Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Som alla andra i-länder möts även Sverige av enorma demografiska förändringar. Vilever allt längre, får allt mindre barn och koncentrerar oss mer och mer till någracentra, medan stora delar av landet drabbas av avfolkning. Dessa processer har iVästeuropa liknande skepnader. Men i motsats till länder som Italien, Tjeckien ellerTyskland föll TFR först for några år sen under reproduktionsnivån, så att nedgångenav födelsetalet är i dagens Sverige inte än så dramatiskt som t.ex. i Tyskland, därantalet födelser under den sista 40 årena halverades.

Segregering har att göra med befolkningssammansättningen i en stad vilken kan gälla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invånarna i Stockholm utifrån den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeområden existerar olika sociala förhållanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invånare. En del av dagens sociala reproduktion gäller alltså utsatthet på bostadsmarknaden och för att komma åt denna utsatthet är det viktigt att få en förståelse för den bakomliggande processen genom vilken individer väljer boendeområde. I denna studie undersöks förhållandet mellan andelen utlandsfödda i uppväxtområdet och andelen utlandsfödda i boendeområdet i vuxen ålder.

Det finns plats på marknaden i Malmö för en restaurang med hälsa som tema utifrån resultaten i vår konkurrentanalys, då ingen annan fullt ut har satsat på att marknadsföra sig inom den nischen. Förutsättningarna för en restaurangetablering är goda i Malmö Centrum, ur ett segmenteringsperspektiv, som har en bra demografisk och socioekonomisk bild, vid en jämförelse med nationell statistik. Med hjälp av en efterfrågeanalys har vi kommit fram till att det finns en stor efterfrågan på utemåltider i vårt tilltänkta lokaliseringsområde. Våra empiriska studier har gett information att våra tilltänkta lokaliseringsområden har högt trafikflöde. Detta är positivt med tanke på att trafikflöde är en av de viktigaste variablerna vid lokaliseringar enligt våra intervjuer.

Travet står inför en demografisk förändring av sin publik och aktiva och marknaden kring travet kommer i framtiden se annorlunda ut. Det ställer krav på facktidningen Travronden som måste förbättra sin förståelse över marknaden och vad kunderna efterfrågar. Känner de inte till vad sina nuvarande kunder har för intressen är det svårt att framställa en produkt så att tidningen kan behålla sina gamla kunder samtidigt som de rekryterar nya sådana. Syftet med uppsatsen är att lära känna Travrondens läsare och upptäcka eventuella gap som kan finnas mellan ledning, medarbetare och läsarnas syn på Travrondens viktigaste utbud på hemsidan. Arbetet ska även genomföras med en förhoppning om att det ska skapa en förståelse över det val läsarna gör mellan tidning och hemsidan och där hitta nya kunder.

I denna demografiska framskrivningsstudie har Sveriges tre storstadsområden (Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö) jämförts med avseende på de demografiska variablerna migration, fruktsamhet, dödlighet, ålder och kön. Detta har genomförts via tre befolkningsframskrivningar för varje storstadsområde mellan år 2010 till 2035, utifrån dels ett lågt scenario där utgångspunkten varit antaganden kring låg fruktsamhet och flyttningsöverskott, dels ett medelscenario med realistiska antaganden, samt dels ett scenario med höga antaganden. Framskrivningarna utfördes med kohort-komponentmetoden, vilket innebar att varje kohort för samtliga storstadsområden skrevs fram individuellt utifrån scenarierna, vilket gjorde det möjligt att kvarhålla köns- och åldersstrukturerna hos befolkningarna. Resultatet indikerar att storstadsområdenas befolkningar kommer att åldras i betydande grad oavsett scenario, men att Storgöteborg kommer att ha fler invånare i 65+-åldern än de övriga utifrån både medelscenariot och det höga. Storstockholm förväntas dock ha den högsta procentuella ökningen av denna grupps antal medlemmar från år 2010.

Den demografiska utvecklingen resulterar i en generationsväxlingsproblematik för Sveriges regioner. Problematiken bottnar i stora åldersavgångar och en ny generation arbetskraft som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden i önskad tid. Lundgren (2000) konstaterar att om inte åtgärder vidtas på såväl central som regional nivå kommer en stagnation ske på arbetsmarknaden vilket i förlängningen kommer att hota välfärden. De områden som identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av de demografiska förändringarna är (1) Förstärka integrationen av utlandsfödda och tillgripande av arbetskraftsinvandring inom bristyrken, (2) motverka den förtida utslagningen från arbetsmarknaden, (3) öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och (4) etablering av unga på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka tre Svenska regioners (Gotland, Dalarna och Norrbottens län) arbete med generationsväxling genom att besvara följande frågeställningar: ?Har regionerna tillsatt insatser för att främja en god generationsväxling? Vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? ?Har regionerna vidtagit åtgärder för att främja ett ökat arbetskraftsdeltagande inom de fyra kärnområden som har identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av demografiska förändringar? Om så är fallet - vilka likheter respektive skillnader kan urskiljas? Då syftet är undersökning av rådande fenomen föreligger en fallstudie som grund för studiens metod.

