Syftet med min undersökning har varit att ta reda på vad elever i behov av särskilt stöd i år åtta och nio vill lära sig i engelska. Jag kommer också att se hur det stämmer detta med kursplanens mål och samt hur eleverna vill lära sig engelska. Undervisningen i engelska kan organiseras på olika sätt till exempel med learner autonomy eller nivågruppering. Det viktigaste för att eleverna ska lyckas i skolan är dock att de har ett gott självförtroende. Ett gott självförtroende får elever som lyckas.

Hur man arbetar med sagor i förskolan/skolan var ett ämne som intresserade oss. Vi anser att sagan är ett viktigt inslag för barn i förskolan/skolan. Genom att arbeta pedagogiskt så kan man lära av sagan. Vi vill genom vårt arbete framföra olika idéer, tips och inspiration till att arbeta mera med sagor. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på vilka skillnader det finns mellan förskolan/skolan i arbetet med sagor.

Syftet med studien är att se hur skolpersonalens arbete mot mobbning och annan kränkande behandling i fyra högstadieskolor i Kronobergs län påverkas av Läroplanen 94 (Lpo 94) och skollagen. LPO 94 visar detaljerat på de riktlinjer och mål som personalen i skolverksamheten ska rätta sig efter. Våra frågeställningar är: Hur påverkar Lpo 94 och skollagen det praktiska arbetet med mobbning och annan kränkande behandling i skolan? Samt: Vad är betydelsefullt och vad skulle kunna förändras i arbetet mot mobbning och annan kränkande behandling i skolan? Metoderna som ligger till grund för detta arbete är hermeneutik, fenomenologi och kvalitativ metod.Resultatet visar och slutsatsen är att sedan lagen om att skolan kan bli skadeståndsskyldiga, samt att lagen om att skolan måste upprätta en likabehandlingsplan kom, har skolan börjat arbeta mer med frågorna. Resultatet visar även att implementeringen av likabehandlingsplanen är en komplicerad process..

Den här uppsatsen handlar om vad elever i år fyra, fem och sex har för attityder till skönlitteratur samt hur de upplever sin läsmiljö i skolan och hemmet. Syftet med uppsatsen är att få insikt i faktorer som påverkar elevers läsupplevelser och hur blivande lärare kan medvetandegöras om dessa för att kunna skapa stimulerande och utvecklande läsmiljöer främst i skolan. Underlaget för uppsatsen bygger på en enkät som 59 elever svarat på. Elever fick i enkäten svara på frågor om deras attityd till böcker, varför barn ska läsa böcker och hur deras läsmiljö ser ut och upplevs i skolan respektive hemmet. Resultatet visade att eleverna har en generellt positiv attityd till böcker och läsning.

This essay constitutes a qualitative case study about democratization theory and the middle class in Russia. This is a very important case to study, especially because of the geographic position of the country as well as the economic importance Russia has as a part of the G8. In the essay the author seeks to answer the question whether the lack of a significant middle class in Russia can be a part of the explanation to the absence of a well functioning democracy in the country. Several democratization theories are presented. The most important being Ruth Berins Collier's theories about ins and outs plus the elite- or working class as the initiator of democratization processes.

Syftet med undersökningen är att se hur lärare och elever anser att lärare inom det estetiska programmet på två gymnasieskolor i Kalmar län uppfyller styrdokumentens strävansmål och krav på elevers inflytande över planering, utvärdering och utformande av undervisningen. Vi undersöker hur eleverna själva upplever att de får ha inflytande över sina egna studier samt hur viktigt de anser det vara att få påverka hur deras skolgång ser ut. Tidigare forskning visar att elevers inflytande över planering och utvärdering av undervisning sker på lärarens, eller skolans, villkor. Det handlar mer om att eleverna får bekräfta att lärarens planering är bra, än att de själva får påverka hur den ska se ut. I undersökningen, som utgörs av kvalitativa forskningsintervjuer, intervjuas fyra gymnasielärare på estetiska programmet från två gymnasieskolor i Kalmar län.

