AbstraktTitel: ?Jag tänkte bara: ?Inte här, inte här, inte här?? - En kvalitativ studie om upplevelsen av självmordsbombningen i Stockholm 2010Författare: Irene Danielsson och Sandra WågerKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap CTermin: Våren 2011Handledare: Ulrika OlaussonSyfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om och hur publiken minns, känner och påverkas av självmordsbombningen i Stockholm i december 2010 samt vilken roll medierna har spelat för formandet av respondenternas uppfattningar.Metod: Kvalitativ metod, fokusgruppsintervjuerTeorier: Fruktanskultur, terrorism kopplat till religion och ?vi och dom?.Huvudresultat: Respondenternas tolkningar och upplevelser av händelsen låter sig inte summeras på något enkelt sätt, men fem av de mest förekommande känslouttrycken var: ?Oro/rädsla?, ?Medkänsla/sympati?, ?Distansering/likgiltighet?, ?Ilska? och ?Lättnad?. Resultatet visar att det skapas ett ?vi och dom? genom att respondenterna sätter in sig själva i sammanhanget ?nationen Sverige? där det egna landet beskrivs som tryggt, gulligt och oskyldigt. På samma sätt tar de avstånd från ett utländskt ?dem? och de inbillade egenskaper som kommer med dem.

I denna uppsats undersöks hur några festivalarrangörer har upplevt och upplever det svenska festivallandskapet under 2010 och föregående år, med fokus på musikfestivalen Siesta!. Genom Siesta får studien en ung och relativt nyetablerad festivals syn på festivallandskapet och tar därmed plats för första gången inom svensk festivalforskning. Syftet med denna uppsats är att kvalitativt undersöka hur Siesta har uppstått och utvecklats ur ett arrangörsperspektiv och hur den skiljer sig från andra likartade musikfestivaler såsom Arvikafestivalen, Hultsfredsfestivalen, Peace & Love, Way Out West, Popaganda och Emmabodafestivalen. Vidare analyseras det festivallandskap och det nätverk som dessa musikfestivaler befinner sig i. Utgångspunkten är att det sker och har skett en förändring med tanke på Hultsfredsfestivalens konkurs under sommaren 2010. Vad det är som har skett och hur det har påverkat festivalarrangörerna undersöks ur ett nutidsorienterat företags- och samhällsperspektiv. Materialet som använts är intervjuer med två personer ur Siestas ledning, skriftlig intervju med representant för Popaganda samt källor som belyser festivallandskapet ur ytterligare festivalarrangörers perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka hur en skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden.

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

The aim of this paper is to examine how the press describes the public and private role of the Swedish monarch in texts that report about the biography Carl XVI Gustaf ? den motvillige monarken (Sjöberg et al. 2010) when it is published in November 2010. The examined period ranges between the days just before the release and a fortnight after. The analysis is limited to standard Swedish papers: a daily, Svenska Dagbladet, and an evening paper, Expressen.Questions asked in the study are: In what ways do the analysed texts raise a discussion about the monarchy?s importance or function in the society of today, that is a public debate on the monarchy? To what extension are status symbols used in the constructing of royalty, that is what Jürgen Habermas (2003) describes as representative publicity? What similarities and differences are found when comparing the news articles in the daily and in the evening paper?The method used to answer the aim and questions is the critical discourse analysis, as Norman Fairclough (1995) describes it, and the theoretical perspective of the essay is Jürgen Habermas? (2003) theory about the bourgeois public sphere.The result shows that the news articles in the daily unsurprisingly construct only a public who wants to debate on the monarchy.

The difficullty to distinguish between sheep and goats is a well-known problem in archaeology and osteology. Distinguishing sheep and goats in archaeological animal remains takes time and time is often limited for osteologists. Because of this difficulty osteologists and archaeozoologists often use the term sheep/goat or ?ovicaprids? in their analytical reports. But even if the term sheep/goat comprise both species, this is often not the case when archaeologists and osteologists interpret and present archaeological findings.

Syftet med den här studien är att undersöka förskollärares kunskap, synsätt, erfarenhet och vilket arbetssätt det genererar i arbetet med alla barns språkutveckling efter förskolans reviderade läroplans införande (1998; 2010) gällande det förtydligade målet språk och kommunikation samt hur begreppet undervisning tolkas.                                                             För att få en förståelse för förskolan och det förändrade uppdraget beskrivs förskolan ur ett historiskt perspektiv till nutid.  Förskolan har en tradition av ett görande men vi funderar kring på vilket sätt det görs och om det förändrats gällande alla barns språkutveckling och vissa barns språksvårigheter i och med att förskolan fått förtydligade mål, där ett av målen gäller språk och kommunikation.           Studien vilar på en hermeneutisk forskningsansats och är genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer  av åtta yrkesverksamma förskollärare i en kommun. Följande frågeställningar har bearbetats i studien: Vilket arbetssätt använder sig förskollärare av i förskolan för att möta alla barns språkutveckling? Vilken kunskap har förskollärare om barns generella språkutveckling? Vilken erfarenhet har förskollärare om vilka faktorer som kan påverka att ett barn kan få språksvårigheter? Vilket synsätt har förskollärare om barns generella språkutveckling? Hur tolkar förskollärare begreppet undervisning? Resultatet visar att den viktigaste språkutvecklande faktorn i den här studien är vikten av att prata med barnen, det dagliga samtalet, att benämna, uppmuntra förtydliga och bekräfta. .

