Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar då den skola vi har bygger på skolplikt snarare än frivillighet. Det projekt som ligger till grund för undersökningen är ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass på en skola i Malmö. Projektet handlade om Människan och samhället och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri är kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag använder mig av litteratur som är relevant för studien. Teorier om Deltagarkultur och åskådarkultur är exempel på begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhållande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer.

Wikipedia, ?den fria encyklopedin som alla kan redigera?, används mer och mer. Den är tillräckligt stor för att konkurrera med traditionella uppslagsverk som Encyclopedia Britannica eller Nationalencyklopedin. Den stora skillnaden jämfört med de traditionella uppslagsverken är dock att även de som inte är experter kan redigera och skriva artiklar. Wikipedia, som den ?vanlige internetanvändaren? kan påverka innehållet i, är en del av vad man kan kalla för Deltagarkultur.

Syftet med denna undersökning är att studera svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhåll-ningssätt till Wikipedia och därmed belysa en del av de utmaningar som skolan ställs inför det rå-dande medielandskapet. Frågeställningarna är inriktade på lärares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lärarna anser att användningen av det får sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhållningssätt gentemot Wikipedia tas också upp. Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lärare, två svensklärare och två samhällsvetenskapslärare, från en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lärarna resonerar kring det.

The aim of this essay is to examine fan culture?s role in Swedish public libraries. I have interviewed, via email, six librarians who encounter and use fan culture in their daily work. The theoretical elements of my essay are based on a modified set of theories by Dorte Skot-Hansen that identifies six ideal types of cultural political rationalities. My study reveals that fan culture is used in Swedish libraries as a tool in increasing user participation in library activities.

Wikipedia, ?den fria encyklopedin som alla kan redigera?, används mer och mer. Den är tillräckligt stor för att konkurrera med traditionella uppslagsverk som Encyclopedia Britannica eller Nationalencyklopedin. Den stora skillnaden jämfört med de traditionella uppslagsverken är dock att även de som inte är experter kan redigera och skriva artiklar. Wikipedia, som den ?vanlige internetanvändaren? kan påverka innehållet i, är en del av vad man kan kalla för Deltagarkultur.

Uppsatsens syfte är att utreda huruvida ett visst mått av interaktivitet är möjlig inom ramen för en films berättarstruktur. Med andra ord söker den visa om en tittare kan vara delaktig i filmens handlingsförlopp genom att aktivt påverka det. För uppsatsens syfte används filmen Lola Rennt (Spring Lola, Tom Tykwer, 1998) som en teoretisk försökskanin. Genom analys av filmens berättarstruktur och diverse tidigare forskning, fallstudium inom interaktiv film, samt relevanta bitar ur de Narratologiska (berättarforskning) och Ludologiska (spelforskning) skolorna ämnas det finna svar på hur ett interaktivt filmnarrativ kan se ut, samt hur det skulle påverka tittarens relation gentemot filmens karaktärer och handling..

In this thesis, the results of a survey regarding grade progression between secondary and upper secondary school in a municipality in the north of Sweden serve as the starting point for a study of the experiences and expectations of a number of 16 year old girls who are in the first year of upper secondary school. The study is performed by means of focus group interviews with female pupils from the three largest upper secondary schools in said municipality in an attempt to gauge their experiences of grades, grade assessment, teacher practices and perceived differences in how boys and girls are treated. The results show that most of the girls are disappointed with upper secondary school so far. Many of them feel that secondary school was both more fun and more rewarding in a sense of learning. Their appreciation of how this more rewarding atmosphere affected their grades differed between the various groups.

The purpose of this study is to explore the Swedish site Funbeat which is a space dedicated to people who share an interest in exercising in general, and running in particular. By applying a netnographic analysis, I will investigate if Funbeat matches the criteria of a participatory culture and how the members manage to establish a collective intelligence within the community. In order to achieve this, I will analyze the interactivity between the participants which occurs in discussion threads concerning injuries related to running, in the sites discussion forum. The results will then be discussed in relation to previous research within the field for participatory culture, collective intelligence and interactivity.The outcome of the study revealed that Funbeat can be regarded as very good example of a participatory culture. By each member sharing their individual knowledge in matters regarding injuries, a collective intelligence was established.

