Sjuksköterskan bör vid omvårdnad av patienter med avancerad Demenssjukdom tänka holistiskt så att smärttecken kan ses och tolkas utifrån patientens behov. Med kunskap och ett empatiskt arbetssätt kan sjuksköterskan identifiera smärta hos patienter med avancerad Demenssjukdom som saknar verbal förmåga.Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan identifierar fysisk smärta hos patienter med avancerad Demenssjukdom.Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie, där databaserna Cinahl och Pubmed använts. Sökningarna resulterade i elva artiklar som kvalitétsgranskades i analysprocessen. Analysprocessen indelades texterna i meningsenheter som därefter kondenserades och kategoriserades. Detta resulterade i sex olika kategorier: beteendeförändringar, ansiktsuttryck, rapportering, kroppsspråk, kommunikation och kunskap.Resultat: Studieresultatet visade att sjuksköterskan kunde observera flera olika smärtuttryck hos patienterna med Demenssjukdom.

Bakgrund: Att drabbas av en Demenssjukdom innebär påverkan på såväl kommunikation, känslor, kroppsspråk, beteende och varseblivning. I vården av dementa är det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det är viktigt att möta vårdtagaren på sin nuvarande nivå och samtidigt stimulera kropp och själ. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjälpmedel då den har många positiva effekter. Omvårdnadsteoretikern Kari Martinsen har använts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

I denna studie har insamling av referensdata över språkförståelse hos treåringar med typisk språkutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet Sofialådan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) använts. Sofialådan bygger som flera andra språkförståelsematerial på den s.k. act-outmetoden där man låter barnet agera med föremål efter en given instruktion. Med hjälp av föremålen i Sofialådan bedöms barnets förmåga att identifiera grundfärger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremålenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Inom prehospital omvårdnad ställs krav på att sjuksköterskan som är patientens första länk i vårdkedjan vet vad som ska göras i respektive situation samt känner till vilka hjälpmedel som kan användas i mötet med personer som har nedsatt förmåga till verbal kommunikation. Studiens syfte var att beskriva hur ambulanssjuksköterskan inom prehospital vård kan bedöma och lindra smärta hos personer med Demens. Metoden var en systematisk litteraturstudie som gjordes i Cinahl, Medline, ELIN och Science direct samt genom manuell litteratursökning. Resultatet visade att smärtlindring av dementa är starkt eftersatt men som vårdare (ambulanssjuksköterska) ska man alltid utgå från att dementa känner samma smärta som icke dementa trots att smärtuttrycket kan se annorlunda ut hos dessa patienter. Till hjälp för att försöka skatta smärtan hos dementa patienter finns ett stort antal smärtskattningsverktyg med varierande användbarhet.

 Demens innebär en sjuklig förändring i hjärnans struktur och ger svåra fysiska, psykiska och sociala handikapp innan den leder till döden. Sjukdomens symptombild innefattar en nivåsänkning av både intellektuella (kognitiva) funktioner och personligheten (emotionella och viljemässiga funktioner). Musik har förmågan att framkalla starka psykiska effekter och kan användas för att läka och bearbeta en smärtsam livssituation. Den kan ha lugnande och uppiggande effekt och göra åhöraren eftertänksam och sorgsen beroende på musikens sort. Syftet med studien var att beskriva hur musik påverkar personer med Demenssjukdom och vilken betydelse det har för omvårdnaden.

I denna studie har insamling av referensdata över språkförståelse hos treåringar med typisk språkutveckling genomförts. Till detta har bedömningsmaterialet Sofialådan (Westerlund & Öfverholm-Engström, 1995) använts. Sofialådan bygger som flera andra språkförståelsematerial på den s.k. act-outmetoden där man låter barnet agera med föremål efter en given instruktion. Med hjälp av föremålen i Sofialådan bedöms barnets förmåga att identifiera grundfärger och storleksbegrepp, kategorisera, flytta föremålenligt olika prepositionsanvisningar samt att följa flerledade instruktioner.

Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på Demensboenden förhåller sig till Demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från Demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de Demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de Demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten.

