Syftet med detta arbete är att lyfta fram pedagogers åsikter om tematisk undervisning, om möjligheter och svårigheter och om de använder sig av det i sin egen pedagogiska verksamhet och i så fall hur. Genom litteraturstudier redogörs för vad tematisk undervisning innebär samt vad de olika författarna anser om ämnet. För att få svar på vår problemprecisering har vi gjort intervjuer med pedagoger som sammanställts och redovisats. Resultaten visar att de positiva faktorerna överväger de negativa och tematisk undervisning ses som ett omväxlande och stimulerande arbetssätt som ger både pedagoger och elever inspiration till att lära..

Sammandrag: Syftet med examensarbetet är att undersöka förhållandet mellan undervisning om skrivande och elevskrivande i skolår två. Lärarens undervisning om skrivande observeras och elevernas texter analyseras utifrån undervisningsinnehållet.Resultatet visar att eleverna förändrar sitt sätt att disponera texter till följd av undervisning men att de inte gör det i fråga om skiljetecken. Studien visar även betydelsen av att eleverna förstår och får förklarat viktiga begrepp och får stöttning av läraren. Dessutom bör momenten undervisas om vid rätt tidpunkt för varje enskild elev..

En jämställd undervisning ses som något självklart av alla lärare i skolan. Trots detta visar studier att det råder skillnader i resultat och attityder gentemot matematik mellan pojkar och flickor. De senare har ofta ett sämre självförtroende i matematik och uppvisar ibland lägre resultat i olika test. Andra studier visar att den traditionella matematikundervisningen i större utsträckning verkar passa pojkar. Dessa skillnader har skapats genom en samhällsstruktur där mannen ses som norm.Syftet med arbetet är att undersöka skillnader mellan pojkar och flickor i deras syn på ämnet matematik och dess olika arbetsformer samt att diskutera hur en könsneutral matematikundervisning kan bedrivas.I min undersökning bland gymnasieelever som läser matematik C framgick att matematikundervisningen var mycket ensidig och på nästan varje lektion bedrevs traditionell undervisning där läraren föreläser och eleverna därefter får räkna i sina läroböcker.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har också studerat om det finns några samband mellan lärares uppfattningar om matematik och deras användning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklärare som i olika utsträckning arbetar tematiskt. Lärarna arbetar i årskurs fyra och fem. Resultatet i vår undersökning visar att lärarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gå till spelar roll för i vilken utsträckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallärares erfarenheter av undervisning på distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform är lämplig som ersättning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallärare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör användas som ett komplement till traditionell undervisning, men när traditionell undervisning inte är möjlig kan distansundervisning användas som ersättning..

En del av skolans uppdrag är att lära ut demokratisk kompetens och det skall skolan göra genom att låta eleverna utöva inflytande som gäller även undervisningen. Problemet är att dagens skola mest använder sig av klass och elevråd och dessa har visat sig inte uppfylla kravet på att alla elever skall delta i demokratiska sammanhang.Syftet med uppsattsen är därför att undersöka hur informella samtal som exempelvis deliberativa samtal kan påverka elevers möjligheter för inflytande inom skolan. För att ta reda på detta har jag analyserat några avhandlingar som innehåller empiriska undersökningar där samtal i allmänhet och deliberativa samtal i synnerhet undersöks. I min läsning och analys av dessa avhandlingar har jag använt mig av diskursanalytis och konstruktivistisk metod.Det mer informella samtalet kan ses som en alternativ eller kompletterande metod för att uppnå elevinflytande över undervisningen. Flera avhandlingar framhäver en samtalsmetod som kallas deliberativa samtal som effektiv när det gäller att ge elever mer inflytande.

Europeiska Unionens inflytande har ständigt ökat och med detta har en aktuell fråga uppstått, nämligen huruvida unionen är en demokratisk organisation eller inte. Syftet med uppsatsen är att undersöka Europeiska Unionens utveckling över tid sett till dess grad av demokrati. Undersökningen görs utifrån två tidpunkter och grundar sig i två fördrag. Den första tidpunkten är Maastrichtfördragets ikraftträdande och den senare är Lissabonfördragets ikraftträdande och utifrån dessa två tidpunkter undersöks den demokratiska utvecklingen inom unionen. Metoden för att uppnå syftet är en innehållslig idéanalys där Robert Dahls demokratikriterier utgör grunden för analysverktyg och definieras utifrån demokratin som ett ideal eller en idealtyp.

Syftet med detta examensarbete var att belysa ett antal lärares attityder till flerspråkighet och arbetet med svenska som andraspråk och se hur detta yttrar sig i undervisningen. För att undersöka detta genomfördes sex intervjuer. De som intervjuades var två klasslärare, tre andraspråkslärare och en modersmålslärare. Lärarna arbetar på skolor med olika andel flerspråkiga elever.I resultatet framgår att de intervjuade lärarna är övervägande positiva till en flerspråkig skola och vill skapa en trygg och motiverande miljö för eleverna. Man ser fördelar i att kunna skapa en förståelse för andra människor och att få ett kulturellt och språkligt utbyte av varandra.

