Barn som närstående är en grupp som inte uppmärksammas tillräckligt i vården. Forskning visar att de inte synliggörs, informeras eller görs delaktiga i vården trots att lagtexten ändrades den 1 januari 2010 (SFS, 1982:763) och (SFS, 1998:531). Lagtexten klargör barns rättigheter till information, råd och stöd och att vårdpersonal har ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma barn som närstående, de skall även samverka med andra berörda organisationer och samhällsorgan när barn riskerar att fara illa (Socialstyrelsen, 2010). Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av hur barn som närstående till anhörig med svår fysisk/psykisk sjukdom, skada eller avlider uppmärksammas i vården. Studien baseras på en kvalitativ studie där 6 stycken distriktssköterskor intervjuades.

I denna uppsats behandlas hur diskussionen inom en forskningscirkel kan öka kunskapen om språkutvecklande arbetssätt hos pedagoger på en vuxenutbildning. Inom forskningscirkelns ram har pedagogerna studerat sin undervisning utifrån ett aktionsforskningsperspektiv. Pedagogerna har gjort förändrande aktioner i sin undervisning, observerat dem och beskrivit dem på forskningscirkelns möten.På mötena har aktionerna analyserats med en av cirkelledaren utarbetad diskussionsmall. Denna mall består av fyra frågor som medför att alla deltagare i turordning kommer med reflektioner och analys på det beskrivna, innan en mer öppen diskussion kan ta vid.Mötena har spelats in med ljud och bild och dessa har sedan analyserats och transkriberats. I analysen används begreppet utvecklande moment för det som sker i diskussionen.

Bakgrund och problem: Idag saknar den nybildade koncernen AB Spedition Group ettgemensamt ekonomistyrsystem. Uppsatsen behandlar utformningen av ett system som kanharmonisera koncernens interna månadsrapportering. Författarnas frånvaro av tidigareerfarenheter inom området och en snäv tidsram ledde fram till uppsatsens syfte.Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur vi går tillvägavid utformningen av ett ekonomistyrsystem under en normal kandidatuppsatsperiod, samtge råd till framtida studenter som skall genomföra ett liknande projekt.Avgränsningar: Uppsatsen avgränsas genom att systemet enbart utvecklas med det svenskabolaget i fokus. Vidare avgränsas studien genom att enbart omfatta utformandet avekonomistyrsystemet, och behandlar därmed inte den efterföljande implementeringen.Metod: En kvalitativ fallstudie har genomförts i form av aktionsforskning. Litteraturstudienhar genomförts till största del utifrån läroböcker vilka behandlar väletablerade strukturellateorier och modeller inom ekonomistyrning.

Gapet mellan större och mindre lokala aktörer på transportmarknaden ökar vilket leder till krav på kostnadseffektiva och differentierade verksamheter. Detta bidrar i allt högre grad till effektivisering och automatisering av verk­samhetens processer. Ett problem för verksamheter i logistiska samman­hang kan vara att lastbärare försvinner i leveransflödet vilket kan vara både kostsamt och reducera kundnöjdheten. RFID, Radio Frequency Identificat­ion är en teknik som kan användas i logistikprocesser för att ge en ökad synlighet på både lager-och logistik­aktiviteter i flödet från leverantör till kund. För att kunna driftsätta en sådan lösning och få tillgång till den tänkta nyttan bör de invol­verade aktörerna engageras i ett gemensamt system som kräver uppsättningen av en lämplig infrastruktur. Brunskoggruppen AB är ett mindre logistikföretag beläget i Ljungby som upplever ökade kostnader för förlorade lastbärare i leveransflödet och ett be­hov av effektivisering av informationsflödet gällande densamma.Syftet med denna studie var att genom litteraturstudier, intervjuer och inslag av aktionsforskning undersöka och ge ett exempel på hur Brunskoggruppen AB kan införa en automatiserad lösning för spårbarhet på lastbärare.

Undersökningens syfte är att utveckla kunskap om hur förskolebarn kan göras delaktiga i den pedagogiska dokumentationen av en bildskapande aktivitet med hjälp av en surfplatta, i detta fall en iPad. I första hand undersöks barns perspektiv på vad som sker när de dokumenterar varandras bildskapande i aktiviteten, men även pedagogers perspektiv undersöks.Empirin är insamlad på en förskola, där urvalet av informanter gällt två barn i 3-årsåldern och två barn i 5-årsåldern samt två förskollärare.Arbetet har som utgångspunkt Reggio Emilias syn på barns delaktighet i estetisk lärprocess. Den teoretiska aspekten utgörs av bland annat en sociokulturell syn på hur barn kan lära av varandra och utvecklas genom skapande med bland annat stöd av medieredskap i sin omgivning.Arbetet är en kvalitativ studie, inspirerad av aktionsforskning. Undersökningens genomförande och resultat är uppdelad i tre steg. Steg 1, där barnen får dokumentera varandra under en bildskapande aktivitet med hjälp av en iPad.

