Sök:

Sökresultat:

984 Uppsatser om Demokratiska värden - Sida 19 av 66

Elevinflytande ur ett lÀrarperspektiv

Sverige Àr ett demokratiskt land med en grund i demokratiska vÀrderingar. Skolan ska följa samma anda, och ses som en medproducent av elever som förstÄr och kan anvÀnda sig av demokratiska synsÀtt. Demokrati i skolans vÀrld yttrar sig som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lÀrande. Problematiseringen bestÄr i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten, samtidigt som den inte erbjuder nÄgra riktlinjer i hur inflytandet ska utföras. Detta innebÀr att det finns en variation i hur elevinflytande tolkas och praktiseras, vilket gör frÄgan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen elevinflytande? Syftet med studien Àr att undersöka hur fem pedagoger i Ärskurserna ett till sex resonerar och berÀttar om elevinflytande utifrÄn ett lÀrarperspektiv.

Vad gör Àldre mÀnniskor pÄ Internet? Vet de inte bÀttre?

De som idag saknar möjlighet att tillÀgna sig kunskap om hur en dator fungerar, riskerar att hamna utanför hela den demokratiska processen. Problemet med modern teknologi Àr att man i de flesta fall mÄste veta hur den fungerar för att kunna tillgodogöra sig dess funktion. Genom intervjuer och enkÀter ger undersökningen indikationer pÄ hur Àldre mÀnniskor över 55 Är (seniorer) nyttjar datorer och Internet (IT)..

Demokratiskt ledarskap i förskolan : En kvalitativ studie

Syftet med studien var att undersöka hur det demokratiska ledarskapet utövas i den dagliga relationen mellan vuxna och barn. Tanken var Àven att genom forsningsfrÄgorna fÄ syn pÄ vad ett demokratiskt ledarskap Àr för pedagogerna, hur de uppfattar att barnen pÄverkas av inflytande och delaktighet, samt hur mycket barnen ges inflytande och möjlighet till delaktighet. Studiens tillvÀgagÄngssÀtt i att inhÀmta material bestod av skriftliga observationer, ljudupptagningar, videoupptagningar och ett fokusgruppsamtal. De skriftliga observationerna lÀstes igenom och lÀmpligt material som gav svar pÄ mitt syfte valdes ut till resultatdelen och analysen. Allt annat material lyssnades igenom, transkriberades och de tillfÀllena som gav mig svar pÄ mitt syfte valdes Àven de ut till resultatdelen och analysen.

Gömd och bortglömd : En litteraturöversikt om mental ohÀlsa bland immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

Kulturkrockar inom va?rden ? fo?rsta?else skulle minska sma?llen : En litteraturstudie om va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

Patienters upplevelser efter att ha f?tt en implanterbar hj?rtdefibrillator (ICD)

Bakgrund: Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) ?r en hj?rtstartare som implementeras hos patienter med h?g risk f?r pl?tslig hj?rtd?d till f?ljd av underliggande hj?rtsjukdomar. Genom kontinuerlig ?vervakning av hj?rtrytmen uppt?cker och behandlar ICD livshotande arytmier genom att leverera elektriska st?tar. Syftet ?r att ?terst?lla en normal hj?rtrytm och d?rigenom f?rhindra pl?tslig hj?rtd?d.

?F?rvaltningsr?tten finner inte sk?l att fr?ng? l?karnas samst?mmiga bed?mning? - En studie om uttryck f?r makt i psykiatrisk tv?ngsv?rd.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.

Skoldagens demokrati : En studie om demokratiarbetet i gymnasieskolan

Studien syftar till att utforska vilken vÀrdegrund som skolans styrdokument förmedlar och hur eleverna i gymnasieskolan uppfattar dessa vÀrden. Studien Àr genomförd i en tvÄstegsanalys, med en kvalitativ innehÄllsanalys av gymnasieskolans styrdokument och en kvantitativ surveyundersökning av gymnasieelevers upplevelse av demokratiska vÀrden i skolan. Den hermeneutiska analysen av styrdokumenten lyfter fram fyra demokratityper som gÄr att Äterfinna i gymnasieskolans verksamhet; Realistisk demokrati, Deltagardemokrati, Deliberativ demokrati och Liberal demokrati. EnkÀtundersökningen analyserar upplevelsen av förekomsten av de fyra demokratityperna i skolan, sett till huvudmannaskap, programinriktning, politiskt intresse, kön, trygghet i klassrummet, förvÀntningar pÄ skolan och lÀrares samhÀllsintresse. Resultatet visar att det finns skillnader i upplevd demokratityp sett till huvudmannaskap och programinriktning dÀr kommunala gymnasieskolor och studieförberedande program har en större förekomst av deliberativ demokrati.

