Föremålet för denna studie är den gränsdragning mellan individens bästa och kollektivets bästa som alla samhällen måste göra. Närmare bestämt är det den centrala roll som framväxten av individuella rättigheter har inneburit för denna gränsdragning som är utgångspunkten för granskningen. Uppsatsen visar på hur inte bara det demokratiska systemets uppbyggnad, med sin syn på maktdelning och rättigheter, utan även synen på den gällande rätten är nödvändiga komponenter för att kunna göra denna gränsdragning på ett bra sätt. Min ståndpunkt har blivit att vad gäller den här gränsdragningen är den verksamhet som bedrivs i domstolar inte stort skild ifrån den verksamhet som bedrivs i det lagstiftande organet. Detta innebär att min syn på begreppet gällande rätt blir vidare än i den gängse, mer strikt rättspositivistiska, uppfattningen.

Det här är en undersökning om hur handarbete kan användas som ett förfaringssätt för att skapa deltagande och samtal. Ett relativt nytt begrepp har de senaste åren framträtt för att beskriva den punkt där handarbete och aktivism möts och betecknas som Craftivism. Som exempel kan stickgraffiti och i viss mån återbruksdesign nämnas. Ofta behandlas olika aspekter av konsumtion, men även mer specifika politiska ställningstaganden belyses. Den här undersökningen har tagit avstamp från craftivistiska metoder och de frågeställningar som behandlats är: Hur kan man med hjälp av handarbete skapa en plattform för samtal och deltagande? Samt: Hur formulerar sig de medverkande kring en specifik fråga när de utifrån denna plattform ges möjlighet att reflektera och samtala? Projektets syfte har initialt varit att undersöka huruvida det är möjligt att med och runt handarbete formulera sig kring och synliggöra ideologiska frågor, något som senare kom att revideras.

Syftet med examensarbetet var att undersöka huruvida det formell utbildning i samtalsmetodik är nödvändig för att lärare skall kunna föra ett professionellt samtal. Fokus i undersökningen har varit på lärares egna upplevelser och erfarenheter av olika samtalssituationer och hur deras kommunikationsförmåga påverkas av eventuella kunskaper i samtalsmetodik eller avsaknaden av dessa. Begrepp professionalism och kommunikativ kompetens diskuteras. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare. Resultatet pekar på att de lärare som har läst samtalsmetodik med inslag av praktiska övningar och mer erfarna lärare känner sig professionella och kompetenta i högre grad än de som saknar kunskaper i samtalsmetodik i synnerhet när det gäller att hantera svåra samtalssituationer..

Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakompublic service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet ärinte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdragutan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag ochvilka värden det grundas på.Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed ocksåhos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kanförmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra?Går det överhuvudtaget att erbjuda en ?public service? via televisionsom regeringen menar sig kunna göra?Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningeninnehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner ochresonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är iförsta hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:sstyrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kringpublic service-uppdraget och dess innebörd.Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycketpå vilken typ av samhälle vi vill ha.

Studiens syfte är att undersöka de yngsta barnens demokratiska rättigheter och deras rätt till delaktighet och inflytande över sin vardag i förskolan. Syftet är även att studera vilka faktorer som kan inverka på detta. Forskningsfrågorna är ställda utifrån dessa syften och handlar även om lärarens syn på delaktigheten och hur kommunikation sker mellan lärare och barn utifrån delaktighet och inflytande..

This thesis presents an analysis of a conversation between a therapist and her client. Through a study of the conversation's topics and structure I have been able to draw conclusions on how the therapist governs and steers the session. With the use of certain tools, such as introductions of topics, invitations, paraphrasing and explorative questions, the therapist presents the frames of the conversation. At the same time, though, she invites the client to state her point of view and correct the views imposed on her through, for example, formulations from the therapist. I in my study I have used the methods of Conversational Anlaysis (CA) com-bined with quantitative methods such as calculating the frequency of a phenomenon.Throughout the thesis I have compared my results with the results presented by Ulla Melander Marttala in her dissertation Content and perspective in doctor-patient conversa-tions.

Syftet med denna studie var att belysa de situationer i förskolan där barn tar eller ges tillfälle till reflektion kring känslor samt hur detta kan möjliggöra eller hindra utvecklingen av emotionell kompetens. Vi har tagit utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt inspirerats av en etnografisk metodansats. För att uppnå syftet använde vi oss av videoobservation för att fånga olika situationer i vardagen. Vi filmade tre dagar i förskolan, två dagar lades fokus på samtal mellan barn och en dag mellan barn och pedagoger. Den insamlade empirin analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys och resultatet presenterades varvat med våra tolkningar av empirin.