I denna uppsats undersöks hur Deltagarkulturen ser ut på gräsrotsnivå, hos de som skriver och läser fan fiction. Utifrån två fan fic-berättelser undersöks interaktionen mellan författare och läsare. Eftersom forskningen inom fan fiction och Deltagarkulturer belyser möjligheten till lärande undersöks hur och om konsumenternas produktion på denna nivå främjar lärandet i skapandet av fan fiction. En intressant aspekt när det gäller Deltagarkulturen är hur gränsen mellan producent och konsument blir diffus. Kan man, utifrån undersökningen utläsa om gränsen mellan dessa, producent och konsument ? författare och läsare ? upplöses? Frågeställningar för undersökningen är:Hur interagerar läsarna och författarna med varandra?På vilka sätt engagerar sig läsarna i berättelsen och dess utveckling? Hur förhåller de sig till författarens tolkning och hur ser de/använder de sin roll som läsare?På vilka/vilket sätt uppmanar och/eller uppmuntrar författarna kommentarer och respons från sina läsare? Hur hanterar de kommentarerna?I vilken utsträckning framträder en informell lärmiljö på communityt? Hur ser den ut och kännetecknas den av Deltagarkulturen?.

Many institutions currently work with visitor participation. Participatory culture is basically to invite visitors to participate and to give an opportunity to co-creation. In my research I have studied two projects. The first one is the exhibition Hej! produced by Postmuseum (the Swedish mail museum) and the second one is Present by Riksutställningar (a Swedish government).This development indicates that the museums are on their way towards a new definition. Earlier museums were defined as a source of knowledge which purpose was to spread lore to the people.

I denna uppsats ställs begreppen interaktivitet och deltagande mot en modern webbplats med fokus på underhållning och populärkultur. Uppsatsen syftar till att svara på vilken form av interaktivitet som går att finna på webbplatsen och hur webbplatsens producenter uppmanar till deltagande genom sitt språk. I fokus är Rooster Teeth Productions webbplats där alla derasproduktioner går att finna. Uppsatsen bygger på forskning om interaktivitet på internet och kopplas till Deltagarkultur, fankultur och community. Uppsatsen är en fallstudie på hur nyare internetbaserade produktionsbolag som Rooster Teeth jobbar för att möta sin publik och användarskara.

With the Culture Survey 2009, the Cultural policy in Sweden has got a new direction. The new direction emphasises the importance of broadening the non-public funding for the cultural sector. The new direction opens up new phenomenon to establish themselves in Sweden. Crowdfunding is such a phenomenon. Crowdfunding is an online-method "by which the individual becomes financiers of projects and activities they have passion for" (Jakten pa? medborgarfinansiering, 11).

Titel: Det delade spelandet ? om när dataspelet blir till videoFörfattare: Linn Bleckert och Emilia HåkanssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Malin SveningssonAntal ord och sidor: 19 695 ord, 57 sidor (inkl. referenser och bilagor)Syfte: Studiens syfte är att undersöka delande av spelande. Detta med utgångspunkt i delande spelares erfarenheter och upplevelser.Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer.Material: Intervjuer med sex dataspelare, som gör spelvideor, i åldrarna 18-34 år.Huvudresultat: Studien visar att spelande och delande är två tätt sammankopplade aktiviteter.

Syftet med detta arbete är att få syn på och försöka förstå elevers perspektiv gällande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?Människan och samhället? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjälp av och prova på olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutställning. Vår emperi består av material insamlat under skolprojektets gång, så som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvärderingar.

I denna studie har costume play (förkortat cosplay) analyserats i förhållande till identitet. Fortsättningsvis kommer förkortningen cosplay att användas i den här studien. Andra böjningar av ordet kommer också att förekomma som exempelvis cosplayare, som är en person som håller på med cosplay.Idag är det ett medielandskap med Deltagarkultur och konsumenten kan även vara producenten. En person som väljer att klä ut sig till en karaktär (vanligtvis från en manga eller anime) kallas det för cosplayare. Deras medierade fantasier har fått blivit verklighet genom cosplaying.Syftet med den här undersökningen är att ta reda på varför personer väljer att tillfälligt bli någon annan genom att cosplaya och hur det påverkar deras individuella identitetsskapande.