MusiklÀrarens motiverande metoder i grundskolan

Den hÀr uppsatsen behandlar vÀrdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet pÄ högstadiet och lyfter fram Àmnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras pÄ tre olika musiklÀrares erfarenheter gÀllandeförmedlande av vÀrden i enlighet med vÀrdegrund, socialisation och demokratiskasÄdana som i enlighet med LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikÀmnets fördelar gÀllande integrationen avvÀrdegrund, socialisationsfrÄgor och demokratiska vÀrden och framhÄller specielltÀmnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av vÀrden..

Aldrig mer! Att undervisa om folkmord i grundskolans tidigare Är

Arbetets syfte Àr att visa hur skolan kan dra nytta av att undervisa om 1900-talets folkmord i lÀrandet om skolans vÀrdegrund. Med hÀnvisning till historiedidaktiska teorier och en granskning av skolans styrdokument och lÀroplaner Àmnar detta arbete att bidra till utvecklingen av elevernas historiemedvetande samt en större hÀnsyn till sin omvÀrld och en önskan att kÀmpa för det demokratiska samhÀllet..

Jaha, vad annorlunda! : Om lÀrares instÀllning och attityder till modersmÄl och flersprÄkiga elevgrupper

Syftet med va?r underso?kning var att underso?ka hur va?l fastighetsma?klarfo?retag lyckats skapa en medvetenhet, acceptans och engagemang fo?r fo?retagets varuma?rke hos sina ansta?llda. Vi har i studien a?ven studerat organisationskulturens roll i byggandet av ?corporate identity?. Va?r underso?kning har skett genom en kvalitativ metod och med halvstrukturerade intervjuer.

I SKUGGAN AV F?RLUST ? F?R?LDRARS UPPLEVELSER AV BARNETS PALLIATIVA V?RD En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Demokrati pÄ export : OSSE:s demokratiseringsarbete i Bosnien - Hercegovina

stater bildats pÄ internationellt initiativ vilket verkade fungera under 40 Är för Jugoslavien men de etniska motsÀttningarna i landet utnyttjades av nationalistiska partier efter kommunismens fall vilket trappade upp de etniska konflikterna och resulterade i ett inbördeskrig som varade i fyra Är. 1994 hölls det ett fredssamtal i Dayton vilket resulterade i ett fredsavtal, The General Framework Agreement for Peace (GFAP). I GFAP gavs OSSE, som Àr den största regionala sÀkerhetsorganisationen i vÀrlden med 55 medlemsstater frÄn Europa, Centralasien och Nordamerika, uppdraget att sÀkra freden och demokratisera landet. Detta innebar en demokratisering uppifrÄn med en begrÀnsad möjlighet till inflytande vad det gÀller den bosniska befolkningen. Detta reser frÄgan om denna sortens demokratiexports möjlighet till framgÄng? Den internationella interventionen och fredsavtalet som följde syftade inte bara till att fÄ slut pÄ kriget i regionen utan ocksÄ till att skapa helt nya institutioner för interagerande i alla delar av statsapparaten och det civila samhÀllet.

Handels- och bistÄndsförhÄllandets utveckling mellan Uganda och Sverige och EBA-avtalets mÄlsÀttning

Handels- och bistÄndsförhÄllandet mellan Uganda och Sverige har undersökts i syfte att tareda pÄ hur utvecklingen har sett ut under frihandelsavtalet Everything But Arms. Avtalet harvarit aktivt sedan 2001 och resulterat i tullfrihet av alla varor förutom vapen och ammunitionför Ugandas handel med EU. Innan avtalets sattes igÄng var Ugandas handel med SverigeojÀmn, det Àr den Àven idag efter ca Ätta Är av en global frihandel. Handelsstatistiken dessalÀnder emellan tyder pÄ en stor export vinst för Sveriges del. Genom Everything But Armsavtaletstullfrihet anser EU och FN att ett MUL-land som Uganda kommer att kunnakonkurrera pÄ vÀrldsmarknaden.

Livet efter hj?rtstopp : En litteratur?versikt med kvalitativ ansats

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->