En av anestesisjuksköterskors uppgifter på en operationsavdelning är att ta emot och förbereda patienten inför narkos. Anestesisjuksköterskor bör arbeta utefter en perioperativ vårdprocess där ett pre- intra- och postoperativt samtal med patienten ingår. Den vetenskapliga litteraturen i ämnet förespråkar vikten av kontinuitet i patientmötet och den perioperativa vårdprocessen. En välinformerad patient känner sig trygg, vilket leder till minskat vårdlidande och snabbare postoperativ återhämtning. Dagens verksamhet är dåligt anpassad till att följa den perioperativa process som litteraturen beskriver.

Denna rapport är en del av ett examensarbete på avdelningen för "Byggteknik och design" med inriktning "husbyggnad, projektering och konstruktion" på Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, Sverige.Rapporten handlar om byggandet av ett tak för en skolbyggnad i byn Lwengo Basilla som ligger i sydöstra delarna av Demokratiska republiken Kongo. Skolprojektet finansieras av en ideell organisation i Sverige som heter "Elikia na Biso" och leds av Miza Landström. Designen och konstruktionen av skolan har tagits fram med hjälp av studenter från olika avdelningar inom Kungliga Tekniska högskolan (KTH). En grupp studenter från KTH hjälpte till att lägga grunden och väggarna i skolan. Nästa grupp av studenter skickades för att hjälpa till med byggandet av skolans tak.Denna rapport fokuserar på att dimensionera och konstruera taket på skolan med hjälp av lokala material på ett effektivt sätt.

Läroplanen för förskolan belyser samverkan mellan pedagoger och föräldrar. Pedagogerna ska dels föra samtal med föräldrarna om barnets trivsel, utveckling, lärande samt genomföra utvecklingssamtal. Målet med undersökningen var att belysa pedagoger samt invandrarföräldrars syn på kommunikation. Hur specialpedagogen kan fungera som ett stöd tas även upp. Studien har en hermeneutisk ansats. Metoderna som användes var kvalitativa i form av intervjuer och fokusgrupper.

Att ena dagen vara frisk och mitt i livet och nästa dag drabbas av akut och allvarlig sjukdom leder för patienten till en känsla av kaos. Under vårdtiden ska sjuksköterskan hjälpa patienten genom detta kaos och förbereda patienten för att lämna sjukhuset och fortsätta med sitt liv. Detta görs genom vårdande samtal som syftar till att informera om sjukdomen, riskfaktorer och livsstilsförändringar. Samtalen har också en stödjande funktion.Syftet med examensarbetet är att utifrån hjärtinfarktpatienters upplevelser beskriva innebörden av det vårdande samtalet med sjuksköterskan. Det teoretiska perspektivet är det vårdande samtalet.

När nya former av förvaltning och beslutsfattande introduceras måste dessa utvärderas. När de introduceras i ett demokratiskt samhälle är en viktig del i dessa utvärderingar att undersöka hur demokratiska dessa beslutsformer är. Genom att använda mig av material som samlats ihop i forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management vid Luleå tekniska universitet ? ett projekt finansierat av Naturvårdsverket ? har jag med detta syfte undersökt vilken påverkan samförvaltning kan ha på demokratins centrala processvärden. Jag har konstruerat en demokratisk idealtyp baserad på dessa värden och tidigare forskning, varefter jag genom att studera viltförvaltningsdelegationer i tre svenska län har tagit reda på hur väl denna form av beslutsfattande kan passa in i ett demokratiskt samhälle.

Främlingsfientlighet, rasism och nazism har på senare år uppmärksammats allt mer i de svenska medierna. Så gott som varje vecka möts vi av händelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgäng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsättningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begår brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas så har även kampanjer mot främlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har väckt mina tankar och som lärare är en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Jag anser att skolan här har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning får möta ett demokratiska synsätt.

Utgångspunkten för detta arbete är att läraren ställs inför komplexa situationer när det gäller arbetet mot antidemokratiska åsikter och attityder i skolan. Syftet med undersökningen är således att försöka synliggöra hur lärarens arbete ser ut när det gäller detta samt eventuella problem denna kan stöta på under tiden. Undersökningen tar upp den svenska lagen och uppdraget en lärare har i skolan, genom litteratur som finns att tillgå. Tre SO lärare intervjuasockså för att få en djupare inblick i det praktiska arbetet. Insamlad data redovisas sedan i en analysdel av tematisk karaktär, där de olika forskningsfrågorna knyts samman.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka uppfattningar elever har till elevinflytande, i ämnet specialidrott fotboll, som erbjuds vid NIU-gymnasium. Sedan 2011, och införandet av den nya läroplanen för gymnasiet, kan endast så kallade RIG- och NIU-gymnasium erbjuda specialidrott. Tidigare har samtliga gymnasieskolor haft möjlighet till detta. För att uppnå studiens syfte används en kvalitativ metod. Åtta NIU-elever intervjuas genom semistrukturerade intervjuer.John Deweys pedagogiska teori och Myndigheten för skolutvecklings analyseringsmodell fungerar som teoretiska ramverk.