Sök:

Sökresultat:

561 Uppsatser om Demens och omvćrdnad - Sida 25 av 38

OmvÄrdnadsÄtgÀrder som har betydelse för spridningen av antibiotikaresistenta bakterier i patientnÀra arbete

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Ditt barn har cerebral pares : förÀldrars upplevelse av att ta emot ett svÄrt besked

BakgrundCerebral pares a?r ett samlingsnamn fo?r hja?rnskador pa? den omogna hja?rnan som kan uppsta? under fosterlivet, i samband med fo?rlossningen eller under spa?dbarnsperioden fram till tva? a?rs a?lder. Da? den omogna hja?rnan har en fo?rma?ga att till viss del kompensera fo?r skadade delar och da?r det a?r stor skillnad fra?n fall till fall, kan det vara sva?rt att tidigt sta?lla diagnosen Cerebral Pares. Fo?r fo?ra?ldrarna kan det inneba?ra en la?ng process fram till beskedet, da?r stor ovisshet ra?der.

Internetmobbning - en del av ungdomars vardag

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.

Sjuksköterskans metoder för att identifiera fysisk smÀrta hos personer med medelsvÄr till svÄr demenssjukdom

ABSTRACT The persons whom the authorized nurse encounters in hospital wards and nursing homes are in great extent elderly persons. According to Wasserman (2000), about 30 to 40 percent among these, show signs of depression. To be aware of the signs of depression, and how an authorized nurse can support the patient is therefore of great value. The introduction to this study describes the symptoms of depression and how depression in elders is expressed. It also describes treatment possibilities and nursing aspects of concern.

TRANSPARENS. Att bli bem?tt som transperson inom v?rden

Bakgrund: Transpersoner ?r en samh?llsgrupp som rapporterar h?gre grad av diskriminering inom sjukv?rdssystemet ?n cispersoner, n?got som grundar sig i cisnormativiteten som r?der i v?rlden och i v?rdsystemet. Transpersoners h?lsobehov ?r m?ngfacetterade och kan innefatta b?de k?nsbekr?ftande v?rd samt generell sjukv?rd. H?lsostandarden ?r l?gre i denna samh?llsgrupp ?n i den generella populationen.

Sjuksk?terskans kunskap i det preventiva arbetet vid trycks?r : En litteratur?versikt

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

Musikens inverkan pÄ demenssjuka - en litteraturstudie

Demenssjukdomar hör till de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Symtom Àr minnesstörningar och försÀmrat logiskt tÀnkande. Demenssjuka patienter behöver hjÀlp att planera och genomför aktiviteter i vardagen. Det Àr viktigt för vÄrdpersonalen att tÀnka pÄ den demenssjukes förmÄga att utföra olika aktiviteter begrÀnsas i takt med att sjukdomen försÀmras. Musik utgör en stor del av vardagen, med bakgrundsmusik skapas en bra atmosfÀr i t.ex.

Bemötande : En litteraturstudie om hur vÄrdare bemöter personer med demenssjukdom

Bakgrund: För att kunna bemöta och förstĂ„ den demenssjuke behöver vĂ„rdaren ha kĂ€nnedom om personens bakgrund. VĂ„rdaren behöver Ă€ven vara hĂ€nsynsfull och omtĂ€nksam för att ge en god omvĂ„rdnad. Även om personer med demenssjukdom har kommunikationsproblem betyder inte detta att personen inte har kĂ€nsloupplevelser. Syfte: Studiens syfte var att belysa vĂ„rdarens bemötande av personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie som innefattar Ă„tta artiklar som har kvalitetssĂ€krats.

Sjuksköterskans intresse kan skapa vÀgar för integrativ medicin : En litteraturöversikt

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE VID V?RD AV PATIENTER MED MISST?NKT SEPSIS En allm?n litteratur?versikt

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Alzheimers sjukdom : Upplevelser av att fÄ och leva med sjukdomen

Bakgrund: Antalet personer som fÄr nÄgon form av demenssjukdom ökar som en följd av att mÀnniskor lever lÀngre och att sjukdomen ökar med stigande Älder. Den vanligaste formen Àr Alzheimers sjukdom. Demens definieras ofta som de anhörigas sjukdom, den som fÄtt sjukdomen fokuseras det sÀllan pÄ. Det Àr en kronisk sjukdom och tillhör en av vÄra folksjukdomar med dödlig utgÄng. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att fÄ och leva med Alzheimers sjukdom.

Äldre och djur - Husdjurens pĂ„verkan pĂ„ Ă€ldre demenssjuka mĂ€nniskor, pĂ„ sĂ€rskilt boende

Bakgrund: MÀnniskan har omgivit sig med husdjur sedan lÄng tid tillbaka, och Àr Àn idag en del av mÄnga mÀnniskors vardag. Tidigare forskning har antytt att husdjur i vÄrdsammanhang har genererat positiva effekter. Syfte: Syftet med denna studie var att, ur vÄrdarens synpunkt, undersöka hur husdjur pÄverkar Àldre demenssjuka mÀnniskor, pÄ sÀrskilt boende. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ sex vetenskapliga artiklar, som bearbetades med inspiration av Graneheim och Lundmans innehÄllsanalys. Resultat: Resultat som framkommit var bland annat att problembeteenden och otrygghetsyttringar minskade, puls - och blodtrycksvÀrden sjönk, samt sömn och sociala funktioner förbÀttrades.

Alzheimers sjukdom och syntaktisk komplexitet : En pilotstudie av dependenslÀngd och relaterade mÄtt

Alzheimers sjukdom (AS) Àr den vanligaste orsaken till demens hos personer över 65 Ärs Älder. Skador i det centrala nervsystemet byggs upp under lÄng tid och leder till bl.a. nedsatt episodiskt minne, vilket Àr det vanligaste debutsymptomet. Kemper et al. (1993) analyserade den syntaktiska komplexiteten i skrivna meningar för att se i vilken grad dessa meningar kunde anvÀndas för att avgöra sjukdomsgrad hos patienter som genomgÄtt en minnesutredning.

Bemötande av personer med demenssjukdom

Denna studie belyser vÄrdares bemötande av personer med demenssjukdom. Studiens metod Àr en allmÀnlitteraturstudie dÀr 10 artiklar valts ut som grund för analys. I resultatet framkom tre grundlÀggande faktorer för ett gott bemötande inom demensomsorgen. Dessa faktorer Àr; en god mÀnniskosyn, en etablerad kommunikation mellan vÄrdare och patient samt att respektera patientens integritet och lyfta dennes autonomi. Studien visar att det rÄder en allmÀn konsensus om att ett individbaserat bemötande bör ges till patienter med demenssjukdom men att den inte alltid kommer naturligt i den kliniska omvÄrdnadssituationen.

Att g?ra r?tt fr?n b?rjan

Bakgrund: Stickrelaterade procedurer ?r vanligt f?rekommande inom pediatrisk sjukv?rd. Barn uppger att det ?r en av de mest skr?mmande och sm?rtsamma upplevelserna p? sjukhus. R?dslan och oron f?rekommer i alla ?ldrar och beskrivs f?lja med upp i vuxen ?lder. Barns negativa erfarenheter fr?n en stickrelaterad procedur kan ocks? leda till att en r?dsla f?r v?rden utvecklas. F?r att en stickrelaterad procedur ska ske s? sm?rt och orosfritt som m?jligt kan olika omv?rdnads?tg?rder anv?ndas.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->