Vad är det som gör att vi uppfattar vissa samtal som svåra och hur ska vi på bästa sätt hantera dessa när de uppstår? Syftet med studien har varit att beskriva hur ett antal förskollärare upplever och säger sig hantera svåra samtal i förskolan. Utifrån syftet har vi ställt oss följande frågor: Vad menas med svåra samtal, enligt förskollärares upplevelser? Hur ser förskollärarnas förberedelser ut inför svåra samtal? Hur säger sig förskollärarna hantera de samtal som de uppfattar som svåra?Studien bygger på en kvalitativ metod i form av intervjuer som genomfördes med åtta förskollärare. Frågorna som ställdes var både strukturerade och ostrukturerade.

Syftet med denna studie var att utifrån ett makt och kommunikationsteoretiskt perspektiv ta reda på hur lärare definierar och upplever svåra samtal i skolan samt vilka samtalsstrategier de använder sig av. Med maktperspektiv avsågs i detta fall Foucaults (2003) teori om maktförhållanden och i studien har vi analyserat hur makt påverkar samtal i skolan. I bakgrunden har vi presenterat olika teorier och perspektiv som syftar till att förklara resultaten. Vi har använt oss av kvalitativ intervju, och intervjuat fyra lärare i grundskolans senare år och gymnasiet. För att redovisa resultatet av intervjuerna har vi använt oss av meningscentrering enligt Kvale (1997).

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbättrad självkänsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade välbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig själva av återkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad självkänsla och välbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kände sig mer tillfredsställda mer sig själva som personer.

I min studie ser jag på två klassråd i årskurs 9 genomförda år 2005 där samma lärare medverkat. Syftet är att undersöka det kommunikativa maktspelet mellan ordförande, lärare, och elever. Underlaget är transkriberade videoband som analyseras med metoderna samtalsanalys, retorisk analys och ledarskapsanalys. Klassråd är tänkt som ett forum för elevinflytande där demokratiska arbetsformer ska prioriteras (LPO -94). En sådan arbetsform är deliberativa samtal, men hur det klassificeras råder det delade meningar.

I denna uppsats studeras ett antal texter i syfte att finna svar på vad deliberativa samtal kan innebära och hur/om de används i praktiken. Ett intresse för frågor som rör elevinflytande ligger till grund för studien och uppsatsen visar att elevinflytande inte kan separeras från demokratifrågor. Frågor om makt och meningsskapande berörs också. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Habermas teori om det kommunikativa handlandet men arbetet har också stimulerats av Deweys skrifter. De texter som granskas är utgivna i Sverige och avgränsade på så sätt att de fokuserar vad som finns skrivet om deliberativa samtal och hur deliberativa samtal som begrepp blivit beforskat.

Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda på om mina kvinnliga informanter upplevde en ökad/ förbättrad självkänsla under coaching/ samtal. Vidare var syftet att belysa den ökade positiva ökade välbefinnandet av coaching och samtal ur individ synpunkt. Samtliga kvinnor upplevde en positiv ökad upplevelse till sig själva av återkommande coaching/ samtal sessioner. Ett resultat var att alla informanter upplevde en betydligt högre grad självkänsla och välbefinnande. Kvinnorna upplevde att de alla i högre grad kände sig mer tillfredsställda mer sig själva som personer. Även självförtroendet upplevde de hade förbättrats då de vågade ta för sig mer än vad de hade vågat innan , både i privata och arbetsrelaterade situationer och relationer..

Denna uppsats avhandlar i vilken utsträckning det förekommer jämlika samtal mellan lärare och elever i klassrummet. Vi valde att använda oss av intervjuformen för att kunna besvara den frågan, samt våra fyra grundläggande forskningsfrågor som gällde de variabler som enligt tidigare forskning kan ha påverkan på samtal i klassrummet. För att definiera vad vi menar med jämlika samtal bestämde vi oss för Jan Einarssons definition: ?samtal är ett naturligt samspel mellan någorlunda jämlika deltagare?. Urvalsgruppen som låg till grund för under-sökningen bestod av åtta informanter, fyra lärare och fyra elever, samtliga från en år 7-9-skola i ett av Örebros skolområden.

The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called ?deliberative dialog?. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow.

Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med motiverande samtal som arbetsverktyg. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Nio distriktssköterskor från fyra hälsocentraler i ett landsting i Mellansverige deltog. Data samlades in med semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Tre huvudkategorier framkom (användningsområde, arbetsverktyg, och förändrat arbetssätt) och dessa bildade temat"Att förändra fokus i mötet och aktivera patienten".

Studiens syfte har varit att studera hur några förskollärare förhåller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskolläraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgångspunkt ifrån observationer, där även intervjuer har använts som ett komplement för att identifiera förskollärarnas edagogiska samtal med barn. Förskollärarna i studien har ett medvetet örhållningssätt gentemot barnen där de aktivt lyssnar och är engagerade i det arnen har att säga och där de strävar efter ett givande samtal med barnen. För att på ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhållningssätt hos örskolläraren där de har förmågan att balansera sitt sätt att bemöta barnen utifrån en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten..

Denna studie handlar om samtal som utförs på Migrationsverket med de asylsökande. Vi har valt att ta upp strukturen på dessa samtal, handläggarnas upplevelser samt vilka svårigheter man stöter på i dessa samtal och vilka kompetenser och styrkor informanterna menar att man behöver som handläggare. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i denna studie där vi utförde åtta intervjuer med handläggare på Migrationsverket. De teorier vi har valt att analysera vårt empiriska material utifrån är Egans (2010) samtalsmodell, Lipskys (2010) närbyråkratsteori samt Hägg och Kuoppas (2007) modell för professionella samtal. Resultatet av intervjuerna visar att handläggarna på Migrationsverket sysslar med utredandesamtal där samtalen innehåller mycket information.

Syftet med studien är att belysa hur chefer och personalansvariga inom olika organisationer upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi önskar komplettera tidigare forskning inom området svåra samtal med en mer socialpsykologisk inriktning som analysverktyg. Med hjälp av kvalitativ metod i form av sju semistrukturerade intervjuer når vi förståelse för hur chefer och personalansvariga upplever svåra samtal i arbetsrelaterade situationer. Vi besvarar följande frågor i studien:Hur upplever chefer och personalansvariga inom olika organisationer svåra samtal?Vilka faktorer kan bidra till att chefer och personalansvariga anser att samtal är svåra eller inte?De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att de intervjuade cheferna och personalansvariga anser att det finns svåra samtal på arbetsplatsen.

Syftet med den här studien är att ta reda på vilken syn lärare har på samtal i matematik-undervisningen samt vilken roll de anser sig ha i dessa. De frågeställningar som studien utgår ifrån är följande:- Vad anser lärare att samtal har för syfte i matematikundervisningen?- Vilken roll anser sig lärare ha i samtal som sker i matematikundervisningen?Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod för att få svar på frågorna. De som har intervjuats är sex matematiklärare som är verksamma i årskurserna 1-6. Respondenterna har valts ut genom bekvämlighetsurval.Resultatet visar att lärarna ser samtalen som ett sätt att göra matematikundervisningen varierad och vardagsnära.

Bakgrund: att motivera människor är en stor del av distriktssköterskans hälsofrämjande omvårdnad och bör vara en naturlig del av hälso- och sjukvården. Många människor söker sig till sjukvården på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Motiverande samtal är en enkel metod för distriktssköterskor att använda och har visat sig ha positiva effekter på patienter som är i behov av att ändra sin livsstil. Syftet: med studien var att belysa hur distriktssköterskor inom primärvården upplever att använda sig av motiverande samtal som metod i möten med patienter som är i behov av livsstilsförändring. Metoden: som användes hade en kvalitativ ansats.

I det hälsofrämjande arbetet ska sjuksköterskor uppmuntra och stödja patienters egna resurser samt respektera deras autonomi till en livsstilsförändring. Studier visar att sjuksköterskor upplever barriärer och kunskapsbrister i arbetet med hälsofrämjande insatser som Motiverande samtal och att det inte prioriteras i samma utsträckning som det sjukdomsinriktade arbetet. Syfte: var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av det Motiverande samtalet som metod inom hälsofrämjande vård. Metod: En litteraturstudie utfördes med induktiv ansats för att besvara syftet. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, CINAHL och Academic Search Elite och sammanlagt inkluderades 16 artiklar som svarade mot syftet.