AbstractIdag är det ca 30 % av befolkningen som upplever någon form av psykisk ohälsa, mångasöker vård via primärvården där de hänvisas till Hälsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohälsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ångesttillstånd. Eftersomdet kan vara långa köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie är en utvärdering av en KBT behandling i grupp inom Primärvården vid enHälsocentral i norra Sverige. Sex Deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Teman som framkom istudien är psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smågruppsprocesser,beteendeförändringar och tilltro till den egna förmågan.Resultatet visar på att samtliga Deltagare är positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

I denna studie undersöktes hur feedback påverkar tillförlitligheten i äldre ögonvittnens konfidens- och frekvensbedömningar, d.v.s. realismen i deras vittnesmål. Detta skedde genom ett experiment med 35 Deltagare som vid ett tillfälle fick se ett kort händelseförlopp på film. Deltagarna delades sedan in i två grupper (experimentgrupp och kontrollgrupp) och fick vid ett andra tillfälle fylla i ett frågeformulär med 42 frågor rörande händelseförloppet. Experimentgruppen erhöll två typer av feedback (stödjande och icke-stödjande), som var konstruerad information om vad en annan Deltagare hade svarat.Vid bedömningen av enskilda frågor visade båda grupperna överkonfidens, men experimentgruppen visade högre överkonfidens vid stödjande feedback än vid icke-stödjande feedback.

Bakgrund: Idag finns det i Fastighetsmäklarlagen ett krav på att en fastighetsmäklare ska upprätta en skriftlig beräkning av köparens boendekostnader. Detta krav får endast åsidosättas då köparen uttryckligen avstår sin rätt. Det har upprättats ett förslag till en ny fastighetsmäklarlag i vilket kravet på att upprätta boendekostnadskalkyler tagits bort och ersatts med att mäklaren endast är skyldig att upprätta en boendekostnadskalkyl då köparen efterfrågar en sådan. Mål: Målet med denna rapport är att ge en aktuell bild av vad fastighetsmäklare har för uppfattning om boendekostnadskalkyler idag och huruvida de fördelar som fastighets-mäklarna ser kring boendekostnadskalkyler är anledning nog för att kontinuerligt upprätta dessa även efter att lagkravet försvinner. Metod: Rapporten bygger på en kvantitativ enkätundersökning, fem öppna djupintervjuer med kvalitativ forskningsansats samt litteraturstudier.

Detta är en undersökning kring sätt att arbeta involverande med barn. Inom en del av designfältet håller ett nytt förhållningssätt på att växa fram. Det är en designpraktik som utgår från brukarens position och som involverar brukaren som en fullvärdig Deltagare i designprocessen redan från början. Området tillhör en engelskspråkig diskurs och benämns än så länge med sitt engelska namn:participatory design.Undersökningen utgår från frågeställningenHur kan man, med utgångspunkt i teorier om participatory design, forma arbetssätt för att involvera barn i designprojekt som rör deras närmiljö? Och vidare, genom den frågeställningen kommer undersökningen även att närma sig frågan: Hur beskriver barnen på Jordbro parklek sin närmiljö ur ett designperspektiv?Informanterna i undersökningen är barn som alla är bosatta i Jordbro som är en förort till Stockholm.

Bakgrund Nasometer är ett datorbaserat instrument som procentuellt mäter andel ljudenergi som vid tal kommer ut via näsan. Nasometern är det främst använda instrumentet vid instrumentell nasalitetsbedömning. I användningen av Nasometer behövs normalvärden från personer med typisk resonansutveckling. Normalvärden för svenska språket finns för flera åldersgrupper, men inte för tonåringar.Syfte Ta fram normalvärden för Nasometer hos svensktalande 13- respektive 18-åringar, studera värdenas spridning samt analysera könsskillnader inom respektive åldersgrupp.Metod  Deltagarna bestod av två grupper; 39 Deltagare i åldern 12 - 13 år och 48 Deltagare i åldern 18-19 år. Alla deltagarna hade svenska som modersmål samt typisk tal- och språkutveckling.

