Stadens offentliga rum är platser där människor ska kunna vistas på lika villkor och det är en demokratisk rättighet för alla att kunna röra sig fritt i alla offentliga miljöer. En grundläggande förutsättning för att människor ska vilja vistas i det offentliga rummet är känslan av trygghet. Det är svårt att bygga bort reella hot och faror men det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka den upplevda otryggheten. Vissa platser upplevs som otrygga av många människor trots att inget brott någonsin har begåtts på platsen. Ändå finns det ett samband mellan dessa, då platser som uppfattas som otrygga i förlängningen kan bli obefolkade. Ofta upplevs en befolkad plats tryggare än en öde men detta beror även på vem man är, vilka människor som vistas på platsen och vad de gör. Människans samspel med dess omgivning är komplex och därför är sambandet mellan trygghetsupplevelsen och den offentliga miljön viktigt att undersöka.

En god arbetsmiljö förebygger ohälsa och olycksfall. Vi har i Sverige arbetsmiljölagen som reglerar vår arbetsmiljö. I lagen framkommer hur arbetsgivaren och arbetstagarna gemensamt skall verka för en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön är uppdelad i den fysiska arbetsmiljön och den psykosociala arbetsmiljön. Jag har i denna studie avgränsat mig till den psykosociala arbetsmiljön.

Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Specialpedagogisk handledning har enligt många forskare blivit ett svar på de förändringar som skett inom förskolan. Exempel på dessa förändringar är; förskolans övergång från Social-styrelsen till Skolverket, utbyggnaden av förskolan, tillkomsten av förskoleklass och inte minst de betydligt större barngrupper som idag blivit mer regel än undantag. I samband med övergången till skolverket blev förskolans föreståndare rektor, och ersatte den ledarroll tidiga-re föreståndare hade. I samband med detta dök en ny yrkeskategori upp, special¬pedagogen, som återfanns som handledare ? ett verktyg för förskola och skola i förändrings- och utveck-lingsarbeten.Studiens syfte var att undersöka om och på vilket/vilka sätt handledning har betydelse.

Syftet med undersökningen var att med hjälp av lämpliga statistiska metoder testa det så kallade ?Första petropolitiska lagen? med vilket menas en negativ korrelation mellan priset på råolja och graden av friheten hos petropolitiska länder. Med stöd av ett lämplig teoretisk referensram och diskussion över de kausala mekanismerna, har en hypotes över sambandet tagits fram. Trettio tre petropolitiska stater har identifierats vilket omfattar hela populationen. Demokratiska friheter och priset på råolja har definierats och omvandlats till en kvantifierbar form och sedan testats statistiskt.

Vid millennieskiftet år 2000 skiljdes kyrkan från staten. Verksamheten förlades i den nyinrättade associationsformen registrerat trossamfund. Rent arbetsrättsligt genomfördes personalövergången genom beaktande av reglerna om verksamhetsövergång i MBL § 6 b. Efter skiljandet kyrka ? stat är Svenska kyrkan enligt lag ett registrerat trossamfund.

Enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) är ett av lärarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgår det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig främst mot enskilt arbete. Enligt vår erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stämmer detta påstående relativt bra. Vi anser att det för lärare i många fall kan vara svårt att tillmötesgå varje elev utifrån deras förutsättningar och behov.

This essay is a comparative research between pupils' experience of how the headmaster, teachers and other school staff interpret and apply the democratic education. The results are based on a survey carried out in senior high school, as well as interviews with the school staff. The democratic education charge has a long history of Swedish school system and is the basis for the maintenance of a democratic society. Both policy paper of state investigations and researchers in the field, regard to school as the primary and unique instance in order to promote and develop democratic skills in children and young people. However, it is shown that those who come out from school lack of knowledge and awareness of democracy and the will to speak their mind.

Studiens syfte är att förstå hur statens fokus för att utbilda rektorer har ändrats över tid. Arbe-tet består i att studera två skilda statliga texter som talar om rektorsutbildning. Den första texten är Lärande ledare ? Ledarskap för dagens och framtidens skola (2001) (Text 1) och den andra texten är Tydligare ledarskap i skolan och förskolan ? förslag till en ny rektors¬utbildning Ds 2007:34 (Text 2). Mellan de båda texternas tillkomst har det gått sex år.Undersökningsfrågorna är: Vad uttrycker de två texterna om skolledare och den utbildning skolledare behöver? I vilken tidsanda skrevs respektive text? Vilka förändringar/förskjut¬ningar i synen på rektorns roll och utbildning kan iden¬tifieras?Metoden som använts är diskursanalys.

