In this thesis we investigate the level of deliberative democracy in the current implementation of the 24/7 Agency in the local government. We are interested in how the combination of the two seemingly opposing ideals of Demokratiutredningen and the 24/7 Agency is solved. Our analysis is based on interviews with civil servants from three kommuner in Skåne and a schematic overview of their websites. As a theoretical framework we use New Public Management Theory, Deliberative Democracy Theory, and Citizen Theory.We have found that the local 24/7 Agency is initiated and implemented by public servants. Their experiences and worldview is mirrored in both process and result.

The purpose of this study is to analyse the discourse on political exclusion in the official report Demokratiutredningen. It has been my ambition to relate the analysis of the report to a critical academic discourse on political exclusion and thereby make visible hidden norms and structures which functions to exclude certain individuals and groups from political participation.My paper point out that the report establishes a strong link between democracy and participation and that it, therefore, makes a strong case for a process of democratic inclusion. Though, in my study I suggest that that there is an unawareness of the importance of norms, hegemonic conceptions and structures and that inclusion, therefore, is unlikely to take place. Furthermore, I criticize the focus on deliberative democracy in the report. With insights offered by Mouffe in her argumentation on the necessity to acknowledge the dimension of antagonism present in all societies I underline that the focus on this democratic model is problematic.My conclusion is that the analysis presented in the report is insufficient if we want to create a democratic system characterized by equality..

Titel: Deltagande i demokratin ? En beskrivande studie om ungdomars politiska deltagande genom kommunikationen av sina hjärtefrågor.Författare: Sandra Hansson och Lisa SnällUppdragsgivare: ADAKontaktperson: Matilda LindvallKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin: Höstterminen 2010Handledare: Jan StridSidantal: 37 sidor + bilagorSyfte: Att beskriva ungdomars politiska deltagande genom hur de kommunicerar sina hjärtefrågor.Metod: Kvalitativa intervjuer, Kvalitativ textanalysMaterial: Transkriberade samtalsintervjuer, Väst-SOM 2008Huvudresultat: Med det demokratiideal som formulerats i Demokratiutredningen år 2000 menar man att det är den deltagande demokratin som bör eftersträvas. Denna syn på demokrati har som riktlinjer att fostra en aktiv medborgarkår och ser deltagande som en plikt snarare än en rättighet. Iresultaten från våra samtalsintervjuer, ser vi att hjärtefrågorna finns där och att de flesta har en stor samhällsrelevans. Det generella bland respondenterna är att de inte kommunicerar sin hjärtefråga i någon större utsträckning.

Grundtanken i deliberativ demokrati är att politiska beslut skall grundas på en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jämlika medborgare. Målet med denna deliberation är att nå en rationell konsensus, och kräver att deltagarna sätter sina personliga intressen, värderingar och perspektiv åt sidan, samt fokuserar på det allmänna bästa. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik går huvudsakligen ut på att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhällets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation får bedrivas, och därmed riskerar att marginalisera vissa människor. Jag diskuterar också hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..

Uppsatsens syfte är att belysa företaget Bonniers ställning på den svenska mediemarknaden och frågan om mediekoncentration i Sverige. Den övergripande frågeställningen är om Bonniers medieägande är ett hot mot demokratin. Den forskning jag knyter an till tar upp vilken makt olika mediemonopol har och orsaker till mediekoncentration. Slutsatserna från Demokratiutredningen 2000 utgör ett avstamp för mina resonemang om demokrati. Studien innefattar intervjuer med personer från tre läger med olika perspektiv.

On the 17th of January 2002 the Swedish government presented a bill to theSwedish parliament, proposing ways of strengthening the Swedish democracythrough reforms for increased elements of participatory democracy. A publicreport on the state of the Swedish democracy had been released two years earlierwith similar enthusiasm for participatory democracy. However, the participatoryideals of these two documents were strongly criticised by a group of scholars.The aim of this thesis is to analyze and compare the arguments articulatedbetween the years 2000 and 2002 by the actors mentioned above, and to examinetheir relation to arguments concerning political participation, articulated bythinkers from previous times. By classifying the arguments into different groupsdepending on their content I find that both parties in the Swedish argumentationfocus on the effects of participatory democracy on political equality, on theefficiency of the political decision-making and the quality of the decisions beingmade, and finally on the personal character of the citizens. Among the argumentsarticulated by thinkers from previous times, similarities with the Swedishargumentation can be seen as well as important differences.

Varumärkesarbete blir allt vanligare i Sveriges kommuner och därmed en del av arbetsuppgifterna för offentliganställda kommunikatörer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommunikatörer resonerar kring varumärkesarbete utifrån demokratiska och ekonomiska värden. Intervjuer har gjorts med kommunikations- och informationschefer i tre västsvenska kommuner. Deras svar har sedan satts i relation till den demokratisyn som presenteras av Demokratiutredningen samt Gromark & Melins begrepp brand orientation, i uppsatsen översatt till varumärkesorientering. Gromark & Melin argumenterar för att en ökad varumärkesorientering i den offentliga sektorn bättre bidrar till mer demokrati än den market orientation, eller marknadsorientering, som de menar är dominerande i dag.

Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet demokrati framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande En uthållig demokrati! (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den demokratiska medborgaren i texten?Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet.

For the last decades, Sweden has transformed from a state with strong elements of corporatism, to a governance of pluralistic character. This development has opened up to a new form of participation ? lobbyism ? which since has spread and commercialized. Because of this, a report on the state of Swedish democracy ? Demokratiutredningen ? was issued to examine the phenomenon of lobbyism as it was feared to challenge the functioning of a representative democracy.

Democracy is said to uphold the dearest values and be the most moral system. But it cannot be characterized as a rigid "syste" but a continuously changing political framework, under which aims and values can be fulfilled - and replaced.The increasingly diverse and ever-changing environment of contemporary democracies forces change upon the systems' natural evolution, which makes their future features uncertain and unforeseeable. A powerful change-force doctrine does however claim change is mainly (or merely) caused by the power of ideas; the elite power over ideas can thus provide a natural foundation for the analysis of the direction of development for democracy. This study aims to provide such a foundation by reconstructing empirical and normative descriptions of democracy at two certain points in time, following extensive government studies.As a tool for analysis, this study identifies values of substantial and procedural character central to democracy theory and discourse. It further creates ideal types of democracy based on these values, to which the nature of democracy is measured.