Objektet för min studie är Pow-Wow, en grupp som arbetar mot rasism och mobbning på en svensk grundskola. Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ undersökning titta närmare på hur Pow-Wow, har startats, genomförts och utvecklats. Utgångspunkten är att liknande grupper som arbetar mot rasism är sällsynta i svenska skolor. Därför är det speciellt intressant att titta närmare på hur det kommer sig att Pow-Wow startades på skolan och varför verksamheten har kunnat överleva så länge. För att kunna besvara dessa frågor har jag intervjuat skolans nuvarande rektor, skolans före detta rektor, de två lärare som arbetar med Pow-Wow och en elev som var med under Pow-Wows första år.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande..

Syftet med detta examensarbete är att klarlägga vad den svenska nationella identiteten kan sägas bestå av. Vidare vill vi undersöka om, och i så fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom läroböcker skrivna för gymnasieskolans Samhällskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder från tre läroböcker. I en sådan analys läses bilder på samma sätt som text. Vi grundar vår analysmodell på Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Abstract Titel: Barns inflytande i samlingen. Children`s influence on Circle Time. Författare: Danielsson, Christina och Nilsson, Jessica (2008). Barns inflytande i samlingen. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Detta examensarbete fokuserar på barnet i samlingen. Syftet med studien har varit att studera hur barnen ser på sitt inflytande och sin delaktighet i samlingen.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillägnat sig en bred kompetens. I den här studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lärares och rektorers syn på specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frågeställningar är:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens används? ? Hur används specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Under kursen SKK (Språk, kultur och kommunikation vid Umeå Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrån en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utländska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhället som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan är många. Kulturella skillnader såsom religion och levnadssätt kan bidra till segregation men även de bristfälliga kunskaperna i det svenska språket hos vissa elever med utländsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

SammanfattningNär informationssamhället avlöste det gamla industrisamhället krävdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En målstyrd läroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start läsåret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran är en av de centrala frågorna i Lpo94.Lpo 94 säger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan ska alltså fostra demokratiska medborgare som känner till och kan engagera sig i hur samhället är uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta på hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gäller det formella elevinflytandet på svenska grundskolor?Den här uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet på tre svenska grundskolor.

BAKGRUND:Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgår frånlitteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier där ett värdegrundsarbete är det yttersta måletmed läsningen. Detta stämmer ganska väl överens med dagens kursplan i ämnet svenska. Vifrågar oss hur ett sådant arbete kan se ut i praktiken.SYFTE:Vårt syfte är att undersöka varför och hur en grupp svensklärare på en skola i grundskolanssenare del arbetar med skönlitteratur.METOD:Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad på hur några lärare ser på läsning avskönlitteratur, och har därför använt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Vi har funnit att lärarna framhåller färdighetsträning i allmänhet och analytisk förmåga isynnerhet som det främsta syftet med skönlitteraturen. Det finns här en motsättning mellanlärarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv.

I det här arbetet är syftet att lära mer om lärares strategier för att hantera elever som utmanar skolan. Både förebyggande arbete och kortsiktiga tillvägagångssätt som olika lärare arbetar med kommer att utforskas. I arbetet finns även syftet att undersöka hur man som lärare kan få hjälp och stöd av skolan som organisation vid problem som uppstår med elever som utmanar skolan.Arbetet innehåller en empirisk studie med kvalitativa intervjuer med lärare. Sex lärare i som arbetar i åren 7-9 har deltagit i studien. Urvalet gjordes genom bekvämlighetsurval.I studien har jag sett en uppdelning av lärarnas handlande i förebyggande strategier och spontana handlingar.

Studies syfte är att undersöka hur förskollärare ser på små barns inflytande i verksamheten, med betoning på barn mellan 1-3 år. Här beskrivs förskollärares synsätt på små barns inflytande, deras tankar kring möjligheter och hinder med att små barn tillåts inflytande. Denna studie belyser även förskollärarnas syn på demokrati i förhållande till små barn i förskolan.Metoden vi har använt oss av är kvalitativa intervjuer av tolv förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet förklarar hur förskollärare menar att inflytande hos små barn är av betydelse då det bl.a. stärker barnens självkänsla.

The main purpose of the examination research project is to analyze and describe how democracy and globalization is understood when they are integrated in the developing country of Kenya. This has been reflected by interviewing Kenyan teachers in history and government, to receive their view on globalization and its affects on democracy. Another purpose is to discuss this in didactic terms as a way to see how it can be practically used for upper-secondary schoolteachers in the subjects of civics and social studies. The procedure of the project and the method of use are interviews that have been analyzed in all with theoretical perspectives. My queries to be answered for the research are:1.

Romer är oftast överrepresenterade när det gäller skolk. Syftet med den här fallstudien är att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer närmre målen i de olika skolämnena. Fyra frågor ställdes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger på skolkproblemet? På vilket sätt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod använde jag kvalitativa intervjuer samt enkäter, men även noggrann genomgång av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrån tre åtgärder.

Syftet med arbetet är att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som är effektiva. Arbetet kommer även visa vilka problem som kan uppstå i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta på en nationell nivå för att se hur samråd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbättras. Det leder fram till huvudfrågan; Hur kan planeringen uppnå medborgarnas och lagens krav på medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehållande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.

Intentionerna med vår undersökning har varit att undersöka nyanlända elevers respektive lärarnas uppfattning om förberedelseklassen. Vi redogör för elevernas förutsättningar och behov, samt hur de kämpar för att anpassa sig i den nya skolan. Vi beskriver även lärarnas tankar om elevernas behov. I vår slutdiskussion har vi dragit slutsatsen att det är mycket som behöver bli bättre i skolan. Vi efterlyser bättre samarbete mellan förberedelseklasslärarna och övriga personal i skolan, samt bättre kontakt med modersmålslärare och föräldrar.

För att eleverna i skolan ska tillgodogöra sig undervisningen är det viktigt att de har en god ordförståelse. All undervisning i skolan bygger på språket. Språket i skolan är för många ele¬ver ett annat språk än det de möter på sin fritid. Språket i skolan är skriftspråks baserat och mer abstrakt än det språk eleverna möter i hemmet. Flertalet elever måste lära sig detta nya språk, skolspråket, för att kunna tillgodogöra sig undervisningen.