denna uppsats belyser jag hur man med hjälp av skönlitteratur kan förmedla de demokratiska värderingar som skola och samhälle vilar på. Jag försöker förankra mitt uppslag om hur man kan förebygga mobbning i grundskolans senare del i redan väl befästa metoder som Farsta och Stiftelsen friends, samt i förhållande till de normalitetsföreställningar som finns i skolan och i samhället. Det är en teoretiskt uppbyggd uppsats och jag utgår från litteratur som Louise M. Rosenblatts Literature as Exploration (1938), Gunilla Molloys Att läsa skönlitteratur med tonåringar (2003), Eva Hultins Skolans litteraturundervisning som demokratisk mötesplats (2002) och Lpo94. I behandlad litteratur tas bland annat transaktionsbegreppet, efferent och estetisk läsning, subjektiv förankring i skönlitteratur och autentiska frågor upp.

The purpose of this essay is to examine Egyptian university students´attitudes about the Egyptian education system´s ability to support a democratic process in Egypt. In order to carry out my study, scientific books and articles have been read and interviews have been made among Egyptian university students. The interviews contained questions about the Egyptian education system´s impact on the democratic process in Egypt and which impact the Egyptian education system has had on the Egyptian revolution.The conclusion drawn from my study is that Egyptian university students find the contemporary Egyptian education system based on authoritarian rules and with a lack of democratic values. The Egyptian university students believe that to establish democratic institutions in Egypt, the Egyptian citizens need a better understanding about democratic values. However, some of the students believe that the democracy that should be established in Egypt, must be based on Islamic values and to succeed with that, Islamic studies must play a greater part in the Egyptian education.When it comes to the Egyptian education system´s impact on the Egyptian revolution the Egyptian university students´opinions were somehow divided. .

Begreppet hälsofrämjande skola handlar om att skolan ska vara en demokratisk process som syftar till att utveckla ungas kompetens för att de ska kunna förstå och påverka deras egen livsstil såväl som levnadsvillkor. WHO har satt upp de övergripande kriterierna för hälsofrämjande skolor och de grundar sig i tio principer som skolorna ska arbeta med. Syftet med undersökningen är att genom en fallstudie beskriva hur arbetet med hälsofrämjande skolor implementeras och hur WHO:s tio riktlinjer för hälsofrämjande skolor tillämpas i praktiken. Forskningsstrategin i den här undersökningen har varit en fallstudie och det fall som har studerats är en hälsofrämjande högstadieskola. Som metod till undersökningen har dokumentanalys och intervjuer använts.

Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen.

Syftet med uppsatsen har varit att pröva, beskriva, analysera och diskutera hur literacy kopplat till ett vidgat textbegrepp kan användas i ett klassrum för de lägre åldrarna. Att arbeta utifrån ett literacy-perspektiv innebär att ta fokus från de tekniska färdigheterna och skapa meningsfulla lärandesituationer där elevers språkutveckling i vid mening utgör ett betydelsefullt inslag. Fokus i uppsatsen har legat på lärares arbetssätt utifrån ett literacy-perspektiv och av den anledningen behandlar forskningsbakgrunden till största del detta. I forskningsbakgrunden tas även upp lärandeteorier, traditionell skriftspråksundervisning, critical literacy och ett vidgat textbegrepp. Vi har utgått från flera framstående forskare inom områdena och satt deras tankar i relation till varandra.

I den här uppsatsen försöker vi förklara vad som orsakar problematiska civila samhällen, det vill säga civila samhällen som inte bidrar till demokratisk konsolidering. Undersökningen är en fallstudie av Bosnien-Hercegovina, ett etniskt splittrat land som fått mycket internationellt bistånd. Vi utgår från ett eget teoretiskt ramverk där vi främst knyter samman befintliga teorier, men även skapar nya begrepp.Vi kommer fram till att både den nationella politiska kontexten och det internationella givarsamfundets roll är av stor betydelse för att förklara problemen i det bosniska civila samhället. De inhemska politiska strukturerna och aktörerna har cementerat den etniska polariseringen och otryggheten, vilket främjat framväxten av odemokratiskt, intolerant civilt samhälle. Det internationella givarsamfundet har genom sitt massiva, villkorade bistånd berövat det goda civila samhället dess autonomi, vilket gjort det svagt..

Följande uppsats har som syfte att diskutera arkeologins roll i samhället. Detta görs dels genom att undersöka den statligt finansierade kulturmiljövårdens värdegrunder ochmålsättningar, dels genom två enkätundersökningar vars syfte är att undersöka vilka attityder och värderingar som cirkulerar kring ämnet både på ett inom- och utomvetenskapligt plan. Resultatet visar på en kulturmiljövård med stora ideologiska problem, en relativt öppensinnadarkeologgrupp som har svårt att nå ut i samhället, samt en allmänhet vars intresse och nyfikenhet finns där, men kanske inte riktigt på det sätt som man från arkeologernas sida tänker sig. Vad som i stort skiljer alla tre kategorierna åt är synen på vilken funktion arkeologin skall fylla i ett modernt samhälle, där kulturmiljövården syftar till en demokratisk utveckling och ett hållbart samhälle, arkeologerna till kunskap om både nuet och dået, samtintellektuella och emotionella upplevelser, och allmänheten till mer traditionella vetenskapligakunskaper om dået som kan sägas relatera till en syn på historia som någonting viktigt att ha ibagaget ? något som man bör kunna..

