Syftet med studien är att undersöka hur pedagogerna uppfattar begreppet barns inflytande och hur de resonerar kring barns inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar att det är fortfarande oklart var och i vilka sammanhang barn ges inflytande och hur pedagogerna kan arbeta i förskolan på ett demokratiskt sätt.Som anställd inom förskoleverksamheten känner jag ofta osäkerhet när det gäller vissa situationer. Pedagogerna upplever att de har övergripande kunskaper om ett demokratiskt förhållningsätt emot barnen men saknar krokar att hänga kunskapen i, det vill säga konkreta förslag på hur man ska arbeta i möte med barnen.Begreppet barns inflytande är ett stort område i den reviderade läroplanen för förskolan, därför anser jag att pedagogerna bör öka medvetenheten om styrdokumentens intentioner angående detta. Det är viktigt att pedagogerna gör barnen medvetna om att de faktiskt har rätt till eget inflytande och möjlighet att påverka sin situation.Resultatet jag fick fram i min studie visar att det har skett en förändring och att pedagogerna idag är mer medvetna om att barn har rätt till inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Samtidigt, i min undersökning, har jag kommit fram till att pedagogerna anser att barn bör ha mindre inflytande när det gäller existentiella frågor som säkerhet och omsorg, som också är en stor del av förskolans verksamhet. .

Den här uppsatsen syftar till att beskriva svenska journalisters förhållningsätt till sittdemokratiska uppdrag. Vilket demokratiskt ideal strävar journalisterna mot genom sinayrkesideal? Och vilket demokratiskt ideal betraktar journalistkåren som önskvärt? Gynnarjournalisterna sina egna demokratiideal i sin yrkesroll? Eller finns det en diskrepans mellanderas demokratiideal och den typ av demokrati som de faktiskt bidrar till? Frågorna besvarasgenom att kartlägga journalisternas förhållningssätt till två polära demokratimodeller ?elitdemokrati och deltagardemokrati. För att klargöra vilken demokratimodell somjournalisternas yrkesideal motsvarar bäst analyseras yrkesidealens förhållningssätt till olikakrav som demokratimodellerna ställer på journalistiken. Journalisternas generellademokratiideal undersöks därefter genom enkätundersökningar.

Kommunikation med medborgarna är en viktig fråga inom EU. Under hösten 2005 och våren 2006 togs en ny kommunikationsstrategi fram av EU-kommissionen. Strategin ska långsiktigt stärka demokratin inom EU och verka för ett EU där medborgarna har tillgång till den information och de verktyg som är nödvändiga för ett aktivt deltagande i EU-politiken. Den nya kommunikationsstrategin bygger på samverkan med lokala aktörer och ett viktigt verktyg för strategins uppfyllelse är Internet. ?EU-kompassen?, Jönköpings läns webbportal för EU-frågor, har som syfte att skapa kunskap om, samt ett större intresse för och deltagande i EU-frågorna bland invånarna Jönköpings län och är således intressant i sammanhanget.

Titel: Det tycks (finnas en del att tycka om)Författare: Karin BergstrandKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, 15hpUniversitet: Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2008Handledare: Annika BergströmSidantal: 66 sidor, inklusive bilagorSyfte: Studien syftar till att ge en övergripande bild av läsarkommentarer ianslutning till artiklar på ett urval av svenska dagstidningars webbplatser. Målet är att få en uppfattning om hur kommentarfunktionen används.Uppdragsgivare: DagspresskollegietMaterial och metod: Kvantitativ innehållsanalys av sammanlagt femtio artiklar och derasläsarkommentarer i fem nättidningar: Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Västerbottens-Kuriren, Borås tidning och Dagens Industri.Huvudresultat: Studien kartlägger sammanlagt 2126 st läsarkommentarer, med fokus påframförallt vilka ämnen som kommenteras mest, närvaron av diskussion bland kommentarerna samt kommentarfunktionen som ett demokratiskt verktyg. Dessutom undersöks förhållandet mellan journalisten/redaktionen och kommentarverktyget.Huvudresultaten i korthet:- Ämnena ekonomi, kultur och nöje, samt lokalt kommenteras mest- Diskussion förekommer bland nästan hälften av kommentarerna- Kommentarfunktionen används inte idag som ett demokratiskt verktyg, men har förutsättningar att bli ett sådant i framtiden- Journalisterna/redaktionerna använder sig inte av kommentarverktyget.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vilka tankar tre lärare i grundskolans tidigare år har om de kommunikationsorienterade målen i Lpo94. Syftet med mitt arbete är också att undersöka hur dessa tankar kan gestaltas och vad som sker när flerstämmigheten gestaltas i en konstnärlig installation. Begreppet reception behandlas och diskuteras samt skillnaderna mellan dialogisk och monologisk undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med tre lärare i grundskolans tidigare år kom jag fram till att lärarna strävar efter att göra sina klassrum dialogiska och demokratiska. Lärarna anser att deras egen insats spelar en avgörande roll för hur demokratiskt klassrumssituationen kan bli.

