Sverigedemokraterna har nu kommit in i riksdagen, nästa steg enligt Jimmie Åkesson är att få 30 % av rösterna! Med anledning av partiets bakgrund och den debatt som florerat kring deras främlingsfientlighet och annat, tycker jag det är angeläget att undersöka vad partiet står för. Syftet med detta arbete är därför att undersöka och besvara frågan:Vilken syn har Sverigedemokraterna på demokrati och de mänskliga rättigheterna, och visar de samma förhållningssätt till demokrati och mänskliga rättigheter i sitt principprogram och valmanifest som i andra dokument?Metoden jag har använt för att göra denna undersökning är olika typer av kvalitativ textanalys, först en enklare diskursanalys för att se vad akademiska teorier har för syn på demokrati och mänskliga rättigheter. Ett antal nyckelbegrepp inom demokrati valdes sedan ut; människosyn, folk-medborgare, stat-nation och kultur-religion, därefter konstruerade jag en modell där jag kunde besvara mina delfrågor genom att i tur och ordning titta på vilken syn på nyckelbegreppen de olika aktörerna hade, genom en aktörscentrerad systematisk textanalys av demokratiteorier och FN:s deklaration och konventioner om de mänskliga rättigheterna. Slutligen gjorde jag en innehållslig textanalys av Sverigedemokraternas principprogram, samt diverse material som jag funnit på deras hemsida, t ex TV-klipp, bloggar mm.Resultatet jag kom fram till är att Sverigedemokraterna inte alltid respekterar de mänskliga rättigheterna, de delar inte den människosyn och syn på kultur, som präglar demokratiteorier och FN.

The idea that I put forward in this thesis concerns the democratic system and the threat from discoursive impact on its core values. I focus my normative analysis on three of these democratic values: transparency, accountability and influence ? and what democratic problems the discoursive impact causes in conflict with them. I have used a critical discourse theory to define discourse and discoursive impact, by focusing on the process of discourse, rather than its nature. I deal with the political structure where I claim that the essential relation between citizen and politician is disrupted, due to lack of information and the imminent problems of the existing network society.

I denna C-uppsats problematiseras huruvida pedagogisk dokumentation används för att utveckla demokrati i förskolan. Syftet är att studera pedagogisk dokumentation som medel för att skapa inflytande för barn i förskolan. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och den metod som har använts är av kvalitativ art. Resultatet vi fått fram redogör därför inte för en absolut sanning utan för de två intervjuade pedagogernas erfarenheter och vår tolkning av dessa. Informanterna är två pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i sin profession.

Skolan har ett demokratiuppdrag såväl som ett kunskapsuppdrag som ligger till grund för denna studies inriktning. Det politiska deltagandet har minskat bland ungdomar under 1990-talet och i en undersökning från Skolverket visade det sig att elever från praktiska och teoretiska program hade stora skillnader i kunskaper om demokrati. Vår studie syftade till att undersöka hur demokrati framställs och problematiseras i fyra samhällskunskapsläroböckers demokratiavsnitt där två används på praktiska program, Bok-och-webb (2004), Aspekt (2005), samt två som används på teoretiska program, Reflex (2004) och Zigma (2000).Läroböckerna i denna studie är exempel på brukstexter som har både en teoretisk och en praktisk funktion. Eleverna möter en textbaserad verklighet och skall utifrån den teoretiska kunskapen kunna fungera och agera praktiskt, i skolan och samhället. Till undersökningen valde vi att tillämpa en kunskapskritisk analys för att utröna vilken kunskap om demokrati läroböckerna förmedlar för att sedan relatera detta till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag.

I denna studie får ni ta del av fyra pedagogers perspektiv på hinder och möjligheter för barns delaktighet och inflytande i förskolan. De teorier vi använt oss av är teorier som utgår från begreppet demokrati där inflytande och delaktighet inte går att bortse från. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att kunna ta del av pedagogernas beskrivning av vilka hinder och möjligheter de upplever i sitt vardagliga arbete med barnen. Denna intervjuform valdes för att bättre kunna nå våra informanters erfarenheter och perspektiv. Genom våra teorier och tidigare forskning har vi kommit fram till ett resultat som visar att pedagoger upplever att det finns många faktorer i deras arbete med barnen som både hindrar och öppnar upp för möjligheter för barns inflytande.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förståelse för föreställningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en föreställning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men också en föreställning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i två grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. Föreställningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhällsfostrande roll, nyansera förståelsen av begreppet diskurs samt söka förstå vad det är för föreställningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa föreställningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgångspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lärarlett arbete).

