Den här uppsatsens syfte är att med hjälp av mantalslängder och skiftesprotokoll undersöka hur Skruvby, ett litet småländskt bysamhälle, förändrades i samband med laga skiftet som genomfördes 1827-1828. Undersökningsperioden är på 20 år, mellan 1825 och 1845, för att kunna se förändringarna på lite längre sikt. För att genomföra denna undersökning har jag tagit hjälp av följande huvudfrågeställning: Vad betydde laga skiftet för de ekonomiska,demografiska och sociala förändringarna i Skruvby mellan 1825-1845?Som sammanfattande svar på huvudfrågeställningen kan man säga att laga skiftesreformen i Skruvby medförde eller bidrog till tre tydliga effekter. Den första var en folkökning bland den obesuttna delen av befolkningen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syftet med f?religgande studie var att unders?ka hur vuxna personer utan hj?rnskada skattade sin kommunikationsf?rm?ga med hj?lp av La Trobe Communication Questionnaire (LCQ) och j?mf?ra samst?mmigheten med deras n?rst?endes skattning. Studien unders?kte ocks? eventuellt samband mellan sj?lvskattning p? LCQ och utbildningsl?ngd, ?lder samt k?n. B?de tidigare insamlade och nya data analyserades i denna studie.

The urbanization of the world is increasing. How it affects bird populations have been well studied during the last decade, and comparisons between urban and non-urban habitats have been carried out. A common method for measuring habitat quality is to calculate the population density. This method is easy to use, but have been criticized during the last couple of years. In this study, data of population densities was compared with data on reproduction success.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Sverige är ett land som tidigt startade ett offentligt pensionssystem med målet att alla skulle ha en inkomst och inte bara bidrag vid pensionering. I omgångar har staten reformerat det svenska pensionssystemet, då de ekonomiska och demografiska förutsättningarna förändrats, för att det ska vara hållbart i längden. På senare år har även pensionsåldern blivit en viktig fråga då vi sett en ökande medellivslängd och lägre barnafödande. I den här uppsatsen vill vi se vilka ekonomiska effekter individen får när pensionsåldern förskjuts från 65 år till 70 år. För att jämföra skillnaden mellan olika individer har vi valt att studera en låginkomsttagare och en höginkomsttagare.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta vetenskapligt dokumenterade resultat kring vilka psykologiska, sociala och psykosociala konsekvenser somtinnitus kan orsaka. Elva artiklar, tre kvalitativa och åtta kvantitativa, valdes ut vid litteratursökningen och analyserades. Analysen resulterade i tre resultatdelar, primära konsekvenser där psykologiska konsekvenser sorterades in, sekundära konsekvenser där sociala konsekvenser sorterades in och en för psykosociala konsekvenser. Den primära resultatdelen visade att personer med svår tinnitus ofta led av koncentrationsproblem,sömnproblem och psykologiska problem som exempelvis depressioner. Den sekundära resultatdelen visade att personer med svår tinnitus fungerade sämre i det sociala livet och undvek aktiviteter, jämfört med en population som inte har tinnitus.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Motivation är en betydelsefull kompontent för en individs utövande utav studier. Studien utgick ifrån motivationsteorin Self- determination theory. Syftet med studien var att redogöra för relationen mellan högskolestudenters demografiska faktorer och vilken typ av motivation som driver dem till att utöva studier, samt relationen mellan motivationstyperna. Med typ av motivation avses amotivation, inre samt yttre motivation. Studien bestod utav 102 studenter, varav 49 män och 53 kvinnor, från en högskola i mellersta Sverige som fick besvara enkäten The Academic Motivation Scale.

The work examines geographical variations of bicycle use in Trondheim municipality with the aim to create an understanding of what influences the use of bicycles and explain the geographical travel pattern for cycling. The work focuses on the how physical structures generates different transports effects. Where bicycle travels in Trondheim municipality are undertaken is described by using network analysis in ArcGIS, based on aggregated data from the travel habit survey (RVU) in 2009/2010. Trondheim municipality is divided into smaller geographical units (zoner) whose characteristics are described by 19 variables, categorized into 6 groups; Distance, Land use, Topography, Bicycle Facilities, Road characteristics and Demographic factors.By linear regression analysis in SPSS and ArcGIS Spatial Analyst, an explanatory model is elaborated. The variablesdistance to the regional center, workplace density, percentage separate bike paths and hilly terrain explains 78 percent of where cycle journeys are undertaken.