Hösten 2004 diskuterades Vänsterpartiets förhållande till kommunismen flitigt i medierna. En utlösande händelse var två reportage om Vänsterpartiet som Sveriges Televisions samhällsprogram Uppdrag granskning gjorde. Reportagen och de följande händelserna väckte stor uppmärksamhet i medierna.Vår undersökning är en fallstudie om agenda-setting. Genom att belysa och förklara agenda-setting för politiska ämnen blir mediernas roll i den politiska processen tydligare. Ur en Demokratisk synvinkel är det viktigt att det är tydligt för medborgarna vem som påverkar politiken och varför.Vi har undersökt bakgrunden och motiven till, genomförandet av och efterspelet till Uppdrag gransknings reportage.

I studiens inledande skede fann vi tecken för att beslutsfattarna för projektet har försökt attsäkerställa ett medborgarinflytande i processen. Detta gjordes via urvalskriterierna i ansökan om att medverka i de parallella stadsanalyserna. Ett urval som skulle representera ett tvärsnitt av Göteborgs befolkning för att öka representa-tiviteten och inkluderingen iplanerings-arbetet.Genomgående har beslutsfattarna enligt vår tolkning av material i tidsskriften Vårt Göteborgskött projektet med en övergripande transparens och entusiasm som verkar ha smittat av sig på Göteborgs Stads intressenter. Tecken på ytterligare Demokratiska vinster finner vi i de arenor som under projektets gång har funnits. Arenor där intressenter som exkluderats från de parallella stadsanalyserna via urvalsprocessen ändå fritt har fått uttrycka sina åsikter kring utformningen av Södra Älvstranden.

Titel: Fler partiledardebatter  ? ?men det är ungefär samma ingredienser? ?  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014.Författare: Emma Österberg och Elvira LinderotKurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014Antal ord i uppsatsen: 18 785Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen.

Under det senaste decenniet har en förändring skett i formerna för samhällsstyrning, vilket ofta beskrivs som en övergång från government till governance (Hill, 2007: 18-20). De governancebetonade styrprocesserna vilar på andra demokratiideal än det traditionella representativa, nämligen det deliberativa ? vilket i praktiken innebär såväl begränsningar som möjligheter för demokratin. Ett brett deltagande, närhet till medborgarna och effektivitet tycks vara de nya ledorden för statlig styrning (Ostrom, 1994; Carlsson & Berkes, 2005; Píriz, 2005), samtidigt som forskare befarar att andra Demokratiska kärnvärden såsom ansvarsutkrävande och politisk jämlikhet riskerar att hamna i skymundan (March & Olsen, 1989: kap 7). Hur övergången till nya styrformer påverkar demokratin, ur en legitimitetsaspekt, är en aktuell fråga i Sverige då governancepräglade styrprocesser såsom samförvaltning blivit ett vanligt inslag i den svenska förvaltningsmodellen.

Idag finns dataprogram för bearbetning av texter på svenska i syfte att skapa lättlästa texter. CogFLUX är en modul ingående i EasyReader som används som verktyg för att skriva om texter till lättläst svenska. I detta arbete testas CogFLUX förmåga att underlätta läsbarheten och vara informationsbevarande. Sedan tidigare finns mått utarbetade för att mäta om texter är lättlästa. Mått som LIX och OVIX används för att mäta i vad mån en text är lättläst, där man mäter antalet ord per mening, långa ord samt unika ord.denna studie har en grupp personer fått genomgå ett test där de svarar på frågor med utgångspunkt från utvalda texter.

I uppsatsen undersöks publiceringen av sekretessbelagda uppgifter vid brottsrapportering i Expressen, ur ett medieetiskt perspektiv. Fokus för studien är porträtteringen av de misstänkta gärningsmännen, här Ola Lindholm, Julian Assange och Peter Mangs.Meddelarskyddet som återfinns i Tryckfrihetsförordningen hindrar polismyndigheten från att undersöka brott mot förundersökningssekretessen. Syftet med uppsatsen är att belysa problematiken genom att kartlägga och kritiskt granska rapporteringen av de tre utvalda fallen. Frågeställningarna ämnar ge svar på hur rapporteringen sett ut, samt vilka motiv som ligger till grund för publiceringarna. Teorier som använts som underlag för uppsatsen behandlar pressetik, kommersialisering och nyhetsvärdering.

Bostadsbyggandet i Sverige idag präglas av ett fåtal större företag som producerar relativt standardiserade bostäder. Möjligheterna för den enskilda boende att påverka sitt framtida boende med avseende på planlösning och utformning är begränsade samtidigt som nya krav på bostäder uppkommer: familjekonstellationer ändras, kärnfamiljen är inte längre en självklarhet och miljö- och klimatfrågor vinner mark. Deltagande räknas som en av grundförutsättningarna för en av dimensionerna för hållbar utveckling; social hållbarhet. Social hållbarhet handlar om att bygga ett långsiktigt och dynamiskt samhälle och att trygga människors förutsättningar för sina grundläggande mänskliga behov. Att planera och bygga i en grupp, en så kallad byggemenskap, är ett fenomen som förekommer i flera länder i Europa och även i ett begränsat antal exempel i Sverige.

Städerna växer och stadens områden ändrar funktion. Bland annat blir de tidigare perifera områdena mer cent­rala och därigenom även verksamheterna som varit place­rade där, t.ex industriområden. Då dessa ändå utgör en årsring i stadens historia kan det därför vara intressant för kommande generationer att kunna utläsa stadens framväxt och historia. Frågan är vad som ska bevaras, hur och varför?Det finns en ny syn på vad som räknas till kulturvärden.

