Syftet med denna studie är att skapa en djupare diskussion om hur elever och lärare igrundskolans tidigare år uppfattar och arbetar med skolans Demokratiuppdrag. Elever och läraresåsikter om förutsättningar och begränsningar i praktiserandet av Demokratiuppdraget ges ocksåfokus. Studien är av kvalitativ art, där intervjuer har gjorts med tre verksamma lärare och fyraelever i grundskolans tidigare år. Intervjuerna grundar sig på en kvalitativ intervju, där personernasom intervjuas ges möjlighet till att formulera egna svar. Intervjuerna har genomförts enskilt, föratt sedan transkriberas och kategoriseras.

Jokkmokks kommun i Norrbotten har under 2000-talet drabbats av flera lokalredaktioners nedläggningar. I dag står kommunen utan regelbunden bevakning och har nästintill förlagts i medieskugga. Syftet med publikstudien var att få en uppfattning om hur invånarna i Jokkmokks kommun upplever den rådande lokalmediebevakningen. Studien svarade på frågeställningar om vilken betydelse de lokala medierna har för Jokkmokks invånare, hur de anser sig påverkas av nedläggningarna samt vilka andra källor de vänder sig till för att få samhällsinformation. Publikstudien grundades på både kvantitativa och kvalitativa metoder. I det kvantitativa genomförandet svarade etthundra slumpmässigt utvalda respondenter i Jokkmokks kommun på en telefonenkät.

EU-valet är ett val som ofta hamnar lite i skymundan. 2009 utnyttjade inte ens varannan svensk sin möjlighet att rösta. Men i den här granskningen lägger vi inte fokus på Sveriges befolkning som helhet. Genom att bläddra igenom flera hundratals röstlängder i Göteborg, Borås, Trollhättan, Vänersborg och Dalsland, har vi kunnat kontrollera om 426 av våra västsvenska kommunpolitiker brydde sig om att rösta i förra valet. Flest röstskolkare hittade vi i Bengtsfors där hela sex ledamöter av 34 valde att ligga hemma på soffan under valdagen.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ metod undersöka hur begreppet elevinflytande definieras och undersöka om olika ledarstilar hos lärarna kan påverka elevers möjlighet till inflytande i undervisningen. Dessa aspekter har studerats mer ingående i ämnet idrott och hälsa och jämförts med tre andra utvalda skolämne. Frågeställningarna är: Vad är elevinflytande? Hur ser elevinflytande ut i idrott och hälsa jämfört med andra ämnen i skolan? Påverkar olika lärarstilar elevernas rätt till inflytande? Undersökningen gjordes på två högstadieskolor på två olika orter i Skåne. För att tolka resultatet användes tidigare forskning och en ledarskapsteori.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur vallöftesgivandet ser ut påkommunal nivå. Mer konkret studeras antalet vallöften partier avger,vad för slags vallöften som avges och hur relationen ser ut mellanvallöften utfärdade av olika partier. Jämförelser sker mellan olikakommuner, mellan olika partier och med den nationella nivån.Tidigare vallöftesforskning har i princip uteslutande fokuserat på dennationella nivån men i en svensk kontext har ingen övergripandestudie gjorts på de svenska kommunerna. Genom att appliceramandatmodellen ? den Demokratiteori vallöftesforskarna utgår ifrån ?på en ny kontext i form av de svenska kommunerna hoppas dennastudie att bredda diskussionen om representativ Demokrati.Valmanifest från kommunala partier i tio kommuner inom VästraGötalandsregionen studeras.

Demokratiuppdraget är ett komplext uppdrag som innebär att skolan ska förmedla och förankra grundläggande Demokratiska värden hos eleverna. Dock står det inte tydligt i styrdokumenten om vad det innebär och hur det ska gå till, det är upp till varje skola och lärare att tolka. Syftet med den här fenomenografiska undersökningen har varit att skapa kunskap om variationen i uppfattningar av Demokratiuppdraget hos gymnasielärare utefter frågeställningen: Hur ser variationen i uppfattningar av Demokratiuppdraget ut när det gäller innebörder av Demokratiuppdraget samt när det gäller arbetet medDemokratiuppdraget? Genom att genomföra fem intervjuer med gymnasielärare har jag funnit fyra uppfattningskategorier gällande innebörden av Demokratiuppdraget:? att Demokratiuppdraget innebär förståelse för hur Demokratiskt liv är som en helhetssyn,? att Demokratiuppdraget innebär elevernas delaktighet och inflytande,? att Demokratiuppdraget innebär att lära ett Demokratiskt förhållningssätt genom kunskaper och övning och? att Demokratiuppdraget innebär Demokratiskt bemötande och Demokratiska relationer,och tre uppfattningskategorier gällande uppfattningen av arbetet med Demokratiuppdraget:? att arbetet med Demokratiuppdraget sker genom elevernas delaktighet,? att arbetet med Demokratiuppdraget sker genom läraren som Demokratisk förebild och? att arbetet med Demokratiuppdraget sker genom att engagera samhälletTrots ett ringa urval av lärare anser jag att jag har funnit relevanta uppfattningar gällande innebörden av Demokratiuppdraget samt arbetet med Demokratiuppdraget och mina fynd har hjälpt mig, och hjälper förhoppningsvis även läsaren, att få en större insikt i hur begreppet Demokratiuppdraget kan tolkas på flera olika sätt. Faktumet att det kan tolkas på flera olika sätt kan tänkas vara hjälpsamt att reflektera över i samtal gällande Demokratiuppdraget med kollegor och elever..

