Syftet med denna studie var att undersöka de anställdas vid blivande Linnéuniversitetet stöd för fusionen av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Vidare undersöktes bland annat vilken effekt olika faktorer som information, möjligheten att delta samt tilliten till högsta ledningen hade på stödet för fusionen. En enkätundersökning gjordes med ett slumpmässigt urval med 185 deltagare varav 95 var från Växjö universitet och 90 från Högskolan i Kalmar. Enkäten var baserad på fem mätinstrument: a) Leader-Member Exchange, b) information, deltagande och tillit till högsta ledningen, c) öppenhet för jobbförändringar, d) individens uppfattning av sin egen kunskapsbredd och e) motstånd mot förändring. Resultatet visade att motstånd mot förändring hade negativa samband med information, deltagande och tillit till högsta ledningen.

Mäns våld mot kvinnor blir ett allt mer angeläget problemområde och från att ha betraktats som en privat angelägenhet ses det idag som ett stort samhällsproblem. Syftet med studien var att undersöka vad män som deltagit eller deltar i kriminalvårdens behandlingsprogram Integrated Domestic Abuse Programme (IDAP) säger om de erfarenheter de fått under programtiden och vad männen anser varit positivt respektive mindre positivt i programinnehållet. Syftet var även att få männens syn på hur deltagandet i programmet påverkas av att det genomförs på anstalt. Jag undersökte även om männen och programpersonalen hade en samsyn på upplevelserna och erfarenheterna kring männens deltagande i IDAP. I studien har jag använt mig av en kvalitativ metod genom att empirin samlats in med semistrukturerade intervjuer där tre klienter och två programledare intervjuades, resultatet presenterades i teman och analyserades utifrån teorierna makt och manlighet, roller och systemteori.

Denna undersökning utgår ifrån Mary Jo Bitners servicescape-modell om hur fysiska miljöegenskaper formade efter en berättelse eller tema påverkar serviceverksamheter. För att sedan implementera modellen i en digital miljö. Resultatet av att nyttja teorierna kring servicescapes på exempelvis serviceverksamheter ger besökare möjlighet att fly undan vardagen, medvetet eller omedvetet, genom en kombination av olika sinnen. I undersökningen såg vi att besökarens självmedvetenhet kunde jämföras med Mihaly Csikszentmihalyis teorier om ?flöde?, där medvetandetillståndet hos en individ blir uppslukat av individens aktivitet.

Språkets betydelse för elevers lärande, utveckling och förmåga att delta som aktiva samhällsmedborgare kan inte nog framhållas. För att stödja elever i deras skriftspråkliga utveckling behövs därför lärare med kunskap om texters uppbyggnad i olika ämnen men även med förmåga att förmedla denna kunskap vidare till eleverna.Den aktuella studien presenterar en analys av elevtexter inom religionsämnet med fokus på texttyp och skrivrörlighet. Två analysmodeller nyttjades för detta ändamål. Analysmodell I användes för att söka efter vilka texttyper eleverna använde sig av i skrift. Den andra analysmodellen fokuserades på hur eleverna formulerade sig i relation till ett ämnesinnehåll, i detta arbete benämnt skrivrörlighet (Analysmodell II).Resultatet visade att eleverna använde återberättande, berättande och diskuterande/argumenterande texttyper.

Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall hur dagens elever i grundskolan undervisas om hållbar utveckling enligt riktlinjerna i Baltic 21E.Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på intervjuer av skolledning samt undervisande lärare i NO- och SO-ämnen vid två högstadieskolor i två kommuner i nordöstra Skåne.Baltic 21E:s övergripande mål gäller alla utbildningsnivåer, men anger speciellt för grundskolan att eleverna skall ha ?kompetens, värderingar och färdigheter för att kunna vara aktiva, demokratiska och ansvarsfulla medborgare och för att kunna fatta egna beslut?, samt kunna delta i beslut inom olika nivåer i samhället för att skapa ett hållbart samhälle. Eleverna ska också ha färdigheter, kompetens och relevant yrkesutbildning för sitt framtida arbetsliv.Resultatet visar att eleverna når likvärdiga kunskapsmål trots att de två skolorna bedriver undervisningen olika. Läromedlen är samma eller i vart fall likartade och innehåller de punkter Baltic 21E pekar på.De använda läromedlen uppfyller de normer Baltic 21E anger, varför alla grundskolor har möjligheten att bereda sina elever en tillfredsställande undervisning om hållbar utveckling, men ämnena bör samordnas bättre. Begreppet hållbar utveckling bör markeras med en ?flagga?, så att den ämnesövergripande kopplingen blir tydligare, och lättare att förstå för eleverna..

