Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med Demenssjukdom som bor i hemmet. Datainsamling har skett genom att systematiskt välja ut och kvalitetsgranska publicerade vetenskapliga artiklar genom datorbaserade och manuella sökningar. De åtta artiklar som inkluderades i denna studie har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Vid analys av data nyttjades även OTIPM med beskrivningar av arbetsterapeutiska modeller för åtgärder som raster. Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i ett huvudtema och tre underteman som beskriver arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med Demenssjukdom som bor i hemmet.

Bakgrund: Andelen personer som lever med Demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid Demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid Demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med Demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om Demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med Demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal.

Bakgrund: Omvårdnaden av en människa med Demenssjukdom på särskilt boende kräver resurser i form av personal, ändamålsenliga lokaler samt läkemedel. Det behövs adekvat utbildad personal med lämpliga personliga egenskaper för att skapa långvariga relationer med närstående och boende. Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka upplevelsen av att vara närstående till en människa med Demenssjukdom boende på särskilt boende. Metod: En litteraturstudie genomfördes där tio vetenskapliga artiklar granskades och analyserades efter en modell framtagen av Friberg (2006). Resultat: Fem teman framkom genom analysen; de närståendes upplevelser av omvårdnaden på särskilt boende, upplevelsen av att besöka sin familjemedlem, upplevelsen av aktiviteter, upplevelser av den fysiska miljön och integritet samt upplevelsen av att hantera sin situation.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva olika sätt att förändra den fysiska boendemiljön för att främja aktivitetsutförandet i dagliga aktiviteter hos personer med Demenssjukdom. Litteratursökningen genomfördes i databaser samt manuellt i referenslistor. Analysen av de 16 valda artiklarna genomfördes med en kvalitativ analysmetod och resultatet presenterades i tre kategorier: ?Att känna igen?, ?Att arrangera? samt ?Att förtydliga?. Resultaten av studien tyder på att en mer hemlik och familjär miljö, arrangemang av rum och föremål så att överblickbarhet medges samt förtydligande av boendemiljön genom till exempel skyltar och färgkontraster främjar aktivitetsutförandet.

Bakgrund: I takt med att befolkningen ?ldras, och andelen patienter med Demenssjukdomar ?kar, uppst?r utmaningar i h?lso- och sjukv?rden. En utmaning ?r att sm?rta ofta blir odiagnostiserad och underbehandlad inom denna patientgrupp. Syfte: Syftet ?r att unders?ka sjuksk?terskors erfarenheter av att identifiera och lindra sm?rta hos patienter med Demenssjukdom.

Bakgrund Arbetsterapeuter har kompetens inom aktivitet och g?rande och kan utforma inter ventioner f?r alla ?ldrar. Musikterapi ?r en intervention som anv?nds f?r att fr?mja h?lsa genom upplevelsen av musik. Varje ?r ?r det 25 000 personer som insjuknar i en Demenssjukdom och n?r en person f?r en Demenssjukdom kan den social interakt ionen vara n?got som gradvis kan minska, vilket kan leda till ensamhet.

BakgrundPrevalensen av Demenssjukdomar förväntas öka globalt. Det finns många former av Demenssjukdomar men gemensamma drag är att hjärnans nervceller bryts ned och dör i snabbare omfattning än normalt. Fortskridandet av sjukdomen leder till att de som insjuknar förlorar många av sina tidiga kognitiva, fysiska och sociala förmågor. Läkemedel är av begränsad nytta och därför är olika former av icke-farmakologiska interventioner en integrerad del av vården av personer med Demenssjukdom. Reminiscensterapi är en sådan metod som med hjälp av så kallade minnesväckare framkallar tidiga minnen.

