Introduktion: Distriktssköterskor och sjuksköterskor i hemsjukvården hade ett brett arbetsområde och en del av arbetet bestod av att Delegera arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalSyfte: Att undersöka hur distriktssköterskor erfor delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter till omvårdnadspersonal i kommunal hemsjukvård.Metod: Distriktssköterskor som var patientansvariga inom ett hemtjänstområde i kommunal hemsjukvård från tre olika kommuner intervjuades. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Distriktssköterskorna erfor att de Delegerade för att verksamheten skulle fungera. De erfor att omdelegering gick fortare än nydelegeringar. Det varierade hur distriktssköterskorna kunde följa de riktlinjer som styr delegering och det fanns inte alltid tillräckligt med tid för uppföljning. Distriktssköterskorna kände sig kompetenta för att Delegera läkemedelsadministrering men fick ibland uppdatera sig innan de Delegerade ut specifika uppgifter.

Nygren, M & Rygg, K. Delegering av omvårdnad ?En empirisk studie om delegering. Examensarbete i omvårdnad 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2007. Som arbetsledare har sjuksköterskan flera ansvarsområden, bland annat att prioritera och fördela omvårdnadsarbetet inom teamet och att Delegera omvårdnadsuppgifter.

Titel: Kvinnligt och Manligt perspektiv ? Förmågan att motivera genom att behålla kontrollen över sina arbetsuppgifter. Slutseminarium: 2008-05-28Ämne: Företagsekonomi ledarskap, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Sofia Pellbring och Julia RamiriosHandledare: Jenny StåhlFöretag: Äldreomsorgen, Anonyma respondenter Centrala begrepp: Kvinnligt ledarskap, Manligt ledarskap, Planering, Delegering, Chef/Ledare, Motivation Problemformulering: Vilka skillnader och likheter finns det i kvinnligt respektive manligt ledarskap i samband med att behålla kontrollen genom planering och delegering? Syfte: Utforska vilka skillnader och likheter det finns mellan kvinnlig och manlig förmåga att planera och Delegera.Teoretisk referensram: Baserad på teorier kring de centrala begreppen men även på den sociala konstruktionen. Metod: Vi har valt att använda oss av den kvalitativa metoden.

Bakgrund: Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter från legitimerad sjuksköterska till icke-legitimerad personal är vanlig. Tidigare forskning har visat att delegering kan leda till att sjuksköterskans roll blir otydlig. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskors professionsutövning påverkas av att delegering till icke-legitimerad personal förekommer. Metod: Tio vetenskapliga artiklar studerades enligt metod för kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudteman framstod: ?Sjuksköterskor och inflytande?, ?Sjuksköterskor och interaktion? samt ?Sjuksköterskor och säkerhet?.

Denna uppsats handlar om hur lärare ser på elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar på lärarnas upplevelser och inte på faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lärare på en högstadieskola i Västerås fick svara på frågor via en utskickad enkät.  Resultatet visar främst två saker som är väsentliga att redovisa: Att lärare tenderar att rikta fokus på problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nästan uteslutande på de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas.

Enligt skollagen ska rektorn vara huvudansvarig för sin skolverksamhet. I uppdraget ingår administrativa uppgifter och pedagogiskt ledarskap, vilket innebär att rektorn har två skilda logiker att hantera, managerialism och professionalism. Den kvalitativa undersökningen fokuserar därmed på hur det pedagogiska ledarskapet ska utövas parallellt med administrativa uppgifter där ekonomiska styrförutsättningar skiljer kommunala och fristående verksamheter åt. Pedagogiskt ledarskap ska leda till goda studieresultat hos eleverna och anses därför som viktigt. Direkt forskning om rektorns delade ledarskap har inte skett inom skolvärden men däremot inom sjukvården som har flera likheter till skolverksamhetens organisation.

Coaching har blivit populärt i samhället och används idag allt mer inom ledarskap, men är fortfarande ett relativt outforskat område. Coaching är en kommunikationsteknik där aktivt lyssnande och kraftfulla frågor används. Det bygger på individutveckling, lärande och prestationsökning samt måluppfyllelse. Syftet med studien är att ta reda på kostchefers uppfattning om en coachande ledarskapsroll inom måltidsservice. Huruvida coaching används av kostchefer i den offentliga måltidsservicen är av intresse för vår kommande yrkesroll.

Utökade e-postsystem är en populär typ av grupprogram som ger användarna fler möjligheter än att bara hantera e-post, utökade e-postsystem ger bl a användarna möjligheten att föra kalender, schemalägga möten och Delegera uppgifter. Denna undersökning utgår ifrån kända icke-tekniska utmaningar med att nå användaracceptans av grupprogram, genom en fallstudie i en statlig organisation studeras vilken inverkan dessa utmaningar har på utökade e-postsystem. Syftet med denna uppsats är att den ska ge insikter åt organisationer som har infört utökade e-postsystem men som har svårigheter med att nå användaracceptans av den funktionalitet som sådana system tillhandahåller. Viktiga slutsatser som har kunnat dras är att de studerade icke-tekniska utmaningarna med att nå användaracceptans i högsta grad har en inverkan på acceptansen av många av de funktioner som utökade e-postsystem tillhandahåller. Speciellt verkar tekniska begräsningar i systemet göra att många av dessa utmaningar blir kända..