Den här studien har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med sex stycken ungdomar för att undersöka hur ungdomar talar om sitt görande av politiskt självförtroende, vilka arenor som framträder i ungdomars tal om sitt görande av politiskt självförtroende och hur skolan framträder som en arena för görande av politiskt självförtroende. Studien tar sitt utbildningsvetenskapliga avstamp i syftet för samhällskunskapsundervisningen, där det framgår att skolan ska fostra demokratiska medborgare, något som i sin tur förutsätter att eleverna tillgodoser sig en demokratisk kompetens. För att förstå görandet av politiskt självförtroende användes en teori som talar om fyra olika göranden av politiskt självförtroende. Dessa fyra göranden av politiskt självförtroende är genomförandet av politiska handlingar, politiska förebilder, politisk uppmuntran och gemenskap och en positiv och realistisk framtidssyn. Studiens resultat identifierar ett antal olika arenor för ungdomars görande av politiskt självförtroende.

Facebook är ett centralt verktyg för mellanmänsklig kommunikation. Plattformen används dagligen världen över för diskussion och opinionsbildning. Samtidigt är Facebook ett privat företag som avyttrar vinst. Att en så betydelsefull mötesplats är privatägd innebär att användarna och deras kommunikation påverkas av företagets regler, intressen och värderingar. Studien tar sin utgångspunkt i hur företaget förhåller sig till spänningen mellan marknad och offentlighet.Syftet är att kritiskt undersöka företagets värderingar, ideologier och intressen, samt att försöka placera dessa i en bredare samhällskontext, i syftet att avtäcka vilka idéer och värderingar som diskursivt framställer, och därmed konstruerar, organisationens användare.Det empiriska materialet består av företagets policy och regelverk, två dokument som finns tillgängliga för allmänheten genom deras hemsida.

The aim of this thesis is to explore the institutional design of Participatory Budgeting (PB) in Sweden and how the design may contribute to realize central democratic goods. The study records the different PB experiences in Sweden and focuses on one particular case, which is the only case that successfully qualifies as a genuine PB-process according to international standards and definitions. To examine this, the following questions are asked: which municipalities in Sweden have implemented Participatory Budgeting? How can the institutional design of Participatory Budgeting be described and to what extent does it enable the realization of central democratic goods? To what extent does the institutional design enable the realization of the democratic goods inclusion, popular control, considered judgment and transparency? To what extent does the institutional design enable the realization of the institutional goods of efficiency and transferability?The study is based on an institutional theory of democracy. The method used is a mixed method ideal type analysis that combines document analysis, surveys and interviews.

Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Den opinionsbildande debattsidan Newsmill har anklagats i etablerad media för att vara en samlingsplats för högerradikala reaktionärer så väl som ett konkret hot mot demokratin. I huvudsak vilar anklagelserna på Newsmills funktion som en plats för medborgarjournalistiskt initiativ. Med de anklagelserna i åtanke var syftet med denna undersökning således att ta reda på huruvida denna medborgarjournalistik med tillhörande debattflora representerade ett offentligt rum för debatt där en deliberativ diskussion mellan jämlikar kunde äga rum, eller om kritiken är befogad. Utifrån temat integration ville vi sedermera ta reda på om diskussionen har ändrat karaktär över tid, mellan 2009 och 2012. Vi har därför utfört en kvantitativ analys för att i grova drag avgöra hur debatten på kommentarsfälten ser ut.

The purpose of this study is to determine if and how municipal consultative entities through influence may affect the legitimacy of the Swedish democratic model. The study aims to do this through analysing the opportunities for influence present with the Youth Council and the Council of the Retired in Karlstads municipality, to determine how the councils may affect political participation and the role of elected representatives. To do so, the study asks the following primary research question:"What requisites for influence are present for participants of municipal consultative entities, as found for the representatives of the youth and the retired within the framework of their participation in the Youth Council and the Council of the Retired in Karlstads municipality?"The study answers this research question by dividing it into one question of policy and one question of democratic perspective, and investigating these matters through nine snowballing interviews with the decision makers, organisational actors and participants of the councils. The information from the interviews is then analysed per council through a framework of democracy theory, policy process theory and organisation theory.