Bakgrund: År 2050 beräknas det finnas 100 miljoner personer med Demenssjukdom i världen. Att skapa stunder av gemenskap, försöka bevara patientens identitet och göra omvårdnaden personlig är avgörande för en god vård. Patienter med Demenssjukdom har ofta kvar sin förmåga att sjunga och känna igen musik även i ett sent stadium av sjukdomen.Syfte: Syftet med examensarbetet var att beskriva vilken inverkan musik kan ha i omvårdnaden av personer med Demenssjukdom.Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar genomfördes; sex av studierna var kvantitativa och tre kvalitativa. Nyckelfynd identifierades och sammanställdes för varje artikel. Likheter och skillnader jämfördes och övergripande kategorier skapades som efter ytterligare analys kondenserades till teman och underteman.Resultat: Resultatet visar att olika musikinterventioner ökar välbefinnandet hos personer med Demenssjukdom genom minskad ångest, minskad agitation, förbättrad sinnestämning samt uttryck av glädje och lekfullhet.

Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder på att ouppmärksammad och underbehandlad smärta hos äldre demenssjuka är vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om människors lika värde, den enskildes värdighet och det humana i att lindra. Det finns många typer av Demenssjukdom och attityden förekommer att demenssjuka inte känner smärta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smärtan. Observations- och självsmärtskattningsinstrument används inte i större utsträckning.

Bakgrund: Studier visar att smärta är vanligt förekommande hos äldre personer som bor på särskilt boende. Dock kan det vara svårupptäckt speciellt hos personer med Demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord. Demens är ett samlingsnamn på olika symtom som beror på att hjärnans funktion är skadad. Sjukdomen kan ge minnessvårigheter, språkliga svårigheter samt påverkan på beteendet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vårdpersonalen kan identifiera smärta hos personer med Demenssjukdom som har svårt att uttrycka sig genom ord.

Utifrån vår frågeställning: Vilken betydelse har terapeutisk beröring vid omvårdnad av personer som lever med Demenssjukdom? Var syftet med denna systematiska litteraturöversikt att beskriva betydelsen av terapeutisk beröring vid omvårdnad av personer med Demenssjukdom. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att effekter av beröring var förändrat beteende, som minskad oro, rastlöshet och att stressnivån sjönk. Att de som fick beröring i någon form upplevde avslappning både under och efter interventionerna.

Bakgrund: Demens a?r ett permanent tillsta?nd som drabbar en stor del av en alltmer a?ldrande befolkning i Sverige. Patienter med demens lider ofta av kommunikationssva?righeter, bristande insikt, aggressivt beteende samt personlighetsfo?ra?ndringar vilket kan upplevas sva?rt att hantera av sa?va?l anho?riga som va?rdpersonal. Forskning har visat att musik kan ha positiv inverkan pa? va?lbefinnandet och anva?ndas i omva?rdnaden.

Syftet med studien var att analysera omsorgspraxis på tre särskilda äldreboenden för en integrerad grupp brukare utifrån ett kommunikationsperspektiv. Kommunikationen analyserades ur följande tre aspekter: mellan personal och brukare med en Demenssjukdom, mellan personal och brukare utan Demenssjukdom och mellan brukare utan Demenssjukdom och brukare som led av demens. Studien utgick ifrån personalens perspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen mellan dessa grupper på äldreboendena.Materialet omfattade fyra undersköterskor, ett vårdbiträde och en arbetsterapeut som var en kunskapsresurs och samordningsansvarig inom demensfrågor för alla äldreboenden. Metoden som användes var personliga intervjuer med personalen och arbetsterapeuten. Resultatet visade att kommunikation mellan personal och demenssjuka krävde ett speciellt bemötande som var tidskrävande.

Syftet: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse beröring har i vård och omsorgav personer med Demenssjukdom. Ett annat syfte var att granska kvalitén av urval och bortfalli de inkluderade artiklarna.Metod: Metoden var en beskrivande litteraturstudie där resultatet baserades på 13vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Litteratursökning genomfördes idatabaserna Pubmed, Medline, Cinahl och Psycinfo.Huvudresultat: Hos personer med Demenssjukdom bidrar fysisk beröring till lugn och ro,under och efter behandling somnar många vilket är ett tecken på avslappning och bidrar i sintur till en bättre kvalitet på sömnen i helhet. Fysisk beröring bidrar även till förbättring avvardaglig smärta. Hos personer med beteenderelaterade symtom bör fysisk beröring gesförsiktigt.