Denna uppsats tar upp problematiken kring arbetsgivarrollen inom mjölkproduktion. För att få en inblick i vardagen och vilka utmaningar arbetsgivarrollen medför har vi intervjuat tio stycken mjölkproducenter som befinner sig i denna situation. Titeln bygger på ett uttalande från en av mjölkproducenterna ?? jag kanske tycker om att vara chef men ibland tycker jag inte om att ha anställda??. Citatet belyser hur mjölkproducenterna relaterar till rollen som arbetsgivare. Hur de uppfattar sig själva och relaterar till chefskapet är två grundläggande faktorer som är viktiga för att fungera bra i sin roll som arbetsgivare.

Mellanchefer är värdefulla när förändringar ska genomföras i en organisation. Dock är mellanchefers roll komplex och dessa tvingas ofta hantera konflikterande förväntningar, vilket kan orsaka problem i förändringsarbetet. Denna studie undersöker hur mellanchefer i en organisation som Posten arbetar för att hantera konflikterande förväntningar. Fyra roller beskrivs, genom vilka mellanchefer ger bidrag till förändringsprocesser. Rollkonflikt kan uppstå, om konflikterande förväntningar ställs på individen.

I denna studie ville jag belysa de olika aktörernas samverkan för barn i behov av särskilt stöd i förskolan. De metoder som användes för att uppfylla syftet var kvalitativa intervjuer. Med de kvalitativa intervjuerna ville jag bilda mig en uppfattning av hur varje aktör ser på samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Ur syftet lyftes tre frågeställningar fram, dessa användes sedan som grunden i mina intervjufrågor. Studien utgår utifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundad teori (Grounded Theory).

För engagerade entreprenörer kan svårigheten ligga i att såväl fokusera på rätt saker, som att göra saker på rätt sätt för att få tiden att räcka till. Vårt syfte med uppsatsen var att identifiera problemområden inom verksamhetsstyrningen och ge förslag på lösningar. Vi undersökte tre mindre företag inom besöksnäringen för att få reda på hur dessa företag drivs och styrs. Vi valde att utgå från vårt empiriska material genom att tolka våra intervjuer för att sedan koppla identifierade problem med lämplig teori. Utifrån tolkningen av empiri och lämplig teori kunde vi analysera och dra slutsatser.Det har i vår undersökning framgått att det finns behov av att förbättra verksamhetsstyrningen i småföretagen inom besöksnäringen. Vår undersökning identifierade problem främst inom följande områden: marknadsföring, prissättning, tid, nätverk, kunduppföljning och planering.Genom att bli mer strategiska på Internet, kundfokuserade, ingå i nätverk, Delegera arbetsuppgifter, sålla bland idéer, upprätta handlingsplaner och kundregister kan företagen spara tid och pengar..

För närvarande pågår det en debatt om lagen om anställningsskydd, LAS, i Sverige. Kärnfrågan i debatten är, från företagens sida, möjligheten att kunna anställa och behålla kompetent personal. Syftet med studien är att beskriva och förklara hur LAS kan påverka arbetsgivare och deras agerande: kan lagen medföra problem för företagen eller är problemen med lagen överdrivna? Den empiriska undersökningen genomfördes med hjälp av personliga intervjuer med Älvsbyhus, Almega samt Företagarnas Riksorganisation. Resultatet av studien visar att lagen bör bli mer flexibel vad gäller anställningsformerna samt underlätta för företagen att använda personliga skäl som grund för uppsägning.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur två företag som frångått den traditionella budgetprocessen arbetar med sin ekonomistyrning samt vilka verktyg de använder för att uppfylla budgetens syften. Utöver detta undersöks även vilka förutsättningar som krävs för att kunna arbeta budgetlöst.Datainsamlingen skedde genom granskning av litteratur samt en kvalitativ fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två företag, Ahlsell och Ikea. Empirin analyserades med hjälp av en deduktiv metod.  Vår slutsats är att det är möjligt att fylla budgetens syften även vid budgetlös styrning.

Kommunikation är viktigt för att människor ska kunna arbeta tillsammans. På arbetsplatsen är det viktigt att kunna utbyta erfarenheter, fråga om oklarheter, fördela och Delegera uppgifter samt diskutera med medarbetarna. Men kommunikationen fungerar inte perfekt. Det finns många störningar som gör att kommunikationen inte alltid blir bra. När dessutom några av medarbetarna finns på distans, vad händer då med kommunikationen? Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för vilka störningar som finns i kommunikationsprocessen, samt när och varför de uppstår.