Introduktion/bakgrund: På ett företag där det förekommer truckar skall personalen enligt lag använda truckskor som skyddsutrustning. I nuläget använder personalen inte sina truckskor på arbetstid eftersom de anses vara obekväma och öka deras besvär från kroppen. Det har visat sig i en rad olika studier att användandet av sulor i skorna kan reducera besvär ländrygg och nedre extremitet. Syfte: Syftet var att studera vilka effekter en individanpassad sula kan ge på arbetsrelaterade besvär i ländrygg, höft, knä eller fot, hos personal med stående arbete. Metod: Studien genomfördes som en Single-System Experimental Design (SSED) med ABA-design.

Vår intention med detta arbete är att undersöka möjligheten att integrera sångteknik och interpretation i sångundervisningen. Våra forskningsfrågor är följande: ?Finns det fördelar respektive nackdelar med att aktivt jobba med interpretation? ?På vilket sätt påverkar sångteknik och interpretation varandra? ?Vilka tillvägagångssätt finns att tillgå för en integrerad undervisning? Vi har intervjuat fyra verksamma sångpedagoger inom afrosång och erhållit deras åsikt om ämnet. Syftet och frågeställningarna i vår undersökning kan efter våra intervjuer besvaras som följer; interpretation och sångteknik kan integreras i undervisningen, detta eftersom våra informanter ansåg att de driver en integrerad undervisning. Fördelar är att genom en integrerad undervisning kan man med hjälp av interpretation hitta nya vägar till sångteknisk utveckling, på motsatt sätt kan tekniken påverka uttrycket.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka matematiklärares syn på modern teknik samt på vilket sätt de använder sig av den i undervisningen. För att undersöka detta användes kvalitativ intervju som metod. Intervjuundersökningen inkluderar 4 matematik- och naturvetenskapslärares synpunkter och tankar om modern teknik och internetanvändande i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna använder den moderna tekniken som belöning, där datortid används för att locka elever att färdigställa uppgifter. De använder även modern teknik som samlingspunkt vid uppstartande av projekt eller ämnesdel, exempelvis genom en projektor som visar upp filmklipp eller experimentinstruktioner.

Det här arbetet undersöker användandet av informationsteknik så som datorer, internet och digitala lärresurser i skolors undervisning, med fokus på grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebär att varje elev får tillgång till en egen dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur det är att arbeta på en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT påverkar undervisningen där. Svaren på denna frågeställning fås genom ett antal intervjuer med grundskollärare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars perspektiv på undervisning kring främlingsfientlighet och mångkultur. I min litteraturgenomgång har jag fångat upp vad forskningen kring dessa områden menar är relevanta. Som datainsamlingsmetod valde jag att använda mig av gruppintervjuer. Sammanlagt deltog elva elever i undersökningen. Resultatet från mina gruppintervjuer diskuteras sedan mot den forskning jag presenterat i tidigare avsnitt samt mot olika gymnasieskolans olika styrdokument.

Syftet med denna studie är att studera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen. Sju elever i grundskolans årskurs 2 och årskurs 3 ingick i studien. Undersökningen genomfördes genom en lektionsserie inspirerad av learning study med en teoretisk förankring i variationsteorin, där det är centralt hur individer förstår och uppfattar det som ska läras (Carlsson, 2002). För att kunna analysera relationen mellan elevernas lärande och de lärandemöjligheter som erbjudits i undervisningen bearbetades data från inspelade strukturerade samtal, elevtexter (texter producerade av elever) och observation. Målet med undervisningen var att utveckla en förståelse för: varför atmosfären och de gröna växterna är förutsättningar för liv.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, där jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger på individualiserad undervisning med eleven i centrum och där eleven själv sätter sina studiemål.Det som särskilt väckt mitt intresse är att man utgår från bibeln i undervisningen och försöker lära eleverna efterfölja Jesu karaktärsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lärarnas förhållningssätt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vår religionsundervisning. För att få en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag använt mig av en enkät, som låg- och mellanstadielärare fått besvara.Av enkäten framgår det att så gott som alla lärare använder sig av bibeln i undervisningen, främst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfång och uppläggning. Etik och moral anses viktigt, men många skulle gärna ha mer kunskap i ?ämnet?..