Syftet med arbetet är att beskriva synnedsättning i skolan och hur den kan underlättas och stöttas. Detta på grund av att elever med funktionsnedsättningar kan vara mer utsatta och utelämnade i skolan. Jag har intervjuat lärare och rektor på högstadiet om hur de har möjlighet och kunskap att hjälpa elever med synnedsättning. Lärarna undervisar i teoretiska och praktiska ämne i skolan. Efter att intervjuerna har bearbetats och analyserats kom det fram att skolans lärare och rektor är medveten om svårigheter för elever med ett funktionsnedsättning.

The purpose of this study was to find out what thoughts some preschool teachers had about gender andgender work. The aim was also to investigate whether preschool educational orientation had any impacton how teachers thought about gender and gender work.The scientific method for the study was qualitative research interviews. The interviews were conductedindividually with four preschool teachers from two different preschools. The first preschool was agender-oriented school and the other was a non-gender-oriented school.The results of the study show preschool teachers have good knowledge of gender and gender work andwhat they mean in preschool, and this is regardless of the pedagogical approach the preschool they?reworking for has.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

Syftet med denna studie är att kartlägga möjligheter och hinder för barns reella inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgått från följande frågeställningar: Vilka faktorer anser förskollärarna begränsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke på barninflytande? För att få svar på våra frågeställningar har vi tagit avstamp i forskning på området. Tidigare forskning visar på att det finns en oro bland pedagoger att lämna pedagogstyrd verksamhet till förmån för barns inflytande. Studien är gjord på fyra förskolor där intervjuer och observationer har använts som metod.

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lärares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lärarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet är att väcka tankar kring det egna förhållningssättet, ge större insikt för samhällets betydelse i dessa frågor samt visa på hur viktigt barn och elevers inflytande är både i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrån intervjuerna till vad modern samhällsteori säger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrån vad två lärare i förskolan och två lärare i grundskolans yngre åldrar har för uppfattningar och attityder och därför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lärarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra självkänsla men att lärarna samtidigt känner sig styrda av uppnåendemål..

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagångsväljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhällsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen. Den metod som används är en kvantitativ och kvalitativ text- och läroboksanalys med ett läroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestämmandelagen, MBL, i läroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel. Det resultat som framkom är att MBL behandlas mycket olika. Olika synsätt på undervisnings syfte (konceptioner) framträder. Två läromedel (båda utgivna 1993) problematiserar frågan och redovisar motsättningar gällande MBL, en med ett samhällsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv.

I dagens samhälle spelar media en stor roll och i många avseenden styr den människors liv och åsikter. Vikten av att kunna kontrollera media och därigenom bilden av sig själv blir allt viktigare i en värld som blir allt mer globaliserad. De länder som studeras i denna uppsats, Ukraina och Vitryssland, är två länder med liknande historia och utveckling efter Sovjetunionens fall. Dock finns en signifikant skillnad i och med den orangea revolutionen som ägde rum i Ukraina och som ledde till att landet gick i en mer demokratisk riktning. Vi har här försökt visa att staters hantering av media har en stor betydelse när det gäller att kategorisera länder som demokratiska eller auktoritära.

Uppsatsen handlar om hur pedagoger arbetar med barns inflytande i förskolan och hur det påverkar vardagen för barnen och pedagogerna. Syftet med mitt arbete är att synliggöra hur fyra pedagoger på två olika förskolor arbetar med barns inflytande i förskolan och deras synpunkter på området. Med det ville jag också ta reda på hur pedagogerna arbetar med barnens rättigheter i förskolan. Till detta lades användandet av demokrati i förskolan. Undersökningen har utgått från frågeställningarna: Vad betyder barns inflytande i förskolan för pedagogerna? Hur tänker pedagogerna kring barnens rättigheter? När får barnen vara med och bestämma i verksamheten? När kan barnen inte få inflytande i förskolan? För att besvara frågorna har intervjuer utförts enskilt med de fyra pedagogerna.

Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera och synliggöra lärares reflektioner om dans som kunskapsområde och pedagogiskt verktyg i grundskolan. I bakgrunden presenteras begreppet dans i skolan och dess fem aspekter, dansen ur ett pedagogiskt syfte och vad som står om dans i styrdokumenten. Vi tar upp tidigare och pågående forskning inom dans, rörelse, estetik och lärande. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex grundskolelärare i andra ämnen än dans. Uppsatsen resulterar i att samtliga lärare nämner positiva effekter av dans både som eget ämne och integrerat i det övriga lärandet.