Kontanter har använts i flera århundranden och är ett sedvanligt betalningsmedel mellanprivatpersoner och på inköpsstället. I takt med teknikens framfart har alltfler betalningsmedel utvecklats och anpassats till marknaden. Idag sker cirka 70 procent av alla köp i butik med kort. Detta gör att kontanternas användning plötsligt ifrågasätts och därmed väljer majoriteten av Sveriges storbanker att succesivt avveckla den manuella kontanthanteringen. Tanken är att försöka lära konsumenter och företag att använda alternativa lösningar som utgör substitut till kontanter.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats har varit att kartlägga bakgrunden hos den urvalsgrupp som deltagit under Dream action day samt att undersöka vilka som lockades av sporten och vill vara med att bredda den. Vår avsikt är även att undersöka om Dream action day var ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Vår ambition är även att stödja Svenska skidförbundets i sin rekryteringsprocess samt utvärdera om satsningen varit lyckad. Frågeställningen har varit följande: Vilken etnisk, demografisk och ekonomiska bakgrund har de som deltar under Dream action day? Finns det någon gemensam nämnare hos de som lockats fortsätta åka? Vill ungdomarna vara med och bredda sporten? Är Dream action day ett bra sätt att nå ut till målgruppen?MetodGenom ett strategiskt urval gjort av Svenska skidförbundet har man lyckats locka 44 ungdomar till en dag där de har fått prova på snowboard.

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hälsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen ålder. Diabetes typ-2, lågt självförtroende och hjärt- och kärlsjukdomar är ett fåtal exempel på besvär som kan uppstå i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället tre miljarder kronor per år i Sverige för vård och behandling. Därefter tillkommer kostnader för bland annat läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering.

Syfte Syftet är att ta reda på vilka olika faktorer människor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrån demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.Frågeställningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det några faktorer som är unika eller framträdande med Uddevalla kommun jämfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs främst av unga personer och personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Vad som utmärker Uddevalla jämfört med landet i stort är att många skattar naturfaktorer högt, såsom att Uddevalla är havsnära, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lägger också mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer än vad nationella studier har visat. Tittar man på skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna så är det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förändras beroende på de behov som främst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I fråga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig så är det första steget att se till att samhällsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.

Myskoxen dog ut i Sverige för 40 000 år sedan men har levt i Kanada fram tills idag. 1947introducerades myskoxar till Dovrefjell i Norge och år 1971 vandrade 5 individer över tillHärjedalen i Sverige. Populationen har som mest varit uppe i 30 individer på 1980-talet menhjorden består nu av endast 8 stycken individer. Med hjälp av bidrag från privatpersoner ochEU har man kunnat arbeta med att bevara myskoxarna men populationen står inför vissaproblem. Den svenska myskoxpopulationen anses vara i riskzonen för inavel, dock vet maninte detta med säkerhet då det är otydligt hur nära besläktade individerna i ursprungshjordenfrån 1971 var.

Syfte: Bakgrunden till uppsatsen har sitt ursprung i de anmälningar som görs mot fastighetsmäklare där en stor del av dessa anmälningar rör bristande information till parterna. Anmälningarna skapar, enligt oss, ett sämre förtroende för fastighetsmäklarna då anmälningar kan lyftas fram som något konkret i media. Syftet med uppsatsen är att få en tydligare bild och ökad förståelse för hur fastighetsmäklare arbetar rörande 16 § Fastighetsmäklarlagen. Om fastighetsmäklarens information till parterna har brister är vår förhoppning att kunna belysa dessa för att i förlängningen kunna minska anmälningar mot fastighetsmäklare.Vår huvudfråga i denna uppsats är: Hur arbetar fastighetsmäklare med att ge köpare och säljare de råd och upplysningar de behöver i samband med överlåtelsen enligt 16 § Fastighetsmäklarlagen, brister arbetet någonstans?Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod.

Övervikt och fetma hos barn har ökat kraftigt sedan 1980-talet i Sverige. Det finns flera hälsorisker för barn med övervikt eller fetma och problemen kan bli större om övervikten permanentas kvar till vuxen ålder. Diabetes typ-2, lågt självförtroende och hjärt- och kärlsjukdomar är ett fåtal exempel på besvär som kan uppstå i samband med övervikt och fetma. Fetma och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället tre miljarder kronor per år i Sverige för vård och behandling. Därefter tillkommer kostnader för bland annat läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering.

Under 1980-talets andra halva hade bostadsmarknaden sin storhetstid, många nya bostäder byggdes och antalet vakanser var nästan obefintliga. Till följd av den stora fastighetskraschen som inträffade under tidigt 1990-tal fick många bostadsföretag ekonomiska problem. Många kommunala bostadsföretag fick höga vakanser att arbeta med. För att komma till rätta med dessa problem behövde bostadsföretagen vidta åtgärder och dessa kunde bland annat vara, hyressänkningar och rabatter, marknadsföring, försäljningar, rivningar, ombyggnad och att lägga fastigheter i malpåse. För de mest utsatta kommunerna fanns i slutet av 1990-talet även möjligheten att söka statligt stöd.Som en bakgrund till studien ges en förklaring till begreppet vakanser och naturlig vakansgrad, här beskrivs även hur vakanser i vissa fall kan ha uppkommit.