Delirium är en vanlig och allvarlig komplikation hos äldre personer som vårdas på sjukhus och är förenad med försämrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om särskilda vårprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos äldre personer som vårdas på sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vårdprogram mellan olika typer av personer och om någon del av ett vårdprogram kan vara mera betydelsefull än andra. Metoden utgick från en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och två kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att särskilda vårdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begränsat vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vårdprogram mellan personer med Demens och andra personer som vårdas på sjukhus.

Bakgrund Arbetsterapeuter har kompetens inom aktivitet och g?rande och kan utforma inter ventioner f?r alla ?ldrar. Musikterapi ?r en intervention som anv?nds f?r att fr?mja h?lsa genom upplevelsen av musik. Varje ?r ?r det 25 000 personer som insjuknar i en Demenssjukdom och n?r en person f?r en Demenssjukdom kan den social interakt ionen vara n?got som gradvis kan minska, vilket kan leda till ensamhet.

Postoperativa förvirringstillstånd hos äldre medför ofta till ett stort lidande med funktionsnedsättning, längre sjukhusvistelse, risk för institutionalisering och i värsta fall till mortalitet. Det kan lätt ske missdiagnostisering av postoperativa förvirringstillstånd eftersom det finns likheter med Demens och depression. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka er-farenheter av att använda omvårdnadshandlingar för att minska postoperativt delirium hos äldre. Litteraturöversikten baserades på två frågeställningar som utvecklats från syftet: 1) Vilka omvård-nadsinterventioner finns för att upptäcka, förebygga och behandla delirium 2) Hur kan anhöriga vara till hjälp för patienter med post-operativa förvirringstillstånd? Studien baseras på 24 vetenskapliga artiklar.

Postoperativa förvirringstillstånd hos äldre medför ofta till ett stort lidande med funktionsnedsättning, längre sjukhusvistelse, risk för institutionalisering och i värsta fall till mortalitet. Det kan lätt ske missdiagnostisering av postoperativa förvirringstillstånd eftersom det finns likheter med Demens och depression. Syftet med denna studie var att genom en systematisk litteraturöversikt undersöka er-farenheter av att använda omvårdnadshandlingar för att minska postoperativt delirium hos äldre. Litteraturöversikten baserades på två frågeställningar som utvecklats från syftet: 1) Vilka omvård-nadsinterventioner finns för att upptäcka, förebygga och behandla delirium 2) Hur kan anhöriga vara till hjälp för patienter med post-operativa förvirringstillstånd? Studien baseras på 24 vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vårdpersonals kunskaper, attityder och bemötande i vården av dementa i äldresjukvården.Metod: En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes med sju semi-strukturerade intervjuer med åtta deltagare från äldreboenden i Jönköpings län. Intervjuerna spelades in och bearbeta-des med innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom att intervjupersonernas personliga erfarenheter av Demenssjukdom påverkade deras förståelse för anhöriga till Demenssjuka. Vårdpersonalen ansåg att anhörigas kunskaper och åsikter var viktiga. Aktiviteter anpassades efter de Demenssjukas förmågor och intressen. Vikten av att se personen bakom sjukdomen betonades, detta var svårt vid tids- och personalbrist.

Demenssjukdomar drabbar i allt högre grad en åldrande population. Med detta följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som påverkar omvårdnaden. Syftet var att undersöka på vilket sätt olika typer av musik kan ha en positiv effekt på Demenspatienter och därmed underlätta och förbättra omvårdnadsarbetet. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Som teoretisk referensram valdes Katie Erikssons omvårdnadsteori.

Bakgrund: Att skapa kontakt med Demensdrabbade kan vara svårt om vårdaren inte har rätt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen såsom beröring och musik kan vara av betydelse när kontakt ska skapas. Människan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar känslan av trygghet och tillit och på så sätt kan kontakt skapas. Ett annat sätt att skapa kontakt på är genom musik, där det har visat sig att minnet av sång och musik betyder mycket för människan och kan stärka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur kontakt kan skapas med Demensdrabbade genom beröring och genom musik.

Bakgrund: Förflyttning till en ny miljö kan ibland orsaka problem för personer med Demenssjukdom. Beteendestörningar är vanliga hos personer med Demenssjukdom. Dessa beteendestörningar kan vara svårtolkade för vårdpersonalen. Kommunikationsförmåga och empati är grundläggande hos vårdpersonalen i bemötandet av personer med Demenssjukdom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som främjar och vad som hindrar ett gott bemötande av personer med Demenssjukdom på en akutvårdsavdelning på sjukhuset och på gruppboende för personer med Demenssjukdom.