Denna studie syftar till att utveckla tumregler för heuristisk utvärdering av typografi i responsiva gränssnitt. Genom att kombinera traditionella typografiska designprinciper med principer för responsiv webbdesign har tolv tumregler tagits fram. Dessa tumregler har i två heuristiska utvärderingar använts av grafiska designers och gränssnittsutvecklare. De båda grupperna har dessutom fått ge sin syn på upplevelsen av att använda tumreglerna. Tumreglernas förmåga att vägleda till hittade typografiska problem i två responsiva gränssnitt har analyserats och framförallt gränssnittsutvecklarnas resultat har varit i fokus, då målet varit att tumreglerna ska kunna fungera som ett verktyg för att skapa bättre design för gränssnittsutvecklare utan utbildning i ämnet.

Syfte: Syftet med denna studie var att se om presbyopin, det vill säga minskningen av ackommodationsamplitud, utvecklas likadant i båda ögonen. Syftet var även att se om en ojämn addition i vissa fall gav bättre subjektiv respons än en binokulär jämn addition.Metod: Studien innefattade 33 Deltagare där samtliga var mellan 43-57 år. Med hjälp av en RAF-stav mättes den monokulära ackommodationsamplituden för höger och vänster öga med push-up/push-down metoden. Utöver detta gjordes en binokulär och en monokulär additionsbestämning. Skilde sig resultaten åt från dessa additionsbestämningar fick Deltagaren bestämma vilken styrka som subjektivt gav bäst upplevda synskärpa.Resultat: Resultaten visade att 11 Deltagare hade en skillnad >0,25 D i ackommodationsamplitud mellan ögonen.

Ronald McDonald Hus är en ackommodering som ger familjer med sjuka barn möjlighet att kunna bo och uppleva en hemlik miljö samtidigt som deras barn vårdas på sjukhuset. Syftet med studien var att undersöka om det förelåg något samband mellan vistelsens längd på Ronald McDonald Hus och hur nöjda föräldrarna var avseende den fysiska och psykosociala boendemiljön. Vistelsens längd i denna studie definierades som ?mindre än tre nätter? och ?mer än tre nätter.? Metoden var en komparativ och kvantitativ enkätstudie. Konsekutivt urval användes för att rekrytera Deltagare.

Bakgrund: Övervikt är ett ökande problem bland barn och ungdomar. Ett försök att minska denna problematik är att fysisk aktivitet på recept (FaR®) ordineras. Hur detta upplevs av barnen/ungdomarna och deras föräldrar är inte klarlagt. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur barn/ungdomar och deras föräldrar upplevde bemötande och information i samband med att få fysisk aktivitet på recept ordinerat samt vad de hade för förväntningar på detta. Metod: Studien utgjordes av en deskriptiv design med kvalitativ data, i form av semi-strukturerade intervjuer med familjer vars barn/ungdomar förskrivits FaR®.

