Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i många delar av världen och innebär ett stort hot mot folkhälsan. Syftet med studien är att beskriva faktorer som inverkar i förebyggandet av övervikt och fetma hos barn.En litteratursökning utfördes i databasen Cinahl. Dessa sökningar gav elva artiklar vilket resultatet har baserats på. Studien har en deskriptiv design.De faktorer som har en förebyggande inverkan rörande övervikt och fetma hos barn var empowerment, sociala aspekter, föräldrarnas roll, kosten, träning och skärmtid. Att ge barnen bekräftelse och den kunskap som behövdes för att kunna vara medbestämmande i sin vård var av stor betydelse.

Syfte: Att beskriva om och hur undersköterskor och vårdbiträden arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden av äldre personer med Demenssjukdom.Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio semistrukturerade intervjuer med deltagare som arbetade på boenden för personer med Demenssjukdom. Intervjuerna spelades in och dataanalysen bearbetades med en kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visar att på de Demensboenden som ingick i studien arbetade omvårdnadspersonalen utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. De hade kunskap, erfarenhet och strategier då det gällde bemötande och omvårdnad av personer med Demenssjukdom. Det största hindret för att kunna arbeta personcentrerat upplevdes vara besparingar som leder till neddragningar i personalgrupperna. Samtliga deltagare hade en önskan om regelbunden handledning och kompetensutveckling.

Det har visat sig att närstående som vårdar en person med Demenssjukdom använder i större utsträckning psykofarmaka samt löper större risk att drabbas av depression. Känslor av otillräcklighet, skuld, dåligt samvete och skam är vanligt. Att leva med en person med Demenssjukdom kan göra det svårt att tillgodose sitt eget sociala behov vilket kan leda till ensamhet som i sin tur leder till sämre hälsa och lägre livskvalitet. Syftet med studien var att belysa livsvärlden för närstående som vårdar en person med Demenssjukdom i ordinärt boende. Metoden var en litteraturstudie baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar.

Patienter med Demenssjukdom utgör i dag en stor patientgruppsom kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har undersenaste årtionden uppmärksammats som ett växande hot motfolkhälsan. I mötet med en patient med Demenssjukdom finnsdet en rad svårigheter bland annat svårigheten i att kommuniceraför att dessa patienter ska bli förstådda och bekräftade i omvårdnadenkrävs det att personalen har den kunskap motivationoch kraft som behövs för att förstå patienten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa strategier som underlättarkommunikationen. Arbetet är en litteraturstudie baserat på 11vetenskapliga artiklar inom området.

Bakgrund: Att drabbas av en Demenssjukdom innebär påverkan på såväl kommunikation, känslor, kroppsspråk, beteende och varseblivning. I vården av dementa är det av stor vikt att se till hur personen var innan dess att sjukdomen bröt ut. Det är viktigt att möta vårdtagaren på sin nuvarande nivå och samtidigt stimulera kropp och själ. I dessa sammanhang kan musik vara ett bra hjälpmedel då den har många positiva effekter. Omvårdnadsteoretikern Kari Martinsen har använts för att belysa vikten av personligt engagemang, inlevelse och professionellt bemötande.

Bakgrund: En närstående är en av patienten själv vald person att finnas närmast till hands. Att vårda en familjemedlem är en utmaning, inte minst om familjemedlemmen har en Demenssjukdom. Den närstående tar på sig ett ansvar som kan vara svårt att lämna ifrån sig. Det är av stor vikt att närstående som vårdar någon i hemmet får den hjälp och det stöd som behövs, såväl från släktingar som från vänner, bekanta och vården.Syfte: Syftet med studien var att få kunskap om upplevelsen av att vara närstående till en familjemedlem med Demenssjukdom.Metod: Studien baserades på en kvalitativ ansats där sex självbiografiska böcker skrivna av närstående till Demenssjuka familjemedlemmar lästes. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att närstående kände ensamhet i vårdandet av sin familjemedlem samt att stöd från övrig familj, släkt, vänner och vården var viktigt för att de närstående skulle orka med vardagen.Slutsats: Att vara närstående till en Demenssjuk familjemedlem kan innebära ett lidande i form av sorg och ensamhet.

Bakgrund: Demenssjukdomar blir allt vanligare och en stigande ålder ökar risken för att få denna sjukdom. Att få en Demenssjukdom innebär att språket, tankeförmågan liksom de kognitiva och intellektuella funktionerna är nedsatta. Målet i omvårdnaden är att vårdtagaren skall ha ett gott liv trots sjukdom. Vårdpersonalen upplever att de behöver mer kunskap för att ge personer med Demenssjukdom en god omvårdnad. Syfte: Syftet är att beskriva hur vårdpersonalen upplever omvårdnaden av personer med Demenssjukdom.