Bakgrund: Beteendeförändringar som exempelvis ökad aggression, agitation och vandring är vanliga vid Demens. Hur en Demenssjuk person blir bemött har stor påverkan på hans eller hennes funktionsnivå. Oförmåga att arbeta personcentrerat kan leda till försämrad funktion och ökat lidande för patienter med Demenssjukdom. Syfte: Belysa personcentrerad vård av patienter med Demenssjukdom utifrån frågeställningarna ?vad är utmärkande för personcentrerad vård av patienter med Demenssjukdom enligt vårdpersonalen?? och ?vilka effekter har personcentrerad vård för patienter med Demenssjukdom??. Metod: Litteraturstudie baserad på kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar som valdes ut enligt bestämda inklusions- och exklusionskriterier. Innehåll i artiklarna som svarade på syftet analyserades och kategoriserades. Resultat: Kärnan i personcentrerad vård ansågs vara att befrämja bevarande av personlighet och ett vanligt liv.

Bakgrund: Närmare 20 procent av Sveriges befolkning består av äldre personer (65 år eller äldre). Cirka 89000 äldre personer bor på särskilt boende och är i omfattande behov av omvårdnad. Demens och kognitiv svikt är vanligt förkommande tillstånd bland äldre personer. Ensamhet och depression är även vanliga tillstånd för äldre personer som bor på särskilda boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan på äldre personers välmående som bor på särskilt boende.Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för äldre personer som bor på särskilt boende.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar.

AbstractIn this study eight caregivers, all with long experience from working in nursing homes for people with dementia, were interviewed.  The aim of the study was to describe the caregiver?s experiences in caring for people with dementia and Behavioral and Psychological Symptoms of Dementia disorder. Data were processed by qualitative, inductive, content analysis. The results were presented in four categories: To connect, Two days are never the same, Being calm and giving time and All are needed. The result showed that caregivers met a variety of difficult and varied tasks in nursing.

Bakgrund: Demenssjukdom är ett syndrom med ålder som främsta riskfaktor.Smärta är ett tillstånd som är vanligare hos den äldre befolkningen.Smärtbedömningen av dementa är idag ett problem inom vården. Antaletsmärtindicerade klagomål minskar med Demensens utveckling. Syfte: Syftet var attbeskriva orsaker till att dementa inte får rätt smärtlindring och hur vårdpersonal kangå tillväga för att bedöma smärta hos dementa. Metod: Litteratursökninggenomfördes i referensdatabaserna PubMed och Cinahl. Nitton artiklar inkluderades,tio kvantitativa, sju kvalitativa och två mixed metod.

Många personer lever med Demenssjukdom, och antalet beräknas stiga i takt med att befolkningen blir äldre. Syftet med studien var att utifrån personer med Demenssjukdom och deras berättelser beskriva upplevelser av att bo i ordinärt boende och hantera vardagen. Studien har utförts genom ostrukturerade intervjuer med nio personer med Demenssjukdom som är över 65 år och som bor i ordinärt boende. Data bearbetades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultatet redovisas i sex olika kategorier som handlar om begränsningar i vardagen, förändrad självbild, känslan av missnöje, känslan av förnöjsamhet, sociala relationer och strategier.De äldre personerna upplevde begränsningar och varberoende av andra på grund av sin Demenssjukdom.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med studien var att studera hur sällskapsdjur kan påverka Demenssjukas beteendeproblem och vara ett komplement till medicinsk behandling med lugnande läkemedel hos patienter med Demens.Studien genomfördes som en systematisklitteraturstudie. Metoden författarna använde sig av var att de valde ut 9 stycken vetenskapliga artiklar från år 1999-2009 som hittats i olika databaser och referenslistor. Artiklarna analyserades genom att texten delades upp i de olika kategorierna lugnade effekt/oro, aggression, kontakt/beröring och läkemedelsanvändande. Resultatet visade att beteendeproblemen som aggression och oro, i flera av studierna blev bättre i sällskapsdjurs närvaro, men bara under den tiden som deltagarna fick animal assisted therapy (AAT). När deltagarna blev utan AAT försämrades deras beteendeproblem igen.

Bakgrund: Depression är en utbredd folksjukdom i Sverige, trots att effektiva och kända behandlingsmetoder finns är det färre än hälften som behandlas. Den vanligaste behandlingen är antidepressiva läkemedel men tyvärr kan det medföra många biverkningar. Syfte: Syftet var att belysa interventioner med fysisk aktivitet och hur dessa kan påverka en människa med depression eller depressiva symtom. Metod: Litteraturöversikt innehållande kvantitativa artiklar som granskats och delats in i olika kategorier som berört olika interventioner av fysisk aktivitet. Resultat: Fysisk aktivitet har visats sig kunna minska depression och sänka depressiva symtom, interventioner som hade störst verkan var de som pågick under längre tid samt högintensiva aktiviteter.