Studies show that older is an increased proportion patients in hospital and that it is a patient group that can be difficult to communicate with because of older patients' often multiple disease picture. Relatives to the patient can be help for caregivers in the communication and the care of the patient. The aim with the study was to examine relative's experience of participation, meeting/support, accessibility and information on a geriatrics rehabilitation care unit. The study had a descriptive design and was designed as a questionnaire study. It was implemented on one geriatrics rehabilitation care unit on the countryside in central Sweden, belong to Uppsala University hospital.

Att kunna träna effektivt till ett avgörande prov är en förutsättning för ett bra resultat. Denna uppsats har ägnats åt möjligheten till självstudier inför ett TOEFL -prov med digitala hjälpmedel i form av applikationer till mobiltelefonen. I detta arbete jämförs två olika typer av studiemateri-al, där den ena (analog) representerar det som används för undervisning i TOEFL-kurser. Den andra (digital) representerar alternativet för de som vill skippa kursen och träna på egen hand via självstudier i telefonen. Med Schmitts metodanalys som verktyg har dessa applikationer under-sökts för att se hur pass väl de motsvarar de krav som finns för att klara READING-sektionen i ett prov. Inledningsvis håller den digitala självstudiemetoden en relativt bra standard.

Den pedagogiska miljöns utformning har betydelse för barns lärande på förskolan. Genom att interagera med omgivningen erövrar barnen världen omkring dem. Vårt syfte med studien är att förstå hur personalen på förskolan resonerar kring utformningen av förskolans fysiska inomhusmiljö på deras avdelning med fokus på barns Delaktighet, inflytande, samspel och samlärande. Vi valde utifrån vårt syfte att använda oss av fokusgruppsintervjuer. I fokusgruppsintervjuerna fick personalen diskutera sin inomhusmiljö utifrån våra frågeställningar.

Tiden för omhändertagandet av patienter som kommer till operationsavdelningen tenderar att minska och genomströmningstakten av patienter går istället i riktning mot att öka. Operationssjuksköterskor har trots detta en laglig skyldighet att ge varje patient en individuell omvårdnad. Den perioperativa sjuksköterskan ska enligt den perioperativa vårdmodellen träffa patienten i ett pre-, intra- och postoperativt samtal, för att tillsammans med patienten kunna reflektera över dennes behov och önskningar i samband med operation. Idag ges sällan denna möjlighet. Därför är det viktigt att belysa patienters upplevelser i samband med en operation för att kunna förbättra vårdkvalitén.

This study is about how the dialog can help students with special needs to feel participation and inclusion in the class and the teaching. My purpose with this study was to look for how the students with special needs interact with other students and teachers through the dialogue. I also wanted to know if there is any positive and negative effects to teaching students with special need in the classroom compared with the teaching at the special teacher.I have taking purpose of the sociocultural theory in my study because it says that children learn together when they communicate with each other. The theory central words are dialog and scaffolding in the zone of proximal development. I also describe central words like participation, inclusion and students with special needs in the special teaching.I have investigated in four interviews, two of them were with a teacher and a special aids teacher, and two of them were students with special needs.

Lilja, Jane och Polverari, Monica. (2008). Vem vinner på integrering? Integrerade språkavdelningar ? ett föräldrarperspektiv. (Who Gains from Integration? Inclusive Language Preschool Units ? from the Parent´s Point of view.

Abstract Jonasson, M & Swane, J (2010). Pedagogers perspektiv på den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Vårt examensarbete handlar om pedagogers tankar kring den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer av åtta pedagoger vilka arbetar på en och samma förskola på en mindre ort i södra Sverige.

The purpose of this study is to describe and analyze the places importance for young people with disabilities. The study?s central questions are what type of places they visit and what characterizes them. It is also about answering the questions why the places are visited and what meaning this has for participation and identity. The study´s central concept is room/place, participation and identity.

I en allt starkare konkurrens väljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål kallas nätverk. En sådan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nätverk. I denna typ av nätverk anses nätverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nätverket. Företagen står själva för den individuella utvecklingen genom Delaktighet i aktiviteterna.