Due to deficiency in dementia care, the government has commissioned the National Board of Health and Welfare to develop national guidelines for health care services to people with dementia and support for their relatives. It has been allocated stimulus funds that may be applied for to work on improvements in dementia care. In August 2010 these guidelines formed the basis for a decision made that collaboration would take place between the county and the municipalities regarding dementia care in Halland, named Anna's path. The aim of this study is to investigate, analyse and describe how our respondents in the project Anna?s path are planning and preparing for the implementation of the registry of quality BPSD - Behavioural and Psychological Symptoms of Dementia.

Syftet med denna studie var att beskriva vilken upplevelse sjuksköterskor hade av att ge omvårdnad till patienter med annat etniskt ursprung, samt att beskriva hur denna patientgrupp upplevde omvårdnaden. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där 16 artiklar inkluderades. För sjuksköterskor upplevdes kommunikationsproblem som stressande och frustrerande. Vidare upplevde sjuksköterskor att information måste förenklas och komprimeras när det finns en språkbarriär för att patienten skulle förstå. Patienter å sin sida upplevde att det var svårt att förmedla sina behov när de inte talade samma språk som sjuksköterskan.

Demenssjukdom är oftast åldersrelaterad och utvecklas i senare ålder, men det finns personer och familjer som drabbas tidigare i livet. Rollen som anhörig kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande och är därför viktig att belysa. Syftet med studien är att undersöka det komplexa kvalitativa sambandet mellan sorg, copingstrategier och stöd hos anhöriga, när en närstående utvecklar Demenssjukdom i tidig ålder. För att analysera datamaterialet som samlades in har kvalitativ innehållsanalys använts. Det som studien framför allt visar på är att det finns ett ömsesidigt samband mellan de tre komponenterna, där stödet utgör grunden.

Vårt syfte med denna fallstudie har varit att undersöka hur några individer på ett äldreboendeuppfattar måltiden utifrån FAMM.Fallstudien är uppbyggd på semistrukturella intervjuer och icke deltagande observationer.Urval: Det var totalt 10 medverkande som var i åldern 85-100 år. Alla medverkande boddepermanent på äldreboendet och var utvalda utifrån deras förmåga att kunna kommunicera dåstor del av de boende hade utvecklat Demens. Intervjuerna samt observationerna analyseradesmed en kvalitativ analysmetod.I resultatet framgick att måltiden är ett komplext ämne och de äldre hade svårt att uttrycka sinåsikt gällande den. Utifrån intervjuerna framgick att de äldre på detta specifika boende varnöjda med de flesta aspekterna gällande måltiden. De var nöjda med rummet där måltiden åts,personalens engagemang uppskattades och de var nöjda med maten som serverades.

Bakgrund:Inom Demensvården är undernäring en vanlig företeelse som personalen måste handskas med. Detta på grund av alla de svårigheter dementa patienter drabbas av. Syfte: Syftet med uppsatsen är belysa omvårdnadsåtgärder som syftar till att anpassa måltidsmiljön för dementa och stödja dessa vid närings- och vätskeintag. Metod: I litteraturstudien har artiklar söks i databaserna Pubmed och Cinahl, samt att vissa artiklar togs fram med hjälp av manuell sökning. Resultat: Resultatet redovisas i olika subkategorier och kategorier.

Bakgrund:Inom Demensvården är undernäring en vanlig företeelse som personalen måste handskas med. Detta på grund av alla de svårigheter dementa patienter drabbas av. Syfte: Syftet med uppsatsen är belysa omvårdnadsåtgärder som syftar till att anpassa måltidsmiljön för dementa och stödja dessa vid närings- och vätskeintag. Metod: I litteraturstudien har artiklar söks i databaserna Pubmed och Cinahl, samt att vissa artiklar togs fram med hjälp av manuell sökning. Resultat: Resultatet redovisas i olika subkategorier och kategorier.

Demenssjukdom är en sjukdom som drabbar flera funktioner i hjärnan. Den medför också betydande påfrestningar hos anhöriga. Varje år insjuknar 25 000 personer i Sverige och antalet dementa kommer att öka efter hand som befolkningen blir allt äldre. Sjukdomen tar stor plats i de anhörigas liv och oftast är det en make eller maka som blir vårdare. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en Demenssjuk make eller maka i hemmet.