This study was conducted in the Master program at The Music Pedagogical Center (MPC) at The Royal College of Music in Stockholm. Korta musikresor (Short Music Journeys) is the Swedish term used for a receptive method of music therapy adapted from the tradition of The Bonny Method of Guided Imagery and Music (BMGIM) and the theory and practice of Expressive Arts Therapy. The KMR method uses carefully selected short pieces of music, lasting between 2 and 5 minutes, to work on various psychological problems and life- crises. The music session is conducted in a slightly altered state of consciousness with a clear focus being established beforehand in a verbal dialogue with the psychotherapist. There is also the possibility of using artwork to process and explore the imagery after the music listening.

Bakgrund och problem: Från år 2005 har reglerna avseende goodwill förändrats för de svenska noterade företagen, genom införandet av IFRS. Regelverket har tidigare inneburit årliga avskrivningar av goodwill, vilket inte är tillåtet längre, utan numera ska årliga nedskrivningsprövningar av goodwill göras. De nya reglerna har resulterat i att goodwill har blivit ett omdebatterat ämne på grund av de få nedskrivningar som görs och som inte anses spegla de förändringar i konjunkturen som finanskrisen har gett upphov till de senaste åren. Tvärtom ses allt högre goodwillposter redovisas i de svenska företagen.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det i finanskrisens spår går att urskilja några mönster avseende Large Cap-företagens nedskrivningar av goodwill, samt undersöka förhållanden mellan goodwill och utvalda poster från företagens balans- och resultaträkningar.Avgränsningar: I uppsatsen undersöks företagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista. Vissa företag från listan finns inte representerade i undersökningen på grund av att de under undersökningsperioden inte haft redovisad goodwill, inte följt IFRS eller haft brutet räkenskapsår.Metod: Genom en kvantitativ metod granskades 42 företags årsredovisningar under de undersökta åren 2007-2010.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur omsättning och rörelseresultat har samband med företagets kapitalstruktur. Resultaten jämförs med befintlig teori för att verifiera de teoretiska ansatserna. Regressionsanalys av tidsserier för 32 svenska börsnoterade företag med mer än 20 miljarder svenska kronor i omsättning 2010 har använts vid den här undersökningen. Data från åren 2004 till 2010 till varje företag är tagen från databasen ?Affärsdata? och undersöks genom regressionsanalys.

Tidigare forskning har visat att sociala medier är avgörande för informationsspridning i länder med begränsad yttrandefrihet, men också att sociala medier kan vara svårtolkade samt vilseledande. Syftet med denna intervjustudie var att åskådliggöra relationen mellan sociala medier och traditionell journalistik. Studien fokuserade på svenska journalisters användning och värdering av sociala medier i rapporteringen om den politiska utvecklingen i Iran, under perioden 12 juni 2009 till 11 februari 2010.Kvalitativa forskningsintervjuer utfördes med de svenska journalisterna Natalie Besér (DN), Per Jönsson (DN), Said Montazeri (Radio Hambastegi), Mattias Pleijel (TT) och Kinga Sandén (Sydsvenskan). Intervjuerna fokuserade på följande fem specifika händelser: presidentvalets resultat (13 juni, 2009), Khameneis fredagsbön (19 juni, 2009), Neda Soltans dödsskjutning (20 juni, 2009), demonstrationerna under Ashura (27december) och demonstrationerna under revolutionens årsdag (11 februari, 2010).Vår analys visar att journalisterna inte var odelat positiva till sociala medier men att de använde sociala medier som källor i varierande utsträckning. Det var också påtagligt att det skedde direkta källhänvisningar till olika sociala medier i journalisternas texter eller inslag.

The aim of this essay is to analyse certain succinct statements of Russian leader Vladimir Putin. His rhetorical style in general, and these statements in particular, are distinguishing Putin from other Russian political figures. The statements have survived the test of time and lived on in the media, on the internet and in the vernacular. They have come to be called Putinisms.The essay is descriptive and treats these special statements, describes where and how they came into being and analyses them on a micro level, word by word. The analysis is also qualitative as it covers selected statements, which represent only a small portion of all the statements made by Putin within the time frame chosen for this study.

Den senaste svenska vintern var en riktig katastrof som bestod av Ovanliga mängder snö, fukt och kyla, från mitten av december 2009 till mitten av mars 2010. Snömassor orsakade stora problem i tågtrafiken, både nationellt och lokalt. Det påverkade både gods- och persontransporten. Halka och tak ras ledde till personskador och dödsolyckor. Kylan påverkade även elnät som ledde till att människor stod utan värme och belysning.

För att tillgodose allmänhetens behov av vägar, kraft- och vattenledningar med mera, får mark tas i anspråk. Expropriationsändamål och ersättningsbestämmelser för att tvångsvis ta mark i anspråk, finns stadgat i Expropriationslagen (SFS 1972:719). Genom århundraden har kritik framförts mot höga kostnader för att få åtkomst till mark vilket motiverat sänkningar av ersättning för mark. År 2010 genomfördes ändringar i ersättningsbestämmelserna som syftade till att höja markersättningen. Förhandlingar ska alltid föras vid markåtkomst för att eftersträva frivilliga uppgörelser.

Många befintliga järnvägsbroar i Sverige närmar sig sin beräknade livslängd. Det finns också en önskan att öka tåglasterna, antalet tågöverfarter och tåghastigheterna för att klara dagens och framtidens behov. För att inte behöva riva fullt fungerade broar bör bärighetsutredningar ge resultat som stämmer väl överens med verkligheten. Med dagens betongnormer kan utmattning bli den dimensionerande faktorn, trots att få fall av brott har observerats i broar av armerad betong på grund av utmattning. Detta examensarbete jämför tre utmattningsmodeller på två plattrambroar av armerad betong belastade med järnvägstrafik, en från 1972 och en från 1995.