Det finns inte mycket forskning kring hur patienternas inställning är till att vårdas på en flerbäddssal med patienter av det motsatta könet och vad det har för betydelse i sjuksköterskans planering av var patienterna ska placeras för sin vård. Syftet med denna studie var att undersöka patienternas inställning till att vårdas på en flerbäddssal med patienter av det motsatta könet. Metoden som användes var en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik. Ett eget utvecklat frågeformulär framställdes och delades ut av sjuksköterskorna på akutvårdsavdelningen till patienterna som ville delta i studien. Resultatet var att patienterna, oavsett ålder, ställde sig positiva till att vårdas på en flerbäddssal med patienter av det motsatta könet och upp till tre medpatienter på salen.

Syftet med vår undersökning var att utöka vår konfliktkompetens genom att få kunskap om elevers uppfattningar och erfarenheter till konflikt- situationer i skolan. Som bakgrund till undersökningen har vi studerat tidigare forskning inom konflikthanteringsområdet. Fokuseringen har varit kommunikationens betydelse och det etiska perspektivet, till varför konflikter uppstår och vilka verktyg man kan behöva i konfliktsituationer. Vår undersökning utfördes på två grundskolor i Norrbotten Fem yngre elever i år tre intervjuades i en kvalitativ studie emedan 73 elever i år sju till nio, fick delta i en kvantitativ enkätstudie som sedan analyserades kvalitativt. Detta eftersom vår undersökning huvudsakligen baserades på frågor som hade med attityd och åsikt att göra.

Syfte: Att studera föräldrars uppfattning om den preoperativa information de får inför sitt barns planerade operation, samt undersöka om och på vilket sätt föräldrarna anser att informationen behöver förbättras.Metod: Kvantitativ, deskreptiv enkätstudie. Enkäten innehöll främst standardiserade frågor men även några öppna frågor. Föräldrar till barn i åldrarna 0-3 år inneliggande på en barnkirurgisk vårdavdelning ombads delta i studien. Antalet insamlade enkäter var 22 stycken.Resultat: Föräldrarna var som helhet nöjda med den preoperativa informationen, majoriteten ansåg att mängden information varit lagom omfattande och att informationen från personalen oftast gavs på ett sätt så att de förstod. Några föräldrar ansåg att informationen gällande det postoperativa vårdförloppet delvis varit bristfällig.

Syftet med studien är att ur ett sociokulturellt perspektiv skapa kunskap om förskollärares beskrivningar av kollegialt lärande i förskolan. Hattie (2012) och Timperley (2013) talar om vikten av det kollegiala lärandet. Sökningar visar att det finns brist på forskning avseende förskollärares kollegiala lärande. Studiens frågeställningar rör sig om förskollärares beskrivningar av vad kollegialt lärande kan innebära samt deras beskrivningar av sina erfarenheter av kollegialt lärande. Utifrån det sociokulturella perspektivet ses människor som deltagare i en social interaktion där handlingar och tänkande är situerade i en social kontext (Säljö, 2011).

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där för-skollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna är därför av kvalitativ karaktär.Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i leken.

Studien handlar om elevers motivation till ämnet biologi. En rad faktorer påverkar eleverna. Forskning visar att delaktighet, varierad undervisning och tidigare intresse påverkar helhetsbilden av ämnet biologi. Arbetet är fokusera på dessa tre faktorer.-Delaktighet kan innebära att läraren tar tillvara elevernas tidigare intresse och erfarenhet i ämnet och att de får delta i planeringen. Om eleverna förstår vad de ska lära sig och varför visar de en större motivation i ämnet.-Varierad undervisning kan innehålla t.ex.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet i grupp efter hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och hade en beskrivande design. Genom ett ändamålsurval intervjuades tio patienter som deltog i hjärtgymnastikgrupp på ett sjukhus i Mellansverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

SammanfattningGymnasieskolans läroplan, Lpf94, framhåller friluftsliv och hälsa som två viktiga inslag i ämnet Idrott och Hälsa. Mitt syfte har varit att studera friluftsliv som en metod för att nå god hälsa. Studien har gjorts genom enkäter med 179 st deltagande elever från åk 1 och åk 3. Dessutom har två idrottslärare och en fritidsvärd intervjuats för att ytterligare ge kunskap om friluftslivets hälsoeffekter. Resultaten från undersökningarna visar att majoriteten av eleverna upplever sig få en bra fysisk, psykisk och social hälsa genom att delta i friluftsliv.

BAKGRUND: Det är lätt att glömma bort närstående när en situation kräver akut omhändertagande, då det är patienten som drabbats som är i fokus. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att sjuksköterskan tar sig tid att skapa en delaktighet och involvera den närstående i vården. SYFTE: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid ett akut omhändertagande.  METOD: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar, med relevant innehåll valdes ut. De analyserades och skapade ett resultat. RESULTAT: Resultatet baseras på nio artiklar där fyra huvudkategorier presenteras och under varje huvudkategori finns upp till sex subkategorier.