I en allt starkare konkurrens väljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nå ett gemensamt mål kallas nätverk. En sådan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nätverk. I denna typ av nätverk anses nätverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nätverket. Företagen står själva för den individuella utvecklingen genom Delaktighet i aktiviteterna.

Bakgrund: Att vi blir allt äldre innebär också att allt fler insjuknar i en demenssjukdom. Då det i dagsläget inte finns något botemedel för sjukdomen blir det främsta omvårdnadsmålet att minska lidande och öka livskvaliteten och välbefinnandet för dessa personer. Då många med demenssjukdom bor på vårdboenden blir det vårdpersonalens främsta uppgift att skapa en bra vårdmiljö vilket innefattar en god vårdrelation. Vårdrelationen är central i all god omvårdnad och det är viktigt att ha en förståelse för att den vård som ges till personer med demenssjukdom antingen kan hjälpa eller stjälpa individen.Syfte: Att belysa vårdrelationens betydelse för livskvaliteten hos personer med demenssjukdom som bor på vårdboenden.Metod: Denna studie är en litteraturstudie där tolv artiklar analyseras. En kvalitativ innehållsanalys har använts där meningsbärande enheter i artiklarna har kondenserats, kodats och slutligen bildat kategorier.Resultat: Tre kategorier framkommer av resultatet som visar vårdrelationens betydelse för livskvalitet hos personer med demenssjukdom.

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon ? Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom.Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts: Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens Delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur?Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsföräldrar.Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen Delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjänsten.

Den arbetsvetenskapliga forskningen har visat på hur viktigt det är att ha en god psykosocial arbetsmiljö. Att få känna sig nöjd med det arbete man utför är viktigt för de allra flesta. Syftet med studien var att undersöka den upplevda psykosociala arbetsmiljön för kuratorer inom allmänpsykiatrin samt att undersöka om det finns skillnader mellan Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus. Ovanstående sjukhus slogs samman 1999 och benämns med samlingsnamnet SU, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Undersökningen är en kvantitativ enkät-undersökning där samtliga kuratorer i urvalet fick en enkät.

Studiens syfte är att:Synliggöra två kommuners lärmiljöer för elever inom autismspektrat (AST) utan utvecklingsstörning efter lagförändringen 2011 med fokus på elevernas förutsättningar till Delaktighet, kommunikation och lärande.Studien utgår från följande frågeställningar:o Vilka organisatoriska lärmiljöer har utarbetats för målgruppen, elever med autism utan utvecklingsstörning?o Vilka möjligheter till Delaktighet, kommunikation och lärande erbjuds eleverna?o Hur grundar kommunerna sina ?organisatoriska? val av lärmiljöns utformning för studiens målgrupp?Forskningsansats och metodStudien har en mikroetnografisk ansats. Den etnografiska forskningsansatsen ger studien redskap att försöka förstå, beskriva, analysera och tolka sammanhang och processer i det dagliga arbetet (Nordevall, Möllås & Ahlberg, 2011) . Etnografisk forskning betyder i praktiken, beskrivningar av individer och dess aktiviteter för att försöka förstå utifrån sammanhanget (Aspers, 2013).I studie används två olika metoder i insamlandet av data, vilket inom etnografisk forskning benämns triangulering. Metoder som använts är observation och intervju, vilka ger förutsättningar att få insyn i lärandemiljöns påverkan på elevers förutsättningar till Delaktighet, kommunikation och lärande.

Hälsolitteracitet innebär patientens kognitiva förmåga att förstå och tillämpa hälsoinformation. Enligt Hendersons omvårdnadsteori bör sjuksköterskan förstå och assistera när patienten inte har tillräcklig motivation, kunskap eller styrka för att självständigt uppnå hälsa. Syftet med studien var att beskriva distriktsköterskans förhållningssätt till hälsolitteracitet i bemötandet av patienter på en vårdcentral. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Fem distriktssköterskor från tre olika vårdcentraler intervjuades utifrån en intervjuguide med semi-strukturerade frågor.