psykisk belastning, Familjens hanteringsstrategier, Familjens erfarenheter av bemötande från vårdpersonal och Erfarenheter av att vårda.

Under det senaste decenniet har svensk lagstiftning ändrats vid två tillfällen som möjliggjort för homosexuella par att gemensamt prövas som adoptivföräldrar och för lesbiska par att få barn med hjälp av assisterad befruktning inom den svenska sjukvården. I anslutning till att lagförslagen lagts fram har Sveriges Psykologförbund fungerat som remissinstans.Syftet med studien är att närmare undersöka och skapa en fördjupad förståelse för Sveriges Psykologförbunds ställningstaganden i frågor som rör homosexuellas familjebildningar. Undersökningen består av nio enskilda intervjuer med personer som funnits i Psykologförbundets ledning under den aktuella tidsperioden. Materialet har analyserats med hjälp av kvalitativ metod inom det diskursanalytiska fältet.Resultatet visar att homosexuella familjer framställs som problematiska med hjälp av två diskurser, vilka i sin tur är relaterade till vilken fråga som behandlas. En diskurs om svårigheter som tillförs familjen utifrån, i form av negativa samhällsattityder till homosexualitet, är retoriskt användbar i argumentation mot homoadoptioner.

BAKGRUND: I samband med att industrialismen tog fart i början av 1900-talet blev det en tydlig uppdelning mellan män och kvinnors sysslor, kvinnorna ansvarade för hushållssysslorna medan männen försörjde hushållet (Löfström, 2005). Även de demokratiska rättigheterna i Sverige skiljdes åt, kvinnor fick allmän rösträtt år 1919 till skillnad från männen som fick allmän rösträtt år 1907 (NE, 2011a; NE, 2011b). Kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden har dock förbättrats med tiden, idag är det 72 % av de arbetsföra kvinnorna och 76 % av de arbetsföra männen på arbetsmarknaden (SCB, 2011). Den tydliga uppdelningen mellan män och kvinnors sysslor och rättigheter i början av 1900-talet har dock gjort att vi idag lever i en könsindelad arbetsmarknad (Löfström, 2005). Att vi lever i en könsindelad arbetsmarknad syns tydligt inom byggbranschen, en bransch där det är 4 % kvinnor och 96 % män på chefsposterna (SCB, 2008).

Mobbning är ett problem som många barn omkring i Sverige stöter på. Det finns många studier kring vilka barn som blir mobbade och vad man kan göra för att förhindra och stoppa mobbning. Mobbning är ett sorts problem som måste konfronteras och hanteras så fort som möjligt innan det blir värre, men hur bra är stödet som mobbade barnet får och hur upplever barnen det här stödet? I den här kvalitativa undersökningen utfördes sex intervjuer med personer som hade utsatts för mobbning under grundskolan för att se hur de upplevde det stöd de fick när de blev utsatta för mobbningen. I undersökningen lyfts det fram stöd från skola, hem, vänner och fritidsorganisationer som intervjupersonen var en del av.

Bakgrund:Att få sitt barn inlagt på sjukhus är en stor förändring för föräldrar. Detta kan leda till många olika känslomässiga upplevelser som kan skapa en obalans i familjen. För vårdpersonal är det viktigt att ha kunskap om detta så att familjen kan få en god omvårdnad och en bra upplevelse av sjukhusvistelsen med sitt barn. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter och upplevelser av omvårdnad i samband med sjukhusvistelser med sitt barn. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie genom systematisk granskning och sammanställning av vetenskapliga artiklar.

Fetma hos barn i västvärlden är ett växande folkhälsoproblem som har nått epidemiska proportioner. Ökat energiintag och minskad fysisk aktivitet har resulterat i att fetma nu är den mest vanliga kroniska sjukdomen i barndomen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer av betydelse vid omvårdnad av barn med fetma i åldern 7-12 år inom Primärvård och Barn- och Skolhälsovård. Litteraturstudien inkluderar nio vetenskapliga artiklar mellan åren 1996-2006. Artiklarna är funna i elektroniska databaser såsom PubMed, Cinahl och Elin@Kristianstad.