Denna uppsats syftar till att undersöka om EU:s bistånd till Afrika tar hänsyn till om de afrikanska länderna har välutvecklade institutioner eller ej. Mycket forskning tyder på att givare av bistånd bör fokusera sitt bistånd till stater som har relativt hög institutionaliseringsgrad för att pengarna ska generera en positiv effekt. Jag undersöker detta genom att använda mig av en kvantitativ metod och regressionsanalyser för att få statistiskt material att tolka. Mina resultat tyder på att EU inte verkar utforma sitt bistånd genom att studera mottagarländernas institutionaliseringsgrad. Detta kan ses som en, av många, förklaringar till varför den afrikanska kontintenten inte uppvisar önskade resultat när det gäller fattigdomsbekämpning och demokratisk utveckling. .

Lärare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att läraren själv ska tillämpa disciplinen. Denna studie undersöker därför om lärarna tillämpar sina ämneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lärares lektioner i svenska på gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jämfört med elever i andra länder. Bristande bråkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin bråkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet från min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god bråkundervisning som leder till ökad förståelse.Områden som behandlas i uppsatsen är bland annat laborativ matematik, språk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien är fenomenologisk, vilket innebär att man fokuserar människors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare än kvantitet, det var inte mängden informanter som var centralt utan innehållet i deras berättelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med särskilt engagemang hade såväl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

Syfte och frågeställningarMitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka om idrottsrörelsen, Sveriges största ungdomsrörelse, är demokratisk vad det gäller ungdomarnas möjlighet att påverka verksamhetens innehåll och utformning.De frågeställningar jag använt mig av är: Vad har Riksidrottsförbundet (RF) gjort för att öka ungdomars inflytande i idrottsrörelsen? Hur ser ungdomspåverkan ut idag inom Sveriges största ungdomsorganisation? Vilka likheter och skillnader finns det mellan påverkan inom specialidrottsförbund (SF), distriktsförbund (DF) och föreningar? Vilka svårigheter finns det med ungdomspåverkan? Hur kan framtidens ungdomspåverkan se ut?MetodJag har använt mig av dels en enkätstudie, dels en källgenomgång av RF:s material inom ungdomsdelaktighet. Enkäten riktade sig till två olika grupper, ungdomar inom projektet ?Ungdomsinspiratörer? samt vuxna som är involverade i ungdomsfrågor inom RF:s distrikts- och specialförbund. Sammanlagt deltog 35 ungdomar och 41 vuxna.

Undervisning om multiplikationstabellen består främst av lärande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien är att utifrån forskning undersöka och jämföra inlärning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgränsas till elever i årskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning på åtta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Genom en enkätundersökning bland lärare i grundskolans senare år undersökte vi i vilken utsträckning och hur lärare använder läromedel samt hur de anser att de kan möjliggöra elevers lärande. Vi kan utifrån vår undersökning se en marginell skillnad i vilken utsträckning lärarna använder läroböcker i planeringen av sin undervisning respektive i sin undervisning. De flesta lärare väljer själva vilket läromedel de vill använda sig av och en majoritet anser att skolans ekonomi påverkar valet..

Syftet med denna studie är att förstå vad en språkstörning kan vara samt att ta reda på vilka metoder man använder sig av på en specifik språkförskola och skola för att hjälpa barnen framåt i språk ? läs - och skrivutveckling. Jag anser det viktigt att belysa och sprida kunskap om detta, för att lättare kunna bemöta och individanpassa metoder för elever med språkstörning. I denna empiriska undersökning har jag använt mig av intervjuer och observationer som metoder. Jag har intervjuat fyra pedagoger, två specialpedagoger och en logoped.De nio observationerna har utförts på en språkförskola, en årskurs ett, en årskurs tre samt i specialundervisning för elever med språkstörning.

Hur elever lär och vilka de bästa förutsättningarna för lärande skulle kunna vara är frågor som alltid funnits med i skolans värld. I denna uppsats är begreppet som "lärstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta ämne i cirka 35 år. Följande studie har behandlat lärstilar i tre olika ämnen så som svenska, matematik och bild. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för hur lärare reflekterar kring inlärningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillämpningar i några skolämnen ser ut.