Bakgrund: Det har studerats huruvida styrkeövningar genomförda med två armar (bilateralt) leder till bättre prestation i jämförelse med övningar genomförda med enbart en arm (unilateralt), och det har visat sig att båda genomförandena resulterar i liknande resultat efter en kortare träningsperiod. Samtidigt visar forskning på att blandade resultat mellan olika genomföranden sett till muskelaktivering och kraftutveckling existerar.Syfte: Huvudsyftet med denna studie var att se effekten av unilateral eller bilateral uppvärmning i bänkpress och dess påverkan på efterföljande unilaterala och bilaterala genomföranden i bänkpress, i faktorerna muskelaktivering, effekt, och kraftutveckling. Dessutom var syftet att relatera resultaten i studien till bilateralt index för att se om bilateralt underskott eller bilateral facilitering dominerade.Metod: Styrketränade män (n = 13, ålder 25 ± 3 år) värmde upp med två olika genomföranden (unilateralt eller bilateralt) och efter varje individs uppvärmning utfördes tre submaximala lyft (40 och 80 % av 1RM) i unilateral och bilateral bänkpress. Muskelaktivering, effekt, och kraftutveckling, uppmättes i musklerna pectoralis major, främre deltoideus, och triceps brachii, efter varje individs uppvärmning under tre submaximala lyft (40 och 80 % av 1RM) i unilateral och bilateral bänkpress.Resultat: Signifikanta resultat hittades vid unilateral prestation i effekt och kraftutveckling efter unilateral uppvärmning (184 ± 36 W och 164 ± 31 W; 416 ± 76 N och 412 ± 74 N), jämfört med bilateral uppvärmning (p = 0,05). Vid bilateral prestation hittades ingen signifikant skillnad mellan de olika genomförandena.

Den ökade internationaliseringen ställer högre krav på människors förmåga att leva och inse värdet av att verka i en kulturell mångfald. I ett mångkulturellt och demokratiskt klassrum är samtal en viktig komponent. Genom samtal får varje medborgare möjligheten att uttrycka sina åsikter för att sedan överväga egna och andras åsikter. Att ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och ta del av andras åsikter är en grundförutsättning för att aktivt kunna delta i ett demokratiskt samhälle. Huvudsyftet med studien är att studera och analysera hur muntlig kommunikation används som redskap för inlärning i andraspråksundervisning ur ett lärarperspektiv samt hur läroplanens utsagor speglar sig i andraspråksundervisningen.

Den svenska skolan har och har länge haft ett likvärdighetsmål. Likvärdigheten avser utfallet av elevernas studier och inte en likadan tillgång till resurser. Flera studier visar att denna likvärdighet delvis brister idag. Stora skillnader i ämneskunskaper och betyg har uppmätts mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärares meningserbjudande skiljer sig åt mellan olika typer av klasser med avseende på innehåll, metod och syften även då de bearbetar samma ämne.

Vi lever i ett demokratiskt samhälle och vårt samhälles uppbyggnad vilar på demokratins grunder. Skolan är en plats med möjlighet till demokrati, här möts olika kulturer, olika sociala grupper och flickor och pojkar. Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter till demokrati det finns för elever och föräldrar på två utvalda skolor i årskurs 1-3. Hur definierar lärarna på skolan begreppet demokrati, på vilka sätt skapar lärarna förutsättningar för elevers och föräldrars inflytande och hur uppfattar elever och föräldrar sin möjlighet till inflytande och medbestämmande? Undersökningen utfördes som en kvalitativ studie på två olika skolor.

Denna uppsats syftar till att beskriva olika idéer om demokratiskt deltagande som förekommer i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. De tre läroböckerna som undersökts har varit gällande under tre olika läroplaner för svensk gymnasieskolan. Undersökningens teoretiska ramverk bygger på Thomas Englunds utbildningskonceptioner. Med hjälp av idealtyper baserade på dessa olika utbildningskonceptioner har en textanalys genomförts. Undersökningens resultat visar att de identifierade utbildningskonceptionerna skiljer sig åt bland de tre undersöka böckerna.  .

Stora företagsbedrägerier och skandaler såsom Kreuger, Enron och Worldcom där fordringsägare led omfattande förluster, följs ofta av en debatt om revisionens syfte och omfattning. Efter påtryckningar från EU om att minska den administrativa bördan, öka konkurrenskraften och stimulera Europas ekonomi, avskaffades revisionsplikten för mindre aktiebolag i Sverige 2010. Fordringsägare i form av bland annat kreditgivare och investerare är parter som kan drabbas vid en konkurs och har därför behov av att ha en fungerande relation med företaget. Tillsammans med kompletterande information från revisorer bidrar kreditbetyg till en bättre bild av kreditrisker som fordringsägare utsätter sig för. Syftet med studien är att öka förståelsen för revisionens betydelse i värderingen av ett litet företags betalningsförmåga när det sedan 2010 inte längre är ett lagstadgat krav att ha revisor.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats.Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras.

Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var även att genom forsningsfrågorna få syn på vad ett demokratiskt ledarskap är för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen påverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvägagångssätt i att inhämta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lästes igenom och lämpligt material som gav svar på mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfällena som gav mig svar på mitt syfte valdes även de ut till resultatdelen och analysen.

Skolan har två uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vår utbildning till samhällskunskapslärare blivit medvetna om att samhällskunskapen har ett särskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka prov i samhällskunskap då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vår studie är att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhällskunskapsprov. Metoden fördetta är en syftesrelaterad textanalys där vi tolkar den kunskapssyn som proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen får för en elevs demokratiska utveckling.

Syftet med det här examensarbetet var att undersöka hur förskollärare vid två förskoloruppfattar begreppet "lärande för hållbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lärande för hållbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie är hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tänkande samt förskollärarens demokratiska förhållningssätt. Vi ville med studien också uppmärksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frågor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjälp av ettobservationsschema.