Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen Delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, Delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet. Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna.

Bakgrund: 95 000 barn vårdas varje år på sjukhus. Trots att många barn vårdas varje år, blir barnsbehov ofta förbisedda av personal och föräldrar och det är de vuxna som utformar barnets vård ochbehandling. Detta kan leda till en rädsla hos barn för att vårdas på sjukhus och det är därför viktigt attbeakta deras behov av information och Delaktighet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskrivabarns upplevelser av att vårdas på sjukhus. Metod: Studien gjordes i form av en litteraturöversiktbaserad på arton vetenskapliga artiklar tre med kvantitativmetod och femton med kvalitativmetod.Resultat: Barns upplevelser under vårdtiden var huvudsakligen positiv.

Människor med psykisk sjukdom har ofta på grund av sina funktionsnedsättningar stora svårigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte får sina behov tillgodosedda. I syfte att förbättra livsvillkoren och samordna insatser för dessa människor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien är att belysa olika samhällsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrågor vi utgår från för att besvara syftet är hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud påverkat människor med psykiska funktionsnedsättningars möjigheter till integrering och Delaktighet i samhället. Genom att intervjua flera enskilda aktörer från nätverket kring människan med psykisk funktionsnedsättning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin Delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori.

Today's children characterized and named according to Palfrey and Gasser for digital natives. Children are shaped by the use of media and ICT (Information- and Communication Technology) in a natural way. If their participation in environments where the media and ICT is common, it leads to other conditionsthan the previous generations. The purpose of this study was to understand and describe what teachers say and do to create involvement in children's use of media and ICT tools. The former media education development works carried out at preschools in Piteå municipality was the starting point and inspiration for the study. Study was based on a qualitative approach. Qualitative interviews and participant observations were carried out at one preschool in Piteå.

ABSTRACT Background: The ward round is a collaboration between nurse, doctor and patient. A good collaboration and communication is essential to their interrelation. Aim: The aim of this study was to investigate patients' comprehension in regard to integrity, information and participation during round. We also looked at differences about comprehension between men and women.  Methods: A questionnaire was answered by 34 patients in three wards at the University hospital in Uppsala. Results: The patients believed they could talk openly ?quite well? but they experienced it ?sometimes? disturbing to talk openly if other patients were in the room.

Bakgrund: Idag dör omkring 90 000 människor årligen i Sverige varav 85 procent av dessa på institution eller sjukhus, kanske omgivna av högteknologisk utrustning med alla dess möjligheter att förlänga ett biologiskt liv. Livstestamente är en viljeförklaring om hur en person vill behandlas i livets slutskede. Ett sådant dokument är inte juridiskt bindande. Däremot är det stadgat i lagen att vården, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Ett livstestamente betraktas av många sjuksköterskor som en vägledning, men det är ändå inte givet att patientens önskemål alltid kan följas även om vårdpersonalen har kännedom om dessa.

Trots att många menar att Human Resources har en allt viktigare roll i förändringsprocesser råder det brist på studier som undersöker på vilket sätt de i sitt dagliga arbete är involverade i förändringsprocesser och hur de interagerar med andra aktörer inom organisationen under processen.Syftet med denna studie är att undersöka vad HR bidrar med kopplat till processen vid planerade organisationsförändringar. Undersökningens frågeställning inriktades på vilka olika roller HR kan ta vid planerade organisationsförändringar samt vilka faktorer som påverkar HR´s Delaktighet i dessa. Studien har en kvalitativ hermeneutisk ansats och baseras på sex semistrukturerade intervjuer med HR-medarbetare på två olika organisationer inom privat sektor.Resultatet visar på att HR framförallt tar två olika typer av roller som vi har benämnt supportrollen och den självständiga rollen. Dessa kopplar vi i analysen sedan till två övergripande roller som HR kan utgå ifrån i sitt agerande. De faktorer vi har sett i vår studie som påverkar HR´s Delaktighet i förändringsprocesser är brist på tid, stort avstånd till kärnverksamheten och medarbetarna, vilken relation de har till cheferna samt vilken typ av förändring det handlar om..

För att vara konkurrenskraftig inom dagens industri krävs utveckling och förbättring av verksamheten. Att genomföra förändringar är ofta en utmaning där motstånd från medarbetare kan uppstå. Produktionssystem med hög komplexitet och oförutsägbara händelser ställer höga krav på spårbarhet och en väl fungerande kommunikation. För att uppnå detta genomförs ofta förändringsarbeten i form av införande av identifieringsteknik. Åsikterna om hur ett förändringsarbete bör utformas är många varför organisationen kan ha svårigheter att planera och genomföra arbetet.Studiens syfte är att ta fram en modell för införande av identifieringsteknik i interna flöden hos producerande företag.

Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Bakgrund: När ett barn blir akut sjukt och måste uppsöka sjukhuset med förälder är det vanligt att föräldern blir satt i bakgrunden och inte får så mycket information. Föräldern är mycket sårbar och går i dessa situationer igenom en kris som består av olika faser. Syfte: Syftet är att undersöka hur föräldrar till akut sjuka barn upplever sin Delaktighet i barnets vård. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där materialet granskades och analyserades med utgångspunkt av Graneheim och Lundmans (2004) analysmodell. Resultat: Föräldrarna hade olika förväntningar och upplevde olika känslor vid sjukhusvistelsen.

Syftet med den här studien var att försöka förklara utbrändhet genom att försöka förstå människors känslor av sammanhang på arbetsplatsen samt att försöka utröna vilka faktorer som behövs för att människor ska få känslor av sammanhang på arbetsplatsen. Studiens tolkningsmetod var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med tre personer som arbetar inom ett vård- och omsorgsprojekt: en projektledare och två medarbetare. Vi har utifrån Giorgis analysmetod tolkat att arbetsklimat och socialt stöd, ledarskap, arbetsbelastning, tydlighet samt Delaktighet är områden som är viktiga för att få en känsla av sammanhang på arbetsplatsen. Analysen av intervjupersonernas utsagor skedde utifrån Aaron Antonovskys salutogenetiska synsätt och hans begrepp KASAM - känsla av sammanhang.

En miljö som byggs tillsammans med de individer som bor och använder platsen har möjligheten att öka individens dagliga fysiska aktivitet. När individer görs delaktiga i planeringen av den egna närmiljön skapas en social hållbarhet och möjlighet att bygga stödjande miljöer. Miljöer som är användbara, trygga, säkra och främjar hälsan är viktiga för folkhälsan. I Kalmar kommun arbetas med att skapa Delaktighet i samhälsplaneringen genom förbättringsvandringar och utvecklingsdialoger. Då kommunen tillsammans med innevånare undersöker bostadsortens förutsättningar och utvecklingsbehov.

Det offentliga livet bidrar till en känsla av samhörighet och Delaktighet, utan att tränga sig på. I staden kan du vara en anonym åskådare till mänsklig aktivitet. Du kan vistas privat i din bostad eller i offentligheten utanför. Den offentliga miljön formas med huskroppar som väggar och himmeln som tak och utgör en stor del av staden. Livet som pågår i det offentliga rummet är både vardagligt, som att cykla till jobbet, och rekreativt, som att njuta av solen.