Idag startas många projekt kring samverkan men de implementeras sällan i verksamheterna och ger således ingen bestående förändring. Ledarskapskompetens i samband med implementering av organisationsförändring har visat sig vara av stor betydelse. Storstadssatsningen är ett samverkansprojekt och projektet Bärkraft är en del i Storstadssatsningen, vilken startades i Borås för att utveckla samverkan mellan verksamheter i Brämhults kommundel. Samverkan behandlas i teorin som att viktiga attribut för lyckad samverkan är att vilja, kunna och förstå. Andra aspekter är hur samverkan mellan verksamheter byggs upp kring olika kategorier.

Syftet med vår uppsats är att belysa de möjligheter och svårigheter som kommuner ser i samband med samverkan dem emellan vid utveckling av informationssystem. Behovet av samverkan mellan kommuner har blivit en nödvändighet för att 24-timmarsmyndigheten ska kunna realiseras, eftersom kommunernas informationssystem ofta finns utspridda över flera kommuner och myndigheter. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom tre kommuner samt Statskontoret och IT Norrbotten. Resultatet av intervjuerna visar på både likheter och olikheter mellan kommunerna avseende möjligheter och svårigheter med samverkan. En slutsats som dragits är att ett aktivt deltagande och engagemang krävs för att samverkan ska lyckas.

Bakgrund: Forskning har visat att det finns ett samband mellan psykisk och fysisk hälsa och affekter och att affektmedvetenhet och affektreglering har betydelse för upplevelsen av negativa affekter och psykiska symtom. Få som söker vård för psykisk ohälsa erbjuds psykoterapi och det är intressant att undersöka andra psykologiska behandlingsmodeller för affektintegrering. Känsloskola är en något modifierad variant av Affektskola, som är en manualbaserad pedagogisk gruppbehandlingsmetod för affektintegrering. Mycket lite är känt hur den metoden fungerar i ett psykiatriskt sammanhang. Syfte: Att undersöka om psykiatriska öppenvårdspatienters deltagande i Känsloskola hade en positiv effekt på psykiska symtom (SCL-90), alexityma drag (TAS-20) och funktionsförmåga (GAF-självskattning), direkt efter avslutad Känsloskola och sex månader senare, samt om den subjektiva upplevelsen av Känsloskola var ökad affektmedvetenhet och förmåga att uppfatta och uttrycka affekter och förbättrad affektreglering. Metod: 37 psykiatriska öppenvårdspatienter inkluderades för deltagande i Känsloskola. Patienterna fyllde i självskattningsformulär SCL-90, TAS-20 och GAF-självskattning före, direkt efter och sex månader efter avslut.

Malmö has often been described as a segregated city, with relatively low democratic participation and high poverty and alienation. Behind this kind of statements we often find a material reality, with unequal distribution of assets and potentials that needs to be taken into consideration for political action. At the same time this categorisation of people into different groups can take stigmatising effects and result in increased inequality.I find the theoretical basis for my thesis in Lefebvre?s writings on ?the right to the city?, that shortly means that all inhabitants of a city have the right to take active part in the constantly ongoing process of producing and reproducing the city ? on all levels, from a hands-on everyday life level to a more abstract political level.With an interdisciplinary approach, where the right to the city is discussed in relation to citizenship, presence, representation and public space, I try to understand the connections between democracy, participation, justice and equality. These discussions are then applied to examples from Malmö; both publically initiated projects and individual physical markings in the city.

Handledning av lärarstudenter syftar till att låta lära, alltså att den handledde själv genom samtal kan dra slutsatser kring samtalets innehåll och sin lärandeprocess. Handledaren får rollen av medtänkare snarare än som hjälplärare eller modell att ta efter. I föreliggande studie undersöks fotoelicitering som metod för att låta den handledde leda handledningssamtalet. Fotoelicitering innebär att berätta med hjälp av bilder. I studien består bilderna av tre lärarstudenters fotografier, tagna under praktikperioden och i ett fall även under den teoretiska delen av lärarutbildningen.

SyfteDet övergripande syftet med studien är att identifiera det specifika lärande som elever kan erövra och kommunicera genom estetiska lärprocesser i bildämnet, sett ur en bildlärarstudents perspektiv, baserat på två bilduppgifter studenten planerat och genomfört under sin praktikperiod på en gymnasieskola. Ett underställt syfte är att urskilja lärarstudentens uppfattning om lärande, kopplat till dennes utbildning. Förutom lärarstudenten intervjuas en av de deltagande gymnasieeleverna. Vägledande frågor för studien är:? Vilken typ av lärande och kunskap bidrar de estetiska ämnena med?? Hur kan vi använda det specifika lärande som estetiken kan ge, som ett verktyg i skolan som helhet?I intervjuerna har följande frågeställning varit vägledande:? Vilka uppfattningar om lärande framträder i gymnasieelevens och lärarstudentens samtal?MetodI insamling och produktion av data har jag använt en etnografisk metod, som närmar sig en så kallad självetnografi, inom vilken man intresserar sig för det som händer i forskarens närmiljö.

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att studera om elevers självkänsla på skolidrotten blir starkare, genom gruppstärkande övningar. Utifrån detta gjorde vi en undersökning som pågick i sju veckor och den genomfördes med en femte klass på en skola. Antalet elever var 19 stycken. De undersökningsmetoder vi använde var observation och enkät, vilket var relevanta för att få fram ett mätbart resultat. Eleverna fick besvara enkäten vid två tillfällen och de observerades medan de utförde gruppstärkande övningar.

