Läkemedelsförskrivningen är idag hög på särskilda boenden. Det sker en överanvändning av antipsykotiska, lugnande och antidepressiva läkemedel. Då äldre har en ökad känslighet för läkemedelsbiverkningar är det av yttersta vikt att se möjligheterna med komplementära metoder. Nittio procent av individer med Demenssjukdom drabbas av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD). Syftet med detta examensarbete var att belysa om BPSD kan lindras av musik som omvårdnadsåtgärd hos vårdtagare på särskilda boenden.

I denna kvantitativa C-uppsats analyseras en webbaserad enkät som 167 socionomstudenter vid Uppsala Universitet hösten 2011 besvarat angående Demens och Demensproblematik. Uppkomsten av denna studie får sin grund i människors bemötande av varandra och att det finns en bakomliggande orsak i form av olika grad av kunskap och erfarenhet som uttrycks i en attityd till någonting, i detta fall Demenssjukdom. Det är av vikt att få veta vad socionomstudenter, som är en grupp som kan komma i kontakt med individer som har Demenssjukdom eller lider av Demensproblematik, har för attityder till, kunskaper om och erfarenheter av Demens för att på så sätt kunna se eventuella brister i ett möte. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den teoretiska referensramen skapad för studiens syfte och som genomsyrar den: tre specifika teman i förhållande till Demens, attityder till, kunskap om och erfarenhet av Demens. Det var även utifrån dessa teman som enkätstudien utformades. Således undersöker uppsatsen frågeställningarna, vilken kunskap, vilka attityder och i vilken utsträckning socionomstudenterna har erfarenhet av Demens och Demensproblematik. Frågeställningarna har analyserats med hjälp av univariatanalys och bivariat analys.

Syftet med studien var att beskriva hur man undviker begränsningsåtgärder på ett äldreboende för människor med Demens. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och sex anställda intervjuades. Svaren tyder på att personalen hade goda kunskaper om olika begränsningsåtgärder och att det är förbjudet att använda dessa utan ordination. Informanterna upplevde inte bara mekaniska och fysiska begränsningsåtgärder samt medicinering som begränsande för en människa med Demens, utan även att sjuka boende ofta måste vänta på att deras behov blev tillfredställda. Alla intervjuade var eniga om att de använde begränsningsåtgärder enbart i säkerhetssyfte.

BAKGRUND: En av våra snabbast växande folksjukdomar i dagens samhälle är Demens. Individer med Demenssjukdom besitter olika hinder därav bl.a. kognitiv påverkan eller kognitiv svikt, vilket i sig medför svårigheter av kommunikationsart. Detta medför vidare problematik kring identifieringen av smärtsymtom. SYFTE: Att undersöka hur sjuksköterskor bedömer smärta hos äldre personer med en diagnostiserad Demenssjukdom.

I Sverige är det omkring 200 000 personer som fått diagnosen Demens. Läkemedelskostnaderna för behandling av Demenssymtomen anses uppgå till 160 miljoner kronor/år i Sverige. Att använda sig utav icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan ses som ett alternativ, både ur etisk synpunkt såväl som ekonomisk. Det är därför viktigt att sjuksköterskan känner till vilka omvårdnadsåtgärder som finns tillgängliga. Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskans icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder i omvårdnaden av oroliga, agiterade och aggressiva personer med Demens.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med Demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med Demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Vid allvarlig sjukdom som Demens där patienterna ofta drabbas av beteendeförändringar är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir värre. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken använda kunskapen för att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vårdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi på aggressivitet hos patienter med Demens. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstämde med syftet.

Antalet äldre personer ökar i samhället. Risken att drabbas av Demenssjukdom är större med stigande ålder. De närståendes dagliga liv påverkas när partnern blir sjuk, det dagliga livet och roller förändras. Den närstående får ofta ta ett stort ansvar förden sjuke partnerns liv. Sjuksköterskans uppgift är att se både den sjukes och den närståendes behov.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av Demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av Demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Befolkningen i dagens samhälle blir allt äldre. Många individer drabbas av någon typ av Demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, då denna sjukdom är starkt knuten till hög ålder. En Demenssjukdom för med sig många svårigheter, däribland drabbas minne, språk samt kommunikation. I Sverige idag finns många yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i Demens men sällan finns någon som har djupgående kunskaper om de språkliga och kommunikativa svårigheter som en individ, till följd av sjukdomen får. I början av Alzheimers sjukdom är de språkliga förändringarna knappt märkbara men med tiden tilltar de språkliga svårigheterna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka vilken betydelse handledning har för personal som arbetar med personer med Demens. Handledningens syfte och mål är riktade till både personal och vårdtagare och det övergripande målet är att den ska främja den enskilda människan som söker vård och omsorg. Tanken med handledning är även att den som blir handledd ska ta med sig det man tagit del av till sitt yrkesutövande. Handledning är ett sätt att ge personalen den bekräftelse de saknar, och att de skulle få stöd och utbildning vid handledning. Personalen som medverkade i studien beskriver att betydelsen av att få handledning innebär en trygghet att veta att de kan få hjälp, när de stöter på problem som de inte klarar av.

Arbetets art: Uppsatsarbete omfattande 15 högskolepoäng C, inom ämnet arbetsterapi.Svensk titel: Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjälpmedel för personer med Demens.Engelsk titel: Occupational therapist?s experience of and knowledge about prescribing cognitive aids for people with dementiaFörfattare: Urvi Mistry och Sofia ThorinHandledare: Ingvor PetterssonDatum: 2011-12-12Antal ord: 8077Sammanfattning: Sveriges befolkning blir allt äldre och därmed ökar även gruppen av människor som drabbas av åldersrelaterade sjukdomar, bland annat Demens. Demens är en progredierande sjukdom som påverkar personens aktivitetsförmåga negativt. I tidigare undersökningar framkommer ett behov av att öka kunskapen om kognitiva hjälpmedel inom Demensvården. Tekniska framsteg har öppnat nya möjligheter för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

Bakgrund: Människor lever längre idag, det leder till ökning av Demenssjukdomar och påverkar hälsotillståndet. Musik har visat sig vara en bidragande faktor för förbättrat hälsotillstånd hos andra sjukdomskategorier och är en kostnadseffektiv vårdåtgärd.Problem: Många personer med en Demenssjukdom har ett försämrat hälsotillstånd till följd av sjukdomstillståndets funktionsnedsättningar och förändrade livssituation.Syfte: Att beskriva musikens påverkan på personer med en Demenssjukdom.Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2012) har används. Sju artiklar med kvantitativ ansats och tre artiklar med kvalitativa ansats artiklar har används.Resultat: Musik ökar glädje, allmän vakenhet, lugn, behag och lekfullhet och välbefinnandet och reducerar ilska, sorg, oro, dra och ta tag i föremål. Kommunikationen och delaktigheten ökar vid användandet av musik och det leder till förbättrat socialt samspel med andra människor. Musik har störst inverkan på personer med mild till måttlig Demens.Slutsats: Musik som vårdinsats skulle kunna förhindra onödigt lidande, men musik har olika effekt beroende på hur långt gången personen är i sin Demenssjukdom.

Att vårda en närstående person med Demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med Demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med Demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av Demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av Demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.