Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Den opinionsbildande debattsidan Newsmill har anklagats i etablerad media för att vara en samlingsplats för högerradikala reaktionärer så väl som ett konkret hot mot demokratin. I huvudsak vilar anklagelserna på Newsmills funktion som en plats för medborgarjournalistiskt initiativ. Med de anklagelserna i åtanke var syftet med denna undersökning således att ta reda på huruvida denna medborgarjournalistik med tillhörande debattflora representerade ett offentligt rum för debatt där en deliberativ diskussion mellan jämlikar kunde äga rum, eller om kritiken är befogad. Utifrån temat integration ville vi sedermera ta reda på om diskussionen har ändrat karaktär över tid, mellan 2009 och 2012. Vi har därför utfört en kvantitativ analys för att i grova drag avgöra hur debatten på kommentarsfälten ser ut.

The purpose of this study is to determine if and how municipal consultative entities through influence may affect the legitimacy of the Swedish democratic model. The study aims to do this through analysing the opportunities for influence present with the Youth Council and the Council of the Retired in Karlstads municipality, to determine how the councils may affect political participation and the role of elected representatives. To do so, the study asks the following primary research question:"What requisites for influence are present for participants of municipal consultative entities, as found for the representatives of the youth and the retired within the framework of their participation in the Youth Council and the Council of the Retired in Karlstads municipality?"The study answers this research question by dividing it into one question of policy and one question of democratic perspective, and investigating these matters through nine snowballing interviews with the decision makers, organisational actors and participants of the councils. The information from the interviews is then analysed per council through a framework of democracy theory, policy process theory and organisation theory.

Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna.I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen.Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning är att utifrån några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks både i grupp och på individnivå. Likaså avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsättningar för att eleverna skall känna motivation i skolarbetet.

SyfteSyftet med denna studie är att vinna kunskap om vilka kompetenser förskollärare uttrycker att de behöver i utövandet av sitt yrke, samt vad de anser vara viktigt att barn får lära sig i förskolan.TeoriDen teoretiska ramen för detta arbete utgörs av sociokulturell teori där barns möjligheter till lärande ses i förhållande till interaktion och kommunikation i den kulturella och sociala kontext en förskola utgörs av.MetodEtt urval av förskolor har tagits fram med utgångspunkt i kvalitetsbedömningar med ECERS genomförda i tre kommuner. Från dessa förskolor som har bedömts ha god kvalitet enligt skalan har 14 förskollärare intervjuats dels utifrån samtal kring foton från den egna verksamheten s.k. stimulated recall och dels utifrån frågor i en intervjuguide. Tolkningen av intervjumaterialet har genomförts genom abduktion vilket innebär att jag inspirerats av teori och tidigare forskning för att söka efter underliggande mönster i förskollärarnas beskrivningar.Resultat Resultatet visar på att förskollärarna i denna studie anser sig behöva en mångfald av samverkande kompetenser för att utöva sitt yrke. Ett tydligt mönster i resultatet är socialpedagogiskt fokus där tonvikten i beskrivningarna ligger på social, kommunikativ och omsorgs kompetens.

Kontanter har använts i flera århundranden och är ett sedvanligt betalningsmedel mellanprivatpersoner och på inköpsstället. I takt med teknikens framfart har alltfler betalningsmedel utvecklats och anpassats till marknaden. Idag sker cirka 70 procent av alla köp i butik med kort. Detta gör att kontanternas användning plötsligt ifrågasätts och därmed väljer majoriteten av Sveriges storbanker att succesivt avveckla den manuella kontanthanteringen. Tanken är att försöka lära konsumenter och företag att använda alternativa lösningar som utgör substitut till kontanter.

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning är att utifrån några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks både i grupp och på individnivå. Likaså avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsättningar för att eleverna skall känna motivation i skolarbetet.

Syftet med denna studie var att undersöka termen fostran i läroplaner samt i SOU-betänkande och se hur termen har förändrats över tid från 1960-talet och fram till idag. Därför har följande frågeställningar ställts för att kunna besvara studiens syfte: Hur behandlas termen fostran i ett urval SOU som föregår de tre läroplanerna? Hur framträder termen fostran i Lgr 62 och Lpo94/Lgr11? Samt hur uttrycks och förändras fostransbegreppet, över tid inom den skolpolitiska hanteringen i läroplanerna samt i olika SOU-betänkanden? Denna undrar har uppkommit genom den diskussion som pågått och pågår kring ett eventuellt återinförande av ordningsbetyg i grundskolan. Metoden som har använts för denna studie är textanalys, vilken har utgått från läroplanerna Lgr62, Lpo94, Lgr11 samt de statliga offentliga utredningarna SOU 1961:30 samt SOU 2007:28. Analysen har genomförts genom analysverktygen diakron analys vilken innebär att uppgiften blir att kartlägga termens historiska utveckling, den semasiologiska synvinkeln, alltså att undersöka termens betydelse för att avslutningsvis analyseras genom den avsändarorienterade tolkningsstrategin vilken innebär att texten skapar mening genom att undersöka delar av den samt texten i helhet.