I Sverige levde år 2005 ca 142 200 personer med en Demenssjukdom. När vuxna barn valde att hjälpa och stödja en förälder i samband med en Demenssjukdom uppstod en relationsförändring där många vuxna barn upplevde att de blev förälder till sin förälder. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap och få förståelse för vuxna barns erfarenheter av att en förälder hade en Demenssjukdom. Litteraturstudie valdes som metod och tre olika databaser har använts där 13 artiklar valdes ut till granskning. Två granskningsmallar, en för kvantitativa studier och en för kvalitativa studier, har modifierats för att poängsätta de utvalda artiklarna.

A Quick Test (AQT) Färg och Form är ett test av snabb automatiserad benämning avsett att detektera kognitiva störningar. Det består av tre delar som var och en utgörs av 40 visuella stimuli som skall benämnas så snabbt som möjligt. Tidigare studier har indikerat att AQT skiljer personer med Alzheimers sjukdom från friska kontroller med högre precision än det ofta använda Mini-Mental-Testet (MMT). I denna studie undersöktes för första gången om AQT-resultat kunde predicera diagnosen hos en konsekutiv serie patienter vid en minnesklinik samt relationen mellan AQT-resultat och biomarkörer (likvorproteiner) för neurodegenerativ sjukdom. 492 svarsblanketter från AQT Färg och Form analyserades och diagnostisk prediktion samt korrelation med nivån av likvorproteiner fastställdes för de 374 första patienterna i serien.

Upplevelsen av att leva med tidig Demenssjukdom kan vara svår och kan innebärakänslor av misslyckanden, sorg och förlust av autonomi för personer medDemenssjukdom. Denna litteraturstudie syftar till att beskriva personers upplevelse av den egna identiteten vid tidig Demenssjukdom. 13 artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier. Resultatet visade att personer med Demenssjukdom strävade efter att vara samma person som förut genom att vara självständig och bibehålla personliga roller så långt som möjligt.Upplevelsen av att förlora sin tidigare person innefattade förlust av aktiviteter ochroller.

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Smärta påverkar människans livskvalitet och medför både fysiskt och psykiskt lidande. En Demenssjukdom ger såväl fysiska funktionsnedsättningar som psykosociala beteendeförändringar.I omvårdnaden av patienter med Demenssjukdom finns svårigheter med att identifiera och bedöma smärta på grund av de funktionsnedsättningar sjukdomen innebär. Studiens syfte är att undersöka hur vårdare identifierar och bedömer smärta hos Demenssjuka patienter. Metoden är en litteraturstudie. Datamaterialet innehåller 13 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Enligt flera studier finns det inte någon skillnad i prevalens av smärta mellan personer med nedsatt kognitiv förmåga och äldre som själv kan skatta smärta.Syfte: Var att undersöka hur vårdpersonalen vid särskilt boende skattade smärta hos äldre med och utan kognitiv nedsättning och hur den äldre själv skattade sin smärta samt vad som kännetecknade smärta hos den äldre. Metod: En beskrivande och jämförande design med kvantitativ ansats. Smärtan bedömdes av sjuksköterskor och vårdpersonal med hjälp av VAS-skalan (Proxy-VAS). Under interventionstiden skattades alla äldre med Doloplus-2 av vårdpersonalen därefter skattade de äldre som själv kunde bedöma sin smärta med VAS-skalan.Resultat: Resultaten visar att vårdpersonalen har en tendens att skatta de äldre med mer smärta än vad de äldre själv anser att de har (61.3%). Med proxyVAS har vårdpersonalen skattat att 83.8% av de äldre hade symtom på smärta och 73.3% med Doloplus-2.

Dysfagi, sväljningssvårigheter, är en vanlig komplikation vid Alzheimers sjukdom och är väl utforskat i det sista av de tre stadierna vid Demens (lindrig, måttlig och svår). Sväljningssvårigheter som har kopplats samman med Alzheimers sjukdom är ett förändrat ätbeteende, reducerad höjning av larynx och en längre oral fas. Syftet med studien var att undersöka om och vilka symtom vid dysfagi som kan ses i de tidigare stadierna av Alzheimers sjukdom vid användning av icke-invasiva undersökningsmetoder. En enkätundersökning med 16 deltagare och en sväljningsscreening med fyra deltagare genomfördes. Sväljningsscreeningen bestod av fyra delar: oralmotorik, sväljningstest och sväljningskapacitetstest med vatten och tuggfunktion.

Background: The amount of elderly patients who?s suffering from dementhia increases every year. Many of these patients develop and decrease in their cognitive ability. The development can lead to people's communication skills deteriorate. It can be a problem for the nurse to communicate with these patients.