During the last decade a number of studies have been published that investigate how the most fundamental aspect of political organization, the regime type, affects population health. The results unanimously show that citizens of democracies live longer and healthier lives than citizens of non-democracies. Many explanations for this have been suggested, among these are that democracies redistribute more and invest more in salutogenic resources, and that the tendency of dictatorships to control the media negatively affects the ability to spread information crucial to public health. When these mechanisms are controlled for, however, it turns out that democracy has a large residual correlation with for example life expectancy, which suggests that other mechanisms are also involved.In this paper two new mechanisms regarding the possible psychosocially mediated health effects of the regime type are investigated, namely political repression, and the possible negative effects this might have on the levels of chronic stress, and autonomy, which connects to a large previous literature in social epidemiology. In the paper an ecological cross-country design is used and country-level data, provided mainly by the World Bank and Freedom House, is analyzed with a simple multiple OLS-regression model.

Syftet med denna studie är att titta på vilka lokaler som finns till förfogande på olika fritidshem i en sydsvensk stad som är integrerade i skolan, och se hur dessa används. Vi har även undersökt om miljöns utformning är anpassad för fritidshemsverksamheten, och berört vad det finns för möjligheter och begränsningar med fritidshemmens lokaler. Våra frågeställningar är: Vilka lokaler finns till förfogande för fritidshemsverksamheten och hur används dessa? Vad har fritidspedagoger för tankar om inomhusmiljön, meningsfull fritid, elevinflytande och samverkan med skolan? Vilka möjligheter och/eller begränsningar finns det för fritidshemslokaler? Vi har försökt att svara på våra frågor utifrån vår undersökning, relevanta teorier och forskning. Vår undersökning har vi gjort på fyra fritidshem i en sydsvensk stad där vi har använt oss av observation och intervju som metod.

The purpose of this master's thesis is to discuss how young people view their possibilities of exercising power and influence in Swedish society and politics. To accomplish this we have used several different sorts of relevant material. As an introduction, we review the development of the Swedish research concerning youths, with focus on the development in the last two decades of the twentieth century. We continue with a study of important Swedish youth-political documents, especially of the Government Bill På ungdomars villkor: Ungdomspolitik för Demokrati, rättvisa och framtidstro On the terms of the youth: Youth-policy promoting democracy, justice and hopes for the future. The Bill is the foundation of a new youth-policy in Sweden.

Libraries all over the world struggle against the threat of decreased funding and a lack of governmental interest. In countries with an under-developed library sector the interest from the government is often minimal or non-existent. Since the 80´s Sida, the Swedish International Development Cooperation Agency has contributed to the library development in Central America through the Royal Library of Sweden. Nicaragua was the first country to be counterpart in the project. For a period of eight weeks I have completed a field study in Nicaragua and visited the National Library Rubén Darío and public libraries in the country.

Kraven har ökat på insyn och inflytande från medborgarna i samhällsutvecklingen. Medborgarnas medverkan i planeringsprocessen är viktig av flera skäl. Arenor där medborgarna ges möjlighet att diskutera och debattera behövs. Bland annat har tillkomsten av Internet skapat nya möjligheter till dialog mellan medborgare och myndigheter. Demokrati och IT var för sig skulle man kunna betrakta som två stora intresseområden i vårt samhälle.

Syftet med denna uppsats är att med utgångspunkt från Dahls kriterier för Demokrati, analysera huruvida Region Halland som organisation kan betraktas som Demokratisk. En analysmodell grundad på Dahls polyarkikriterier omgjorda till påståenden om Region Halland har använts för att uppnå syftet. Påståendena är fattade utifrån frågeställningarna: 1) Är befattningshavarna i Region Halland valda i fria och opartiska val, där lika rösträtt råder? 2) Finns ett effektivt deltagande hos medborgarna i Region Halland? 3) Har medborgaren i Region Halland möjligheten till att alltid ha sista ordet, dvs. har medborgarna kontroll över dagordningen? 4) Värderar beslutsfattarna sitt beslut utifrån det som medborgarna önskar? 5) Råder ett allomfattande medborgarskap i Region Halland? Resultatet av analysen är att tre av fem uppställda påståenden är korrekt uppfyllda.

The aim of this study is to examine how and in what way users of the public participate and affect the archival information that is to be preserved for the future through the examination of three archival projects involving public participation. The study seeks to examine if participation of the public could lead to increased democracy and diversity of information in the archives. The study will be performed through the examination of three participatory archives all tied to traditional archival institutions.The study is based on the theoretical framework of Benn and Gaus and their notions of public and private which they discuss using the key words access, agency and interest. The study also takes into consideration Laura Millar?s theories of social memory as a means for the public good.

This thesis uses critical discourse analysis to examine how the English-speaking press in Hong Kong constructs the conflict between the political movement Occupy Central and the Chinese central government. The empirical material consists of ten articles from the region?s two largest English-speaking newspapers, Hong Kong?s oldest newspaper, the South China Morning Post, and China?s only national English-speaking newspaper, the China Daily. Building on the works of Teun van Dijk, Norman Fairclough, Ruth Wodak and John E. Richardson it examines what political ideologies that are favoured by the press and what attitude the press shows for democratic development.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare och elever anser att lärare inom det estetiska programmet på två gymnasieskolor i Kalmar län uppfyller styrdokumentens strävansmål och krav på elevers inflytande över planering, utvärdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna själva upplever att de får ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att få påverka hur deras skolgång ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvärdering av undervisning sker på lärarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna får bekräfta att lärarens planering är bra, än att de själva får påverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielärare på estetiska programmet från två gymnasieskolor i Kalmar län.