Mellan åren 2011-2012 utfördes en rad skadereducerande och bärighetshöjande åtgärder längs väg 545 Storsund ? Korsträsk genom en totalentreprenad. Under mars 2013 dokumenterades att vissa skador som noterats före åtgärder återuppstått samt att nya tillkommit. Denna utredning fokuserar i huvudsak på utskiftningarnas och tjälnedträngningens betydelse för uppkomna skador vid två objekt längs sträckan. Resultatet har föregåtts av bland annat flertalet tjäldjupsberäkningar, deltagande vid provborrning och inventering.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring vilken matematisk verksamhet som förekommer i förskoleklassen, samt hur detta ter sig i förhållande till tidigare forskning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling i grundskolan. Detta syfte uppfylls genom att besvara frågorna: vilket matematiskt innehåll väljer de deltagande lärarna att arbeta mest med, hur väljer de deltagande lärarna att arbeta med det matematiska innehållet, samt på vilka olika grunder vilar de deltagande lärarnas val av matematiskt innehåll och metod?Vår studie grundar sig på en tidigare litteraturstudie där nationell och internationell forskning granskats. Både vår litteraturstudie och empiriska studie vilar på en önskan om att få en uppfattning om vad som kan anses vara en god grund för barns kommande matematiska utveckling. I vår empiriska studie utgår vi från en positivistisk syn på kunskap, därför användes en kvantitativ metod för att samla in data.

Syftet med studien är att genom en deltagande observation på Intersport i Falun City skapa förståelse för vilka faktorer som leder till att omsättningen hämmas. Vi har kommit fram till att det är kommunikationen och samarbetet som är de mest betydande faktorerna som påverkar omsättningen i butiken. Kundfokus och kunskap har även de en betydande roll men vi tror inte att den är lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbättras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med..

Det övergripande syftet för studien är att identifiera och kartlägga elevers arbetssätt inom ramen för utvecklingsarbetet med ITiS. Dessutom kommer betydelsen av en sådan praktik i relation till elevers lärande att studeras.Införandet av IT i skolan (ITiS) innebär förändringar i lärandeprocessen. Det finns därför behov av att öka förståelsen för hur lärandet går till när IT införs i skolan.En förstudie gjordes med syfte att undersöka om och hur ITiS innebar ett förändrat arbetssätt för eleven. Förstudien påvisade tydligt att ITiS inneburit ett annorlunda arbetssätt för eleven. Två teman : tillsammans och handlingsutrymme kunde identifieras.

Syftet med studien är att undersöka fyra stycken kvinnor som är medlemmar i samma mediala grupp. Uppsatsen ämnar undersöka hur de ser på sig själva och sin medialitet utifrån gruppen och samhället de lever i genom deras livsberättelse. Det är en kvalitativ undersökning som genom livshistorieintervjuer samt deltagande observationer studerar kvinnornas berättelser och deras medverkan i gruppen. Slutsatsen visade en ambivalent syn på att de var annorlunda och visade en rädsla och försiktighet mot samhället utanför gruppen som de lever i till vardags..

Det övergripande syftet med uppsatsen har varit att analysera och beskriva diskursiva sätt att framställa integrationen av invandrare i den del av den offentliga debatten som förs i svensk massmedia. För att göra detta har jag tagit min teoretiska utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteoretiska diskursanalys.Integration artikuleras i artiklarna som fullständig likhet, delvis likhet och deltagande samt som ensidig/ömsesidig och total/delvis anpassning. Integration artikuleras vidare som språklig och kulturell integration, som en fråga om arbete, ekonomi och utbildning samt som politik. Detta dels utifrån vad det svenska anses vara och dels utifrån vilka/hur invandrarna är..

Förestående examensarbete syftar till att undersöka vad nycirkus kan tillföra skolämnet idrott och hälsa. Det är en studie i hur nycirkus där kan användas för att förankra intentionerna i läroplanen om att motverka traditionella könsmönster och stimulera elevers kreativitet. För att undersöka en grupp elevers erfarenheter av och uppfattningar om nycirkusundervisning har följande metoder använts: aktionsforskning, deltagande observationer och enkätundersökning samt fokusgruppsmöte. Följande frågeställningar undersöks: hur kan ett undervisningsförslag i nycirkus se ut och hur fungerar det i praktiken?, hur kan nycirkus användas för att utveckla elevers kreativitet, skapande och estetiska uttryck? och vad har flickor och pojkar för erfarenheter av och uppfattningar om genus utifrån deltagande i nycirkus som aktivitet i skolans undervisning i idrott och hälsa? Resultatet av den insamlade empirin analyseras och diskuteras utifrån teorier om genus, idrott och cirkusverksamhet.

Uppsatsens syfte är att finna en retoriskt baserad metod för att utvärdera demokratisk kvalitet i specifika situationer på arbetsplatser. Denna metod ska kunna användas av en retorikkonsult eller en personalchef på ett företag för att få en uppfattning om förutsättningarna för medbestämmande bland de anställda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgår från en hypotes; att förutsättning för arbetsplatsdemokrati går att bedöma i tillgången till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fältundersökning på arbetsplatsen Nutek och en specifik situation där, en flytt av verksamheten till nya lokaler..