Bakgrund: Evidens styrker att teamrehabilitering är en lämplig rehabiliteringsform för patienter med reumatiska sjukdomar. Gruppträning har i tidigare studier visat goda resultat för personer med reumatisk sjukdom. Dock är forskning om den subjektiva upplevelsen av gruppträningen bristfällig.Syfte: Syftet med studien är att ur ett socialkognitivt perspektiv undersöka vilka upplevelser och erfarenheter Deltagare med reumatisk sjukdom fått av den gruppträning som ingår i teamrehabiliteringen.Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer utfördes. Fem Deltagare inkluderades och det insamlade materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Det framkom att deltagarna hade en positiv uppfattning om teamrehabiliteringen och att de tog med sig många erfarenheter därifrån.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur den sociala situationen kan se ut för tonårstjejer på Perus landsbygd, utifrån tjejerna som deltog i fokusgruppen på Arequipas landsbygd. Tanken är att undersöka hur tjejernas klass, ålder, etnicitet och kön kan påverka deras möjligheter att uttrycka sig och höras samt ta reda på vilka utmaningar de kan möta i samhället p g a att de är barn, flickor, fattiga och hör till en av Perus ursprungsbefolkningar. Sist vill jag ta reda hur tonårstjejer som deltog i fokusgruppen på landsbygden i Arequipa definierar sin egna sociala situation och hur de uttrycker sina åsikter och behov.Mina frågeställningar är: Hur ser tonårstjejernas sociala situation ut på Perus landsbygd, med fokus på Arequipas landsbygd och utifrån fokusgruppens Deltagare? Hur påverkar klass, ålder, etnicitet och kön tjejernas möjligheter att uttrycka sig och höras, med utgångspunkt i fokusgruppens Deltagare?För att uppnå mitt syfte åkte jag till mitt hemland Peru och forskade på plats om tjejernas sociala situation på Arequipas landsbygd. Jag intervjuade fyra personer som arbetar med sociala projekt inom biståndsvärlden, genomförde en fokusgrupp med åtta tjejer på Arequipas landsbygd samt samlade övergripande statistiskt material för att beskriva tjejernas sociala situation i Peru med fokus på fyra olika områden.Resultaten visar att tjejernas sociala situation är begränsad men ändå med några tecken på förbättringar i en positiv riktining.

Sömnbrist blir allt vanligare i vårt samhälle. Sömn har visat sig vara viktigt för hälsan, och sömnbrist har visats kunna leda till olika ohälsoeffekter. På Företagshälsan behandlas sömnbesvär bland annat med sömnkurs. Denna riktar sig till personer som lider av sömnstörningar och är motiverade att delta aktivt i att förändra sin situation. Syftet är att man ska bli sin egen sömnterapeut.Syfte: Att utvärdera om kursdeltagarna fick en förändrad sömn efter genomgången sömnkurs.

Bakgrund:Valet av daglig verksamhet som undersökningsområde gjordes då vi ville undersöka hur personer med funktionsnedsättning upplever sin arbetssituation. Empowerment som perspektiv kändes passande i studien då många av de teoretiska begrepp vi ville använda oss av förekommer inom empowerment.Syfte:Syftet med denna studie är att utifrån ett empowermentperspektiv beskriva och analysera hur Deltagare upplever och skapar mening inom daglig verksamhet.Metod:Studien är av kvalitativ karaktär med semistrukturerade intervjuer där empirin grundar sig på fem transkriberade intervjuer. De personer som intervjuats har valts ut utifrån två kriterier, att de kunde uttrycka sig muntligt samt beviljats och arbetar inom daglig verksamhet enligt LSS (1993:387). För att få svar på våra intervjufrågor utarbetades en intervjuguide. Empirin analyserades utifrån studiens tre teoretiska begrepp tillhörighet, meningsfullhet och makt.

Introduktion/bakgrund: Artros är en kronisk ledsjukdom som drabbar en eller flera leder i kroppen. Vanliga symptom är smärta, stelhet, svullnad, muskelsvaghet och ledinstabilitet. Träning, viktnedgång och patientinformation är de tre viktigaste behandlingsrekommendationerna. Behandling bör påbörjas så tidigt som möjligt i sjukdomsförloppet för att ha bäst effekt. På flertalet hälsovårdscentraler i landet genomförs artrosbehandling i form av en artrosskola där träning och patientinformation står i fokus, dock är det inte infört på samtliga hälsocentraler.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka huruvida vissa arketyper kan betraktas som mer effektfulla än andra vid marknadsföring. Vi ämnar även ta reda på om varumärken som använder sig av arketyper förmedlar starkare och tydligare känslor än varumärken som inte använder ett arketypiskt perspektiv. Metod: Data har samlats in från gruppdiskussioner i tre olika fokusgrupper med sex Deltagare i respektive fokusgrupp. Fokusgrupperna bestod av manliga och kvinnliga Deltagare som var över 25 år och representerade olika nationaliteter. Gruppdiskussionerna genomfördes på ett fastighetsföretag i Barcelona där vi fått tillåtelse att tillfråga de anställda att delta i studien.