Studiens syfte är att belysa hur organisationen Malmö Stadsbibliotek arbeta med ungdomar via nya medier och därigenom lyfta fram strategiska förslag inom området. Malmö Stadsbibliotekets arbete med ungdomar och nya medier studeras genom kvalitativa intervjuer med fem anställda och en innehållsanalys med retoriskt perspektiv av webbplatsen Ungdomssidan. Strukturer rörande digital kommunikation med ungdomar synliggörs och problematiseras i förhållande till tidigare forskning, historiska och teoretiska ramverk. Det teoretiska ramverket tar ansats från kultursociologen Pierre Bourdieus teori om kulturella fält och tre centrala begrepp och teoretiska ramverk inom: kommunikation, makt och interaktivitet. Det framgår att Malmö Stadsbibliotek inte arbetar målgruppsanpassat via nya medier. Det finns inte någon digital verksamhet för ungdomar med en möjlighet till interaktion mellan ungdomar eller med personalen.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur individer med funktionsnedsättning skapar sin förmågodeprivation, ?capability deprivation?, i relation till de möjligheter till utveckling som framkallas av strukturella och personliga faktorer. Förmågodeprivation innebär att människan upplever brist på friheter och rättigheter för att använda sina förmågor till att nå sina personliga mål. Dessa mål kan vara av ekonomisk, social och kulturell karaktär och kan betyda en utveckling hos individen som denne värderar högt. När förmågodeprivation uppstår likställs den med fattigdom.

Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Title: From inspectors to guides: how citizen journalism and participatory cultureaffect the professional identity of Swedish journalists (Swedish title: Från granskaretill guide: om medborgarjournalistikens och Deltagarkulturens påverkan på svenskajournalisters professionella identitet).Number of pages: 44 (48 including enclosures).Authors: Towe Bengtsson and Matilda Källén.Tutor: Amelie Hössjer.Course: Media and Communication Studies C.Period: Fall 2011.University: Division of Media and Communication, Department of Informatics andMedia, Uppsala University.Purpose/Aim: The goal of this paper was to answer how citizen journalism andparticipatory journalism as well as an increasing range of information today haveaffected the professional identity and professional lives of journalists. In addition tothis, study how journalists today respond to these changes.Material/Method: The study is based on Deuze?s theories about journalistic ideals,Jenkins? theories about convergence culture, and on theories about professionalizationand de-professionalization based on Nygren, Wiik and Torstendahl?s theories. Thestudy is based on eight interviews with professional journalists, four employedjournalists and four freelance journalists. The results are analysed based on a broadtheoretical framework.Main results: The results of this survey show that the role of the professionaljournalist is extremely complex, with a strong ideological basis that fundamentallyinfluences the journalist's view of the profession and of him- or herself.

Sociala medier har fått allt större betydelse när det gäller kommunikation mellan människor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit både möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna där de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strävan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara på sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fått namnet social commerce. Social commerce är ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försäljning av varor och tjänster via sociala medier. Vårt mål med denna studie är att undersöka anledningarna till varför några svenska företag har valt att använda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det är som gör att sociala medier är en lämplig plattform för e-handel.