V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner (SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning, kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden. F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet är aktuellt i vårt mångkulturella samhälle. Forskningsstrategin tar utgångspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit Deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna använder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

AbstractThis examination is about how pedagogue can teach language in junior school first year with element of the arts of learning. The purpose of the examination is to take a piece of how pedagogues in two classes in junior school first grade can use the arts for a way of working with the language teaching. The observation of Swedish- and English language training in two classes have give a insight in how two teacher work with the language teaching in first grade. The class teachers who were interview received questions about the observation and what they think about language teaching. The questions were about their basic view on language teaching and arts of learning.

I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvärdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus låg på tre frågeställningar: 1) Vad väljer eleverna att skriva om? 2) Vad anser eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bättre än elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde på textanalys, semistrukturerade intervjuer och Deltagande observation. Där utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på vilka avtryck ett kompetensutvecklingsprojekt i svenska som andraspråk sätter hos de deltagande lärarna och deras undervisningspraktik. Kompetensutvecklingen genomfördes på en skola där majoriteten av eleverna är flerspråkiga och måluppfyllelsen är låg. I studien följs tre lärare under projektets gång, dvs. över två terminer. Undersökningen har drag av ett aktionsforskningsprojekt, då jag har varit både lärarnas handledare under kompetensutvecklingen samt genomfört undersökningen.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att, genom en studie av interaktionen mellan mäklare och dess kunder samt interaktionen mäklare emellan, försöka svara på hur fastighetsmäklaren agerar i sitt dagliga arbete. Metoden som använts har varit en kvalitativ studie vilken genomförts genom en Deltagande observation. Mäklarna på en fastighetsbyrå har studerats utifrån ett dramaturgiskt och ett markandsföringsperspektiv. Mäklarens arbete med att skapa legitimitet för tjänsten och en god image illustreras i form av termerna roller, kundrelationer, kundnöjdhet och word-of-mouth. Uppsatsen utmynnar i en diskussion där mäklarens påstådda oumbärlighet som mellanhand vid fastighetsaffärer ifrågasätts..

Målet med vår uppsats är att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig på den virtuella arenan Facebook. Utifrån intervjuer och Deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhållande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur värderingar och normer i samhället påverkar aktiviteter på Facebook. För att förklara detta utgår vi från valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhället. De begrepp vi använder oss av för att uppnå vårt syfte är roller och identiteter i anknytning till den virtuella världen samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.

This study aims to compare two ethnographies of organizational culture ? one from the discipline of Social Anthropology and one from the discipline of Organizational Studies ? considering their purpose, their method, and their concept of culture. Despite big similarities, or perhaps thanks to the similarities, some fundamental differences are made visible. The discipline of Organizational Studies has, compared to that of Social Anthropology, regarding the research method being used, less focus on, and less participation in, the informal social life of the organizational culture of the study. Regarding the concept of culture the Organizational Studies consider culture containing more of unity, stability and clear boundaries, compared to Social Anthropology.

Syftet med denna uppsats har varit att genom en teoretiskt informerad empirisk undersökning skapa förståelse för vad som anses maskulint/feminint bland verkstadsarbetande män samt hur dessa betydelser konstrueras. För att uppnå vårt syfte valde vi att använda en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom Deltagande observation och samtal med verkstadsarbetande män på en enkönad arbetsplats, för att sedan analyseras utifrån de teman vi fann kring maskulinitet och femininitet. Vi kom fram till att de verkstadsarbetande männen i mångt och mycket konstruerar vad som skulle kunna ses som traditionellt västerländsk maskulin identitet - men att också motsägelser finns. Utöver detta konstrueras även femininitet - trots att inga kvinnor är närvarande..

Samhället och förskolan utvecklas ständigt ? idag går allt fler flerspråkiga barn på förskolan och det blir därför av betydelse att uppmärksamma flerspråkiga barns språklärande. Syftet med den här studien är att undersöka vad som kännetecknar de språkliga handlingarna hos de flerspråkiga barnen i samspel med andra barn och förskollärare i leken. Frågeställningarna är:- Vilka språkliga handlingar tar de flerspråkiga barnen i bruk i leken?- Vilka av dessa handlingar kan härledas till språklärande?Vår studie tar sin ansats i det sociokulturella perspektivet.

I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvärdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus låg på tre frågeställningar: 1) Vad väljer eleverna att skriva om? 2) Vad anser eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bättre än elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde på textanalys, semistrukturerade intervjuer och Deltagande observation. Där utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat.

Denna rapport är en del i ett självständigt arbete där en pedagogisk produkt utformats för Evolutionsmuseet i Uppsala och är även en del i projektet ?Kulturarvet som högskolepedagogisk resurs vid Uppsala universitet?. Produkten kommer att ingå i Evolutionsmuseets utställning Svensk fauna och behandlar skalbaggar som nedbrytare på markytan i naturen. Produkten består av ett informationsblad skrivet som en berättelse och ett tittskåp. För att undersöka behovet av samt utvärdera vår produkt har vi använt oss av semi-strukturerad intervju och Deltagande observation som metod.

Detta projekt fokuserar på distansstudenter och deras studiesituation i tre nätbaserade kurser. Genom en empirisk studie bestående av samtal med studenter och lärare, samt Deltagande observation, har vi försökt finna lösningar för att förbättra studenternas lärandemiljö. De sociala faktorerna visade sig vara av stor betydelse i en studieform som tidigare kännetecknats av isolation mellan studenter och lärare. Projektet visar på hur en nätbaserad utbildningsplattform genom enkla tekniska lösningar kan ta hänsyn till studentens behov i fråga om att stödja kommunikation och samarbete..

Det är en betydande andel svenska resenärer som idag reser till och runt i Thailand som ?backpackers?. Mitt syfte är att ta reda på om den svenska backpackerdominansen i Thailand skulle kunna betecknas som en kolonisering. Material och metod består av intervjuer och Deltagande observation med sju informanter, samt fältundersökningar som bedrivits i Thailand. Slutresultatet tolkas med hjälp av den postkoloniala teoribildningen.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att genom systematisk observation undersöka hur en ungdomsfotbollstränare använder sig av beteenden som är överensstämmande med Enhanced Guided Discovery (EGD) och Teaching Games for Understanding (TGfU) i sin tränarroll under träning. Syftet besvarades med hjälp av följande frågeställningar: Hur ser fördelningen ut för tränaren med instruktionsbeteenden, feedback och frågetekniker? Hur stor del av träningen går åt till aktiviteter i training form respektive playing form?MetodMetoden som användes var en systematisk Deltagande observation. Observationen gjordes i realtid och följde en modifierad version av Coach Analysis and Intervention System (CAIS)(Cushion, Harvey, Muir & Nelson 2012, s. 201ff.; Partington & Cushion 2011).