Arbetet har syftat till att studera Järvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i området genomförts gällande främst den fysiska planeringen. Med avseende på den fysiska planeringen avses här hur Svenska Bostäders och Stockholms Stads planer på ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostäder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester på grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare så har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utläsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen ändrats och med vilka verktyg man nåt ut med till medborgarna.

Region Skåne skapades för tio år sedan med ändamålet att förstärka den regionala demokratin. Den här uppsatsen syftar till att studera hur pass långt Region Skåne kommit i den demokratiska utvecklingen. Utifrån en normativ analys diskuteras de tre demokratiidealen, valdemokrati, deltagardemokrati och samtalsdemokrati, som alla bör ingå för att kunna göra en demokratisk bedömning. De tre demokratiidealen omsätts i mät- och undersökningsmetoder för att i uppsatsens empiriska del kunna studera Region Skånes demokrati. Utifrån de fastställda mät och undersökningsmetoderna dras slutsatsen att Region Skåne inte till fullo uppnår något av demokratiidealen, och att organisationen fortfarande innehar flera demokratiska brister som bör förbättras, detta trots att demokratin inom regionen utvecklas och att regionen sedan dess skapande fört med sig flera demokratiska fördelar..

När vi pratar om värdegrund och om skolans värdegrund så finns det vissa värden som inte är förhandlingsbara, för att de är självklara för vår mänskliga samlevnad. Ett av de viktiga är ett alla människors lika värde i betydelsen demokrati och detta värde utgör en slags minsta gemensamma nämnare som alla bör vara överens om.Detta arbete fokuseras på uttrycket ?demokratisk värdegrund?. Syftet med studien är att beskriva och tolka hur lärare uppfattar och förstår skolans demokratiska värdegrund i betydelsen allas lika värde, dels i lärsituationen, dels i mötet lärare-elev. I studien har jag använt mig av intervjuer.

Vi har i vår studie frågat ledamöterna i Sveriges riksdag 2004 om de har deltagit i elevrådsarbete under sin skoltid, och om vilka inslag i arbetet de upplevt som positiva respektive negativa i sammanhanget. Vi använde en kvantitativ metod där vi ställde frågor genom att i enkätform kontakta samtliga riksdagsledamöter i Sveriges riksdag. Hälften av de tillfrågade svarade på vår enkät och av dessa angav knappt hälften (70 personer) att de varit engagerade i elevrådet. Om det skulle motsvaras av liknande värden inom politikerkåren som helhet, ett elevrådsdeltagande på drygt 40 %, skulle det vara en uppseendeväckande hög siffra. Det finns inte underlag för ett sådant antagande genom vår studie.

Syftet med vår undersökning har handlat om att försöka få klarhet i vad som hindrar eller möjliggör skolutveckling. Vi har i examensarbetet Möjligheter och hinder för förverkligandet av en självförnyande och demokratisk skola ? Sett utifrån olika perspektiv och ramfaktorteorin (Possibilities and obstacles for fullfullment of a modern and democratic school ? Analysed from different perspectives and the framefactor theory) ställt ett antal frågeställningar som vi besvarat genom ett deduktivt, kvalitativt arbetssätt. Detta innebär att vi utgått från teori och hypoteser som vi sedan prövat med verkligheten genom intervjuer. Synen på skolutveckling har skiftat, men en gemensam nämnare vi iakttagit är att nästan samtliga informanter associerar begreppet mot något framåtsyftande och gemensamt för skolan att sträva mot som en måluppfyllande helhet.

AbstractFöreliggande arbete diskuterar ghanianska tidningar ur ett demokratiskt perspektiv. Genom att konstruera en idealmodell för hur dessa tidningar bör se ut i ?den bästa av alla demokratier? beskrivs hur verkligheten bör förhålla sig till ett ideal. Denna modell prövas sedan, genom en kvantitativ textanalytisk metod, på ett empiriskt material som består av artiklar från fem olika ghanianska tidningar. Utifrån dessa artiklar är syftet sedan att undersöka till vilken grad de ghanianska tidningarna lever upp till det utvalda demokratiska idealet.

 Alla som vuxit upp i Sverige har gått i den svenska skolan. Alla som gått i den har också minnen från den. Genom människors minnen beroende på när de gick i skolan kan man ge en bild över hur skolan förändrats i elevers ögon. Det svenska språket lärs ut i skriftform men hur har man använt sig av det verbala verktyg språket faktiskt är. Eleverna som intervjuats har gått i skolan under 40-60 och 90 talet. Elever minns mycket från sin skoltid.

This is a study about the relation between the Swedish school and the political system of Sweden. I wanted to see if the relation had changed since the election of 2010 as it was in that election the Sweden Democrats got over five percent of the votes and took seat in the Swedish parliament. The thing that is unique about this election is that it was really the first time a right-wing party had been elected into the Swedish parliament. Many experts argue that this is the first xenophobic party that has been elected into the Swedish parliament. This led to a problem for schools and their principals and a difficult question to answer because xenophobia is contrary to the school?s core values and the school?s democratic mission.Should the school still be open for political parties? How do schools manage to distinguish between political information and political propaganda? If parties still are welcome into the schools, which parties should be allowed? The equality ombudsman has said in a report that the schools have to comply with the principle of objectivity, which stipulates that the public sector has to be unbiased.I have chosen to make use of a qualitative method because I think the study then gets a deeper understanding of the topic.