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lärares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar på deras verksamhet utifrån de didaktiska frågorna vad?, varför? och hur? För att nå fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju använts.Resultatet tyder på att lärarnas arbetsbörda är enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svårt att genomföra under rådande omständigheter inom sfi. Graden av individualisering står även i beroende av lärarens engagemang, likasom variationen av tillämpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens uppläggning sällan möter individuella behov, samt i att deltagarna är tvungna att studera mycket på egen hand, vilket negativt påverkar utbildningens kvalité.Överlag stämmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning..

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapet hos lärare ser ut i praktiken, detta med stort fokus på de tre ledarskapsstilar som baseras på bland annat Christer Stensmos teorier. Man kommer även genom intervjuer att få se vad lärare själva har för syn på ledarskap och vad ett gott ledarskap innebär för dem.Metoden som används för studien är kvalitativ och det har genomförts åtta observationer, två per lärare, och fyra intervjuer för att få svar på forskningsfrågorna som senare presenteras.Resultatet visade att alla fyra lärare som deltagit i studien lägger vikt vid struktur och tydlighet i sin undervisning, samt att de alla värdesätter ett gott ledarskap, vilket för dem till stor del innebär en demokratisk ledarstil. De slutsatser man kan dra är bland annat att dessa lärare inte tror på ett gott lärarskap utan ett gott ledarskap..

Syftet med vår studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter på svagpresterande elevers lärande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har också sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolåren 6-9.

Denna studie av utvecklingen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11 undersöker detaljerat hur utvecklingsprocessen gick till ur ett demokratiskt perspektiv, vilka typer av aktörer som medverkade i processen och på vilket sätt som aktörer påverkade Skolverket i utvecklingen. Studien undersöker Skolverkets dokumentation av arbetsgången för framtagningen av ämnesplanen för programmering i gymnasiereformen GY11. För att hitta förklaringar till hur utvecklingsprocessen gick till har vi även synliggjort vilka åsikter om programmering och tillhörande undervisning som har varit dominanta i processen.Studiens empiri består av remissvar och dokumentering av teknikprogrammets utvecklingsprocess under GY11 erhållna från Skolverkets arkiv samt en intervju med en ämnesexpert i programmering som var anställd på Skolverket under GY11-projektet. Utifrån en kvalitativ analys av remissvaren och dokumenteringen synliggjordes vilka åsikter om programmering och undervisning som har varit dominanta i utvecklingsprocessen av ämnesplanen. För studien konstruerades ett mätinstrument för att evaluera demokratin i en demokratisk statlig institution.

Denna uppsats behandlar den orangea revolutionen ur ett transitionsperspektiv och försöker teoriprövande utröna om denna revolution kan anses som en demokratisk transition i enlighet med transitionsterin.Uppsatsen är teoriprövande till sin karaktär och kontrasterar den politiska processen i Ukraina mellan den första omgången i presidentvalet den 31 oktober 2004 och den tredje omgången den 26 december 2004 med transitionsteorin.Uppsatsen baseras på en fältstudie genomförd under december 2005 i Kiev, Ukraina. Fältstudien består dels av en intervjuserie genomförd med ukrainska politiker, akademiker, tidningsmän, nationella organisationer samt internationella organisationer men också av primärkällor i form av tidningsartiklar från i Ukraina.Denna studie når i sin analys fram till att den orangea revolutionen kan förklaras enligt transitionsteorin men framlägger också de avvikelser som denna uppvisar i förhållande till transitionsteorin.Nyckelord: Ukraina. Den orangea revolutionen. Transition. Förhandlingar.

I skolans styrdokument ingår många olika begrepp, som elever ska utveckla kunskap kring. I den här studien behandlas begreppen hälsa, ekonomi och miljö som är tre centrala begrepp i hem- och konsumentkunskap. Dessa tre begrepp är en konkretisering av de tre dimensionerna i hållbar utveckling. Undervisning i hållbar utveckling innebär en demokratisk undervisning, där eleverna ska utveckla ett kritiskt fårhållningssätt för att känna till konsekvenser med olika val. För att utveckla kunskapen kring begrepp är språket en avgörande faktor.

I denna studie utvärderades effekterna av en individanpassad vägledd självhjälpsbehandling för primärvårdspatienter meddepressiva symtom, och i förekommande fall annan psykisk ohälsa såsom ångestproblematik. Uppsatsen avsåg även att iexplorativt syfte undersöka hur behandlare och patienter upplevt behandlingsmetoden. Uppsatsen var en del i ett större projektsom beräknades pågå fram till 2012. Urvalsgruppen i denna studie var de 39 patienter som erbjöds behandlingsstart senast 11februari 2011. Behandlingseffekterna beräknades dels utifrån de 24 patienter som vid tiden för datainsamling genomfört minst trebehandlingskapitel, och dels de 13 patienter som avslutat behandlingen och fyllt i eftermätningar.