Avelsföreningen Hingstdepå (AHAB) grundades 1975 och är ett helägt dotterbolag till den ideella föreningen Avelsföreningen för den Svenska Varmblodiga Travhästen (ASVT). Föreningen riktar sig mot uppfödare av travhästar och är uppbyggt enligt den traditionella kooperationsformen, dvs. den kännetecknas av bl.a. kollektivt ägt eget kapital, öppet medlemskap och Demokratisk styrning. Hingstdepåns uppgift är att tillhandahålla avelshingstar för dess medlemmar. Denna studie syftar till att utreda hur olika kooperativa ägandestrukturer påverkar företaget och medlemmarnas nytta av det.

Syfte: Syftet med undersökningen var att med utgångspunkt från högstadieelevers teckningar undersöka deras framtidsdrömmar utifrån olika perspektiv. Vi valde fyra frågeställningar att utgå ifrån och den första var om det fanns någon skillnad på framtidsdrömmar med avseende på ålder (åk 7, 8 och 9). Den andra var om det fanns någon skillnad på framtidsdrömmar ur ett genusperspektiv och den tredje var om elever i åk.7, 8, och 9 ritade utifrån ett jag- eller ett viperspektiv. Med det ville vi veta om eleverna valde att lyfta fram sina egna individuella önskemål som t.ex. karriär eller om de valde att teckna drömmar som beskrev ett större sammanhang ? tankar om världen som vi tillsammans lever i.

Den här undersökningen fokuserar på kommuners etablering som varumärken. Man kan beskriva det som en kommersialisering hos kommunerna där de säljer sitt varumärke i princip på samma sätt som ett företag gör, vilket gör det problematiskt att vara opartisk, neutral och framför allt en Demokratisk institution som verkar för det allmännas bästa i alla lägen. Här har gjorts en fallstudie av Kalmar kommun som uttalat arbetar för att vara ett varumärke. En av kommunens senare informationssatsningar består även av magasinet Jenny, som tagits fram för att lyfta och kommunicera Kalmars varumärke.Problemställningen består av tre huvudområden. Dessa berör innehållet i varumärket Kalmar kommun, huvudsakliga motiv för att etablera sin kommun som ett varumärke samt i ett tredje perspektiv skönja dess Demokratiska påverkan.

Ordet spel och dess betydelse är svårt att beskriva. Spel har många definitioner och studien kommer därför att använda ordet spel för att beskriva applikationer, datorspel, hemsidor och geografiska verktyg. Jag är uppmärksammad på att det finns stora skillnader mellan datorspel och exempelvis Google Earth och har inte som avsikt att klassificera dessa som samma. Dock kommer samtliga att beskrivas som spel eller teknologi, främst för att det underlättar läsningen. Idag använder allt fler personer dator och Internet.

Uppsatsen behandlar användandet av öppen källkod i kommunala ITmiljöer. Den snabba mognadstakten och ökad synlighet i olika sammanhang som påverkar samhällsdebatten, gör frågan om användning av öppen programvara i kommunala ITmiljöer till en fråga som är relevant för alla samhällsmedborgare. Öppen programvara kan erbjuda kostnadsbesparingar genom minskade licensavgifter, och ökad frihet genom att källkoden är tillgänglig. Detta medför att den som vill kan anpassa programmen efter sina egna behov, vilket inte är möjlig med slutna program, där källkoden inte är tillgänglig.Öppen programvara eller öppen källkod har genomgått en snabb utveckling under de senaste åren, från att vara hobbyprojekt för programmerare och tekniskt intresserade till att bli en verksamhetskritisk komponent och del av affärsstrategin för myndigheter och stora företag. Emellertid förefaller svenska kommuner inte vara lika snabba med att anamma den nya tekniken.

Uppsatsen belyser skolk och dess existens i skolämnet idrott och hälsa. Skolk börjar och förekommer främst i grundskolans senare del. Det finns både för- och nackdelar med att träna, och skolan vill lära alla elever hur de ska skapa och/eller bibehålla en sund livsstil som främjar deras hälsa fysiskt och psykiskt. De elever som inte deltar i idrottsundervisningen gårmiste om detta och avsikten med uppsatsen var att ta reda på hur skolkandet ser ut och få exempel på hur det går till, samt av vilka anledningar vissa elever gör detta. De frågeställningar som besvarades var:1.

SammanfattningAnalysen undersöker meningserbjudandet gällande konsumentfrågor i tre läroböcker inom hem- och konsumentkunskap, med utgångspunkt i kursplan 2000 (Skolverket, 2000a). Först definierades och avgränsades konsumentfrågorna med hjälp av konsumtionsprocessen (Bjurström, 2004, McGregor, 2011a). Det andra steget i analysen var att kategorisera det befintliga konsumentinnehållet utifrån tre undervisningsstrategier: fakta-, normerande- och pluralistisk undervisningsstrategi (Skolverket, 2002, Kronlid & Öhman, 2010). Som ett tredje steg genomfördes en analys även av kursplan 2000, med hjälp av de tre undervisningsstrategierna. Detta tredje steg utgick ifrån antagandet att läroböckernas legitimitet och relevans styrs av kursplanen (Sellander, 1988, Lundgren, 1989, Englund, 2011).