This study is grounded in an interest in the Swedish Upper Secondary Schools? role as an educator of democratic citizens, with a specific interest in the moral and cognitive development of Upper Secondary School students. Development in these two areas is treated as results of citizenship education.The purpose of the study is to examine moral and cognitive development of students in Upper Secondary School to see if there are any structural differences to be found between the Upper Secondary School programs that are vocationally oriented and the programs that are preparing for further studies on higher levels ? since these differences have been both theoretically and empirically implied. The study is based on an enhanced version of Lawrence Kohlberg?s stages of moral development (with teachers? evaluations of students? capacity as a reference point of the students? actual level of moral development) as well as on Kieran Egan?s theory of development through the use of cognitive tools (as seen in five different ?shapes of understanding?).

Kärnkraftsfrågan har sedan åttiotalet varit omdebatterad i Sverige och under 2011 harfrågan blivit högaktuell efter kärnkraftsolyckan i Fukushima. Eftersomdemokratibegreppet utgör grunden i den svenska skolan är det relevant att ifrågasättahur olika former av kärnkraftsundervisning står i relation till demokratiuppdraget. Syftetmed studien var att undersöka hur ett antal lärare beskriver sin kärnkraftsundervisning iförhållande till demokratiuppdraget, därutöver att konstruera ett rollspel om kärnkraftutifrån lärarnas tankar och demokratiuppdraget. Första delen av studien bygger påintervjuer med högstadielärare i de naturorienterade ämnena. Respondenterna fickbeskriva sin kärnkraftsundervisning, vilken sedan utvärderades i förhållande till skolansdemokratiuppdrag.

The UN was established after the Second World War. The organization?s primary goal was to maintain peace among all nations. When the UN intervenes in other states affairs, it is violat-ing the principles it is set to defend, principles of non-intervention and respect for sover-eignty. The outcome from such interventions is very important, a result that can legitimize the action.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur reklamens utbredning i staden ser ut och koppla det till det offentliga rummet och invånarnas rätt till att komma till tals. Genom att studera hur reklam och skyltning förekommer i Göteborg samt hur man från stadens sida ser och reglerar frågan vill jag konkretisera ämnet. Genom att studera litteratur som behandlar utomhusreklam, det offentliga rummet och demokratiaspekter i detsamma försöker jag sätta in mina frågeställningar i en relevant kontext. För at kunna svara mer specifikt på mina frågeställningar har jag studerat policydokumentet, hemsidor och avtal från de olika aktörerna. Det visade sig att Göteborg stad hade slutit ett avtal med en stor aktör som specialiserat sig på att förse städer med olika typer av nyttigheter (gatumöbler i form av offentliga toaletter, väderskydd till busshållplatser mm). Dessa har jag genom kontakt med trafikkontorets markupplåtelse avdelning fått ta del av så att jag i närmare detalj kunnat studera inneborden i samarbetet mellan reklambolag och kommun. Mina frågeställningar har varit; hur reklambolagen och stadens strategier för annonsplatser i det offentliga rummet ser ut, vem som ger tillstånd, vad som är tillåtet, demokratisk hänsynstaganden och vad som kan regleras från stadens sida. Jag har kommit fram till att reklambolagen försöker nå en särställning där de genom att sluta avtal med staden kan förhandla sig till bättre och större exklusivitet kring sina annonsplatser. Ämnet är också beaktat från stadens sida och då framför allt utifrån ett arkitektoniskt kulturmiljöhänseende och att det skall vara ett trivsamt gaturum som allmänheten känner sig välkomnad och trygg i. I fråga om demokratiska yttringar så har det i stadens regi placerats ut anslagstavlor för att tillgodose mindre köpstarka aktörer på en icke kommersiell marknad.

Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka metoder och strategier idrottslärare använder för att få elever att samarbeta i grupp. Detta utifrån arbetssätt som konflikthantering och kommunikation. Vidare var vår mening att undersöka vad lärarna ansåg att deras arbetsmetoder hade för effekter på eleverna. Vår teori bygger vi på Svedbergs (2007, s.192) modell som presenterar hur gruppens samarbete beror på tre faktorer i lärandet. Metoden i undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Tanken var att undersöka vad som var det centrala i lärarnas arbetsmetoder för att främja gruppsamarbetet i undervisningen. Vidare ville vi även undersöka hur de intervjuade lärarna beskriver sin ledarstil.Till undersökningen valdes sex idrottslärare där samtliga arbetade på skolor som var skilda från varandra.

Mot bakgrund av skolans och samhällets utveckling under perioden 1968?2011 ställs iundersökningen frågan om relationen mellan de nationella proven i svenska ochsamhällutvecklingen.Huvudhypotesen i undersökningen är att proven efter studentexamens avskaffande främstinriktas på individuell kommunikations- och genrekompetens, och att denna inriktning avspeglarden aktuella samhällsutvecklingen och samtidigt bidrar till just denna utveckling. Undersökningensteoretiska ram hämtas framför allt från Tomas Englunds undersökningar från 1986 omsamhällsorientering och medborgarfostran i svensk skola under 1900-talet och om läroplanens ochskolkunskapens politiska dimension. Ett centralt begrepp hos Englund som har relevans för dennaundersökning är den demokratiska utbildningskonceptionen. Också sociologiska perspektivaktualiseras i diskussionen av proven och samhällsutvecklingen.Ämnesmässigt anknyter undersökningen till historia, sociologi, språkvetenskap och didaktik.Materialet i undersökningen utgörs av de skriftliga uppgifterna i centralproven/de nationellaproven/kursproven i svenska i gymnasiet mellan 1969 och 2011.