Den ha?r uppsatsen analyserar demokratidiskursen i de parlamentariska dokument som fra?n och med 2002 ledde fram till spra?klagens stiftande 2009. Den go?r detta utifra?n teorifa?lten kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik. Materialet besta?r av utdrag ur de parlamentariska dokumenten. Utdragen besta?r av de tillfa?llen da? vissa nyckelord knutna till demokrati anva?nds ga?llande omra?det klarspra?k.

I fokus för denna uppsats står samverkansorganet och kommunalförbundet Region Hallandeller mer exakt den form av indirekt demokrati som organisationen styrs genom. Studienssyfte är att ur ett demokrati och legitimitetsteoretiskt perspektiv undersöka Region Hallandmed fokus på just den indirekta demokratin. Studiens frågeställning är tvådelad ochundersöker dels hur förankringen av politik inom Region Hallands ram förankras ikommunerna och hos medborgarna. Dessutom undersöks vilka demokratipolitiska ambitionersom Region Halland har. I uppsatsen används en form av kvalitativ metod nämligensamtalsintervjun och intervjuerna genomförs med politiker verksamma i kommunerna ochRegion Halland samt med tjänstemän på Region Halland.

Gruppolarisering innebär att bl.a. social jämförelse leder till att isolerade grupper med likasinnade genererar mer extrema åsikter. Gruppolarisering på internet kan vara ett oroväckande fenomen för den deliberativa demokratin. Istället för att människor med konkurrerande ståndpunkter utbyter idéer och tankar med varandra samlas de i isolerade diskussionsforum på internet där social jämförelse i värsta fall kan utmynna i hattal och terrorism. Med netnografisk metod studeras här politiska diskussioner online i två olika typer av forum, ett politiskt och ett icke politiskt.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

Syftet med följande arbete är att undersöka gymnasieungdomars inställningar till politiska val i Sverige samt att se skolans roll för politiskt engagemang. Arbetet ger en insikt i unga människors valdeltagande. Med hjälp av intervjuer vill jag se gymnasieungdomars inställningar till politiska val. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att dagens unga har tappat tron på demokratin och de kan svika dagens demokrati för en ny politisk arena som består utav de utomparlamentariska grupperna samt att skolan inte tycks ha något större inflytande när det gäller politiska val..

Är alla organisationers öde att utvecklas mot oligarki även då syftet är att de ska drivas demokratiskt och huvudsakligen på frivillig basis? Robert Michels, i sitt kända arbete från 1911 om organisationer och demokrati ? Zur Soziologie des Parteiwesens in der modernen Demokratie ? talar om oligarkins järnlag. En växande organisation ökar behovet av anställda - organisationen professionaliseras. Anställda får ett kunskapsövertag gentemot de frivilligt arbetande vilket genererar en handlingsfrihet och ett maktövertag. Medlemmar betraktas som mindre kompetenta vilket gördet legitimt för ledningen att dominerar, styra och ta egna beslut.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

Abstract Författare: Erik Bard och Michael Natanaelsson Handledare: Matts Halmerius Titel: Blogg ? ett medium på frammarsch Ämne: Medie? och kommunikationsvetenskap År: 2008 Definition: Här kommer vi att diskutera vad en blogg egentligen är, ramverket för att det skall vara en blogg samt hur de används, samt vilka genrer som finns inom bloggning, exempelvis politiska bloggar och modebloggar. Syfte: Att med hjälp av litteratur, tidningsartiklar och några utvalda bloggar ta reda på hur bloggar kan påverka politik, kommersiella syften, dagsagendan och ifall det kan bidra till en bättre demokrati. Vi ska undersöka vilken roll bloggen har gentemot de traditionella medierna och hur bloggen präglar vår åsiktsbildning och självbild i offentligheten. Diskussion: Hur kan bloggen sätta dagsagendan.

Sedan Internet förändrade hur världen kommunicerar har den teknologiska utvecklingen i dess kölvatten och i synnerhet de sociala medierna inneburit ett paradigmskifte i vår vardagliga kommunikativa verklighet. Även organisationer har hakat på utvecklingen. Men för många råder ovisshet om hur sociala medier påverkar deras verksamhet. I synnerhet våra svenska myndigheter som har att förhålla sig till offentlighetsprincip, yttrandefrihet och ett genomgående medborgarperspektiv. Mot denna bakgrund ville vi undersöka hur sociala medier påverkar arbetet med samhällskommunikation inom en kommunal förvaltning.