Uppsatsen behandlar frågan huruvida dagens Ungern bör kunna betraktas som en konsoliderad demokrati. Frågan utgår ifrån teorin om för att ett lyckat demokratiskt samhälle ska kunna uppnås måste fem dimensioner vara uppfyllda: ett väl fungerande och demokratiskt institutionaliserat civilsamhälle, politiskt samhälle och ekonomiskt samhälle samt en rättstat och statsbyråkrati. Uppsatsen tar tre av dessa samhälleliga arenor i beaktande samt medborgarnas och politikernas attityder och utgår i huvudsak från artiklar, böcker och tidsskrifter. För att åskådliggöra Ungerns utveckling från demokratisk transition till dagens situation har en viss historisk tillbakablick varit nödvändig för att ge perspektiv åt landets sociala, politiska och ekonomiska händelseförlopp..

1975 besökte Olof Palme med en delegation den kommunistiska diktaturen Kuba där han uttalade sig positivt om landets utveckling. Dessutom betonades vänskapen mellan länderna. Vilka faktorer låg bakom statsministern agerande? Analysen har utgått från system-, stats- och individnivå, där en addition av dessa tre nivåer lett oss fram till våra resultat.Vid en analys av Olof Palmes belief systems visar det sig att han blev demokratisk socialist genom sina resor till Nordamerika och Asien, där ett kolonialt förtryck pågick. När Vietnamkriget blossade upp såg Palme ett liknande förtryck från en stor stat mot en liten stat, på samma sätt som USA var mot Kuba, men bortsåg från förtrycket som regimen utövade.

Uppsatsen behandlar Bosnien som ett fall av statsbyggande under utländsk intervention. Det är nu 10 år sedan Dayton-avtalet undertecknades, ett avtal som inte bara syftade till att få ett slut på den blodiga konflikten utan även till att bygga upp den nya staten Bosnien-Hercegovina samt dess institutioner. Under det gångna decenniet har vi dock fått bevittna ytterligare två fall inom samma kategori, interventionerna i Afghanistan och Irak. Det kan dock snabbt konstateras att ingen av dessa stater idag kan klassificeras som helt suveräna då internationella aktörers inflytande är ytterst påtagligt på olika sätt. I alla fall i Bosnien verkar den demokratiska utvecklingen ha avstannat och landet står vid ett vägskäl; att närma sig EU med allt vad det innebär av reformer samt demokratisk och ekonomisk utveckling eller bibehålla det nuvarande dödläget vilket kan dra in landet i en destruktiv spiral och återuppväcka konflikten.

This work is designed to monitor developments in the relationship between teacher and student in the school environment, but also outside, from the 1950s until today. The survey was based on four interviews with teachers in the same age, and based on their life stories. Their experiences range from student to novice teachers and a long working life until retirement. In addition, all four children has a parent perspective. The following issues have been focused:                      1.What factors have been crucial in teaching elevrelationens development from the 1950s up     to today?                      2.

Denna studie ämnar undersöka hur den reella makten över ett områdes fysiska utformning kan konstrueras och ta sig i uttryck genom informella nätverk och förhandlingsplanering. Resultatet diskuteras sedan utifrån ett demokratiskt perspektiv. Undersökningen sker genom att med kvalitativa metoder undersöka den planeringsprocess som skulle leda fram till Annedal, ett pågående nybyggnadsprojekt i Stockholms kommun. Den huvudsakliga källan till empiriskt material har varit genom intervjuer och samtal med personer som varit centrala aktörer inom Annedals planeringsprocess. Undersökningens empiri analyseras genom de teoretiska begreppen governance och rationalitet för att undersöka de nätverk inom vilka makten över kommunens fysiska utformning kan konstrueras, samt hur rationalitet används som ett verktyg för att forma det fysiska rummet.

Sjukvården har länge varit satt under hög press för att sänka de stigande vårdkostnaderna och öka produktiviteten. Med ursprung i den privata sektorn introducerades i slutet av 80-talet nya organisationsidéer, New Public Management, som strävar efter att ta till vara på ekonomiska värden. Vissa forskare har sedan dess oroat sig för att detta underminerar de normer som tidigare dominerat offentliga sektorn. Lennart Lundquist hävdar att det gått så långt att dessa värden influerat politiker och tjänstemän till den grad att det hotar demokratin.Denna uppsats fokuserar på hur Beställar-utförarmodellen och kontraktering till privata vårdproducenter har påverkat demokratiska värden såsom ansvarsutkrävande, insyn och politiskt styrning. Med Lundquists teori i ryggen har vi genomfört en fallstudie av ett sjukvårdsdistrikt i Region Skåne som har lång erfarenhet av arbete med privata vårdproducenter.

Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelärares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrågor för att uppnå syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare riktade mot tidigare år. Frågorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet består av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrån våra forskningsfrågor.

BakgrundFör att barn ska utvecklas till självständiga och demokratiska individer bör de få vara medbestämmande i situationer som rör deras vardag, exempelvis samling och tema. För att samling och tema ska bli meningsfullt för barnen bör deras intressen, tankar och åsikter synliggöras. Vygotskijs sociokulturella teori handlar om att barn lär i samspel med andra.SyfteSyftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och barn ser på medbestämmande i samling och tema på förskolan. Vi vill ta reda på vad medbestämmande innebär för förskollärarna och vilka förmågor förskollärarna anser att barn utvecklar genom att få vara medbestämmande.MetodUndersökningen grundar sig på en kvalitativ fallstudie där fyra förskollärare och tio barn har observerats och intervjuats.ResultatResultatet visar att medbestämmande för förskollärarna innebär att få göra sin röst hörd och få möjlighet att påverka olika situationer. Barnen lyssnas in i samling och tema genom att deras idéer och tankar synliggörs.