Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Genom ett eget utformat dokument av författarna baserat av PDCA-metoden, visar studiens utfall att implementering av innovationsteknik är fullt möjligt i ett byggföretag som Garant Bygg & Bad. PDCA-dokumentet främjar dessutom innovationsförmågan i förbättringsprocesser i det valda företaget. Till en början bör byggföretag fokusera på små förbättringar i innovationsarbetet, vilket är möjligt med PDCA-dokumentet. För att uppnå optimalt resultat av förbättringsverktyget PDCA anser författarna att vissa specifika punkter är avgörande. Dessa sammanfattas nedan:Ledarskap.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin Delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och Delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hälsobefrämjande faktorer på arbetsplatsen. Undersökningen utgick från följande frågeställningar; Vad är hälsobefrämjande faktorer?; Vilka hälsobefrämjande faktorer finns på den utvalda arbetsplatsen?; Vilka faktorer får personalen att känna sig motiverade på arbetsplatsen?; samt Hur kan dessa faktorer påverkas av arbetsgivarna?MetodFör att besvara syftet har en enkätundersökning gjorts för de anställda på företaget. En medarbetare och en chef har intervjuats. Svaren har redovisats i Microsoft Office Excel och sammanställts i SPSS.

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever Delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats.Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, Delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller Delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill.

Forskning kring moderns upplevelse av förlossningen är väl täckt men faderns upplevelse är ett inte lika utforskat område. Idag närvarar fadern i stor utsträckning vid förlossningen vilket väcker behovet av att identifiera och beskriva hans upplevelser eftersom dessa utöver fadern även påverkar modern, barnet och familjen som helhet.Syftet med denna studie var att belysa faderns upplevelse av förlossningen.Studiens metod var systematisk litteraturstudie med sökningar utförda i databaserna Cinahl, PsycINFO, Science Direct och PubMed/Medline under åren 2003-2008. Sammanlagt inkluderades sju artiklar vilka granskades och kvalitetsbedömdes utifrån granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultatet i artiklarna kodades, kategoriserades och sammanställdes för att sedan nedskrivas under den slutgiltiga rubriken ?faderns upplevelse av kontroll? med subkategorierna: ?innebörden av förlossningsrelaterad rädsla hos fadern?, ?faderns upplevelse av Delaktighet under förlossningen? samt ?faderns helhetsupplevelse av förlossningen?.Resultatet visade att fadern upplevde mycket rädsla relaterat till förlossningen och rädslan berörde främst partnerns och/eller barnets liv och hälsa.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