Jag har under mina besök på en skola bevittnat en generell missbelåtenhet för skolmaten bland lärare och elever. Jag har också märkt att eleverna på skolan ofta är trötta, ofokuserade och har svårt att klara av de krav som skolan ställer på dem. Syftet med denna undersökning är att ta reda på om det går att uppdaga paralleller mellan den skolmat som serveras på skolan och de svårigheter eleverna har i att följa med i undervisningen. Jag har gjort en empirisk, kvalitativ undersökning för att finna svar till mina frågeställningar. Studien omfattar sex semistrukturerade intervjuer.

Examensarbetets syfte var att undersöka hur sex lärare i år 7-9 använder sig av skönlitteratur i skolan och varför de använder sig av den. Den kvalitativa intervjun användes som undersök-ningsmetod och intervjuer genomfördes med sex lärare på tre olika skolor i en mindre kom-mun i södra Sverige.Efter genomförda intervjuer samt teoretiska studier har jag kommit fram till att lärare använder sig av en mängd olika arbetssätt vad gäller arbetet med skönlitteratur i skolan. De sätt de arbetar med beror bland annat på tid och ekonomiska resurser samt tradition på skolan..

Denna uppsats avser att analysera på vilket sätt som den svenska skolan har framställts som en jämlik och rättvis institution. Frågeställningen har varit att undersöka vilken diskurs som synliggjorts i det empiriska underlaget, samt på vilket sätt denna diskurs påverkar klassreproduktionen i den svenska skolan.Det empiriska urvalet för studien utgörs av den nuvarande regeringen ?Allians för Sveriges? utbildningspolitiska valmanifest Mer kunskap ? en modern utbildningspolitik (2006). Detta material bearbetades utifrån ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, för att på så sätt synliggöra på vilket sätt bilden av den svenska skolan har producerats.Studiens resultat visade på att i framställning av den svenska skolan så framträdde en mix av två olika diskursordningar; dels en mer traditionell skoldiskurs, dels en nyliberal skoldiskurs. Detta kan således ses som ett tecken på att skildringen av den svenska skolan har tagit en ny form, den nyliberala diskursen i samhället har kommit att nå även skolans domän.

Bakgrunden till detta arbete är en ökad medvetenhet bland både förskollärare och fritidspedagoger om att mobbning i skolan allvarligt kan påverka elevernas situation i skolan. Syftet med mitt arbete var att studera pedagogers upplevelse av hur skolan förebygger och hanterar mobbning. Dessutom försökte jag ge en översikt över vad som är känt om mobbning, och om olika sätt att hantera mobbning. För att kunna skapa effektiva strategier för att hantera mobbning måste vi förstå vilken typ av mobbning som finns och dess effekter på skolmiljön.  Jag har valt att behandla befintlig litteratur som handlar mobbning och gjort intervjuer med fyra fritidspedagoger för att få en bild av strategier man kan använda sig av för att hantera mobbning. Resultaten ger en överblick över skolbaserade strategier och den sociala dynamiken som finns inom skolan.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärare på Hantverksprogrammets Frisörinriktning uppfattar och arbetar med elevinflytande för att skapa mening i undervisningen. Arbetet begränsades och preciserades genom följande frågeställning:Vilka aspekter av elevinflytande ges av lärarna till eleverna?Vilka faktorer påverkar elevinflytandet enligt lärarna?Arbetet har en kvalitativ ansats där lärare från Frisörinriktningen på Hantverksprogrammet ger sin syn på elevinflytande. Materialet insamlades genom semistrukturerade intervjuer med lärare verksamma på Frisörinriktningen och transkriberas utifrån en basmodell av Linell för att analyseras utifrån en teoretisk grund vilande på Dewey.Resultatet av undersökningen visar att lärare arbetar på liknande sätt med att involvera sina elever i elevinflytande i skolan oavsett om de undervisar i så kallade praktiska eller teoretiskt klassade ämnen. Undersökningen visar att det avgörande för elevinflytandet är viljan hos lärarna i kombination med elevernas vana att ta ansvar och av att ha fått utöva elevinflytande från tidigare stadier.

Hur ser lärare och skolledare på de särbegåvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn på särbegåvade elever. Med särbegåvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begåvning i ett eller flera ämnen. Vi utgick ifrån skolledares och lärares syn på dessa elever. Vårt resultat visade att alla intervjupersoner ansåg att alla elever i skolan har någon form av begåvning.

Föreliggande studie fokuserar demokratidiskursen som den framskrivs i grundskolans läroplaner från 1962 till 2011. Syftet är att granska betoningar, skillnader och likheter ur två aspekter, demokratiuppdraget som innehåll och demokratiuppdraget som process, samt hur dessa relaterar till politisk och samhällelig utveckling över tid. Dessa aspekter kan också beskrivas som utbildning för och i demokrati och är diskurser, hur det talas om demokrati, inom den mer omfattande och övergripande demokratidiskursen. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod och utgår från den kritiska diskursanalysen. Genomförandet innebär en granskning av vald data, läroplaner för grundskolan från 1962 till 2011, som sedan relateras och analyseras till inläst bakgrund, teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning i ämnet.