This master´s thesis in Library and Information Science examines the experiences of children who read to a dog. The purpose of this thesis is to examine the interactions between the librarian, the readingdog-handler, the child-ren and the dogs and what the benefits from the interactions might be. The aim is also to examine how the child-ren express their literacy during the readingsessions and how to develop the readingsessions at a specific library. The author follows a reading dog project for seven weeks, in collaboration with a specific school and library. Action research was used as a research strategy, and since action research is done on the basis of practice, a coll-laboration with the participating children, the librarian and the readingdog-handler was significant in this study.The theoretical framework concists of theory and concepts from the sociocultural theory developed by Ro-ger Säljö, and human-animal studies with concepts from Donna Haraway.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fått sämre resultat i matematik jämfört med andra OECD-länder. Anledningar till det kan vara att undervisningen är för läromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrån elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och språket behöver användas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete är att få reda på hur flerspråkiga elever, elever i behov av särskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlättar lärandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts på en skola där eleverna fick göra räknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers begreppsliga och kommunikativa förmågor, här tillämpat på det centrala innehållet geometri år 4-6.Teori: Studiens avsikt är att utforska om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers förståelse av geometriska begrepp och därigenom utveckla kvalitén i deras kommunikation. IKT utgör i det här arbetet dels ett verktyg för att synliggöra på vilka skilda sätt elever uppfattar geometriska begrepp, dels hur man från deras individuella uppfattningar kan utveckla begreppsförståelsen och därmed kvalitén i kommunikationen.. Variationsteorin är den lärandeteorin som utgör referensram för elevers lärande i den här studien. Metod: Eftersom studiens avsikt var att jag tillsammans med tre kollegor skulle studera vår egen praktik valdes aktionsforskning med observation som metod. Det innebar att vi kunde planera, reflektera, dra slutsatser och planera för en ny aktion.

Studiens syfte är att undersöka hur de fyra lässtrategierna i reciprok undervisning kan stödja elevers läsförståelse vid läsning av faktatexter. Detta görs genom att implementera lässtrategierna i en intervention med elever i årskurs 2. Studien är utformad som en fallstudie med drag av aktionsforskning. Kvalitativa data har insamlats genom elevintervjuer och videofilmade observationer av lektioner med reciprok undervisning. Genom att lyfta fram elevernas röster ges studien ett elevperspektiv.

Studiens övergripande syfte är att bidra med kunskap om vilka förutsättningar som behövs för att lärare som ingår i gemenskaper skall uppleva att reflektion sker på ett meningsfullt sätt. Eftersom lärares kompetensutveckling idag, skall utgå från egna erfarenheter och initieras nerifrån av praktikerna, kan studien på längre sikt också bidra med att synliggöra framkomliga vägar för lärares kompetensutveckling, som ett led i skolutveckling och dessutom som ett led i att utveckla läraryrket till en profession.Studien ingick i ett aktionsforskningsprojekt där lärarna själva bestämde fokus, i syfte att utveckla sin egen praktik. Aktionen bestod av fyra faser på en grundskola. Hela aktionen pågick i ett och ett halvt år. Fas 4, studien, pågick under ett läsår.

Denna studie kretsar kring tre andraspråkselevers samtal om texter. Studien är inspirerad av aktionsforskning och har haft ett uttalat syfte att utveckla författarens undervisning. Den har genomförts utifrån frågeställningarna: Hur påverkar muntligt textsamtal/elevstöttning den skriftliga produktionen hos andraspråkselever? Hur påverkar elevers textsamtal kvaliteten på skriftlig produktion av berättande text? Vad kan jag som lärare göra för att utveckla min nuvarande undervisning?De metoder som använts är dels observation av textsamtal samt analys av elevernas framväxande texter som en följd av textsamtalen. De analysverktyg som använts är dels utifrån Holmberg & Wirdenäs (2010) och dels utifrån Faigely & Witte (1981, refererad i Paulus 1999, se bilaga 5).Samtalsanalysen visar att eleverna förhandlade i texter avseende stavning, grammatiska strukturer men också avseende hur handlingssekvenser i en narrativ/berättelse kan utvecklas.

Syftet med denna undersökning är att undervisa i musik och ensemblespel på en anstalt och studera vilka effekter undervisningen har på internernas aggressiva beteende och destruktiva tänkande. Aktionsforskningen baseras på teorin om att ensemblespel även är en utmanande och effektiv gruppsykologisk övning. Situationen tvingar dig att ta ansvar för din uppgift i gruppen i realtid. Den negativa, kollektiva konsekvensen av en persons misstag är snabb och konkret. Studien vill se om musik och ensembleundervisning kan användas i såväl träningen av interners samarbetsförmåga och tolerans som ett verktyg för interners utveckling inom kognitivt beteendeterapi.

Detta är ett alternativt examensarbete som är gjort av två slöjdlärarstudenter vid estetiska institutionen på Umeå Universitet. Syftet med projektet är att undersöka om, och i sådant fall hur, samarbete kan bidra till att utveckla en slöjdprocess. Hur utvecklas slöjdprocessens olika steg av den diskussion och dialog som uppstår i ett samarbete? Frågeställningarna vi utgått från är följande: Bidrar samarbete till att utveckla idé och planeringsfasen i en slöjdprocess? Bidrar samarbete till att utveckla genomförandefasen? Bidrar samarbete till att utveckla utvärderingen av slöjdprocessen? Metoden vi jobbat efter kan liknas vid aktionsforskning, dock av empirisk art. Vi har gjort vår studie genom att dokumentera vår egen slöjdprocess under ett två veckors långt praktiskt slöjdprojekt.

Förestående examensarbete syftar till att undersöka vad nycirkus kan tillföra skolämnet idrott och hälsa. Det är en studie i hur nycirkus där kan användas för att förankra intentionerna i läroplanen om att motverka traditionella könsmönster och stimulera elevers kreativitet. För att undersöka en grupp elevers erfarenheter av och uppfattningar om nycirkusundervisning har följande metoder använts: aktionsforskning, deltagande observationer och enkätundersökning samt fokusgruppsmöte. Följande frågeställningar undersöks: hur kan ett undervisningsförslag i nycirkus se ut och hur fungerar det i praktiken?, hur kan nycirkus användas för att utveckla elevers kreativitet, skapande och estetiska uttryck? och vad har flickor och pojkar för erfarenheter av och uppfattningar om genus utifrån deltagande i nycirkus som aktivitet i skolans undervisning i idrott och hälsa? Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån teorier om genus, idrott och cirkusverksamhet.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.