Syftet med studien var att få en bredare bild av och fördjupad kunskap om ledarskap för första linjens chefer inom kommunal socialtjänst. För att nå chefernas egen upplevelse av sitt uppdrag som chef och ledare valde vi kvalitativ metod med intervju som redskap. Syftet var vidare att fånga upplevelsen av ledarskap i relation till organisationens förväntningar. Vi ville se om chefserfarenhet hade någon betydelse. Vi ställde frågor som skulle fånga vad som upptar nya respektive erfarna chefer i deras uppdrag.

I studien undersöks hur lärare framställs i sex samtidsrealistiska ungdomsromaner utgivna mellan 1990 och 2003. Syftet med undersökningen är att studerar vilken bild av lärares ledarskap läsaren möter i litteraturen samt att utröna hur lärare porträtteras. Vid undersökningen av ledarskapet har Blake och Moutons tvådimensionella ledarksapsmodell där ledarens intresse för uppgiften samt ledarens intresse för människan i gruppen legat till grund för undersökningen. Porträtteringen har skett utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Resultatet av studien visar att läsare av samtidsrealistisk ungdomslitteratur möter lärare i texten som tillämpar olika ledarstilar i klassrummet.

Denna undersökning baserar sig på åtta intervjuer med lärare mellan 50 och 65 år. Syftet med denna undersökning är att undersöka dessa lärares syn på det personliga ledarskapet för att upptäcka om det har skett någon förändring under en 25 års period. Har det skett någon utveckling under åren som lärare? Hur har de utvecklats som verksamma lärare, samt vilka faktorer har påverkat utvecklingen? Resultaten visar att lärarna ser utvecklingar på fler områden. Lärarna upplever att de har fått mer erfarenhet.

Problemområde Den samhällsutveckling som sker med bland annat ökad konkurrens och krav på snabb förändring hos företag har drivit fram en utveckling mot normativ styrning. Det innebär större självständighet inom organisationer och att ledare styr med visioner och idéer istället för med regler och instruktioner. För att organisationer ska klara av att förändra styrningen krävs ofta att de satsar på organisationsutveckling. Syfte Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur ett organisationsutvecklingsprogram påverkar normativ styrning på ett företag. Dessutom vill vi skapa insikt i vilka effekter ett sådant program kan ge.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om friare medarbetarskap, så som exempelvis TeliaSoneras arbetssätt med förtroendearbetstid, är en god väg att gå för att styra framtidens organisationer. Vi vill undersöka om det utgör ett hot eller en möjlighet för ledarna, medarbetarna och för företaget i sig att arbeta på ett sådant sätt. Vi ställer oss även frågan vad som krävs av ledarskapet i organisationer, då man arbetar med ett mer självständigt arbetssätt och om det är så självständigt som det vill ge sken av eller om det finns osynlig och subtil styrning bakom det hela. TeliaSonera utvecklas ständigt och genomför löpande organisationsförändringar, så vi vill även undersöka hur det påverkar arbetssättet och dess utveckling.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie som baserats på ett flertal intervjuer samt en observationsstudie. Informationen vi samlat under intervjuerna och observationsstudien ligger till grund för den empiriska delen av arbetet.

I en ständigt föränderlig värld måste företag anpassa sin organisation efter omvärlden. I samma takt förändras ledarskap och kommunikation, vilka är förutsättningar för ett företags framgång och utveckling. Framförallt är dessa ämnen viktiga för företag som är geografiskt spridda. Trots spridda avdelningar måste företaget uppfattas som en helhet, med gemenskap och samma mål. En ledare måste således finna alternativa tillvägagångssätt, för att upplevas som närvarande och få medarbetarna på ?samma bana?.

Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om och förståelsen för hur behovet av kompetensförsörjningen på mellanchefsnivå inom tjänsteföretag i Ljusdal ser ut..

Syfte: Verksamheten har sta?llda ma?l som de inte uppna?r, da?rfo?r har en omorganisation genomfo?rts. Syftet med underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur mellancheferna beskriver sitt arbetssa?tt med att utveckla sin personal och hur omorganisationen har pa?verkat mellanchefernas arbete. Fra?gesta?llningar: Hur beskriver mellancheferna sitt arbete med att utveckla sin personal mot o?verga?ngar? Hur upplever mellancheferna implementeringen av omorganisationen och dess pa?verkan pa? o?verga?ngsarbetet?Metod: I va?r studie anva?nds fra?mst teorier som bero?r ledarskap och fo?ra?ndring.

Interkulturell förståelse är ett centralt begrepp i detta examensarbete. Vi tycker oss ha märkt en ökad fördomsfullhet mot USA i Sverige. Därför valde vi att undersöka hur ett antal läroböcker för högstadiet i engelska och samhällskunskap speglar USA ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har även intervjuat fyra lärare och delat ut frågeformulär i två niondeklasser, för att bredda vår förförståelse innan huvudundersökningen. Syftet med uppsatsen är främst att se hur USA framställs i läroböckerna och även i vilken grad de hjälper läraren med att motverka fördomar.

Jag har i denna rapport studerat om det finns några skillnader mellan olika ledare beroende på deras ålder. Jag delade in respondenterna i tre olika ålderskategorier (unga, mellangamla, och gamla) och har sedan jämfört dessa kategorier med varandra. Som utgångspunkt beskrev jag hur vetenskaplig litteratur redogör för olika ledaregenskaper och olika ledarstilar. Som inledning förklarade jag skillnaden mellan chefskap och ledarskap, detta eftersom dessa begrepp lätt kan förväxlas. Chefskap innebär att man har fokus på att lösa uppgiften, och med ledarskap så har man även fokus på att utveckla medarbetarna, samt att dessa skall må bra och trivas på jobbet.

Intentionen med denna studie var att söka djupare förståelse för anställdas upplevelser och förväntningar av inflytande vid en stor omorganisation. Studien bygger delvis vidare på en kvantitativ undersökning som gjordes i samband med organisatoriska förändringar inom Göteborgs stad. Där framkom flertalet faktorer som kan in- och påverka individens upplevelse av inflytande. Med utgångspunkt ur tidigare forskning utarbetades fem olika teman kopplade till dessa faktorer; förändring, ledarskap, attityder, kommunikation och inflytande. Härefter intervjuades fyra personer anställda inom Göteborgs stad.

Rapporten handlar om specialpedagogens upplevelse av sin yrkesroll och arbetssituation jämfört med examensbeskrivningen för specialpedagogutbildningen. Vi klargör de "fem ben" som vi anser specialpedagogens yrkesroll befinner sig i, dvs. ledarskap, skolutveckling, handledning, kartläggning och undervisning. I litteraturgenomgången förklarar vi vår teoretiska utgångspunkt och hur olika teorier och perspektiv används för att förstå specialpedagogens komplexa arbetssituation. I studien fick 350 före detta studenter från Högskolan Kristianstad en enkät att besvara, 66 svar samlades in.

Syftet med detta examensarbete är att närmare granska lärares uppfattning om begreppet god lärandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gå tillväga för att skapa en sådan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgår ifrån tre frågeställningar: 1) Vad definierar en god lärandemiljö? 2) Hur kan lärare bidra till en god lärandemiljö? 3) Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas tillvägagångssätt för att bidra till en god lärandemiljö? Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med klasslärare i årskurs ett till fem som alla arbetar på samma skola. De intervjuade lärarna valdes ut genom strategiskt urval, där de styrande variablerna var årskurs, erfarenhet samt klasstorlek. De intervjuade lärarnas svar avslöjar en mycket bred definition av en god lärandemiljö i jämförelse med studiens hypotes och relevant litteratur.

Undersökningens syfte är att förklara hur chefer agerar vid ledningsdrivna och vid spontant uppkomna förändringsinitiativ i en organisatorisk miljö där det finns informella nätverk av specialiserade kompetenser. Arbetet kombinerar en kvalitativ ansats för att utforska och beskriva chefers ledarskapsmetoder genom djupintervjuer med en kvantitativ undersökning i enkätform riktat mot chefer och även mot deras medarbetare med specialistkompetens. Studiens slutsats är att de undersökta cheferna har metod och förmåga att skapa goda förutsättningar för förändring samt att stötta samverkan och innovation i informella nätverk inom den lokala enhetens kontext. Cheferna saknar dock god förmåga och metodik för att kunna utöka detta till att omfatta och inverka på företagets nyttoskapande som helhet.

Syftet med studien är att ta reda på om dynamisk pedagogik går att använda i praktisk verksamhet. Studien har ett kvalitativt perspektiv och består av en litteraturstudie av Lipschütz (1971/ 2004), en intervjustudie med tre deltagare och en enkätstudie med 32 deltagare. Deltagarna har genomgått utbildning i dynamisk pedagogik och/eller är medlemmar i Korda ? föreningen för dynamisk pedagogik, en del använder dynamisk pedagogik i praktisk verksamhet och andra gör det inte. Resultatet diskuteras mot bakgrund av tankar och teorier kring den dynamiska pedagogikens framväxt,målsättning och metoder.Resultatet visar att dynamisk pedagogik går att använda, och används, i praktisk verksamhet i olikagrad, på olika sätt och i många olika slags verksamheter, främst i ledarskap och inom utbildning avolika slag, framförallt för personlighetsutveckling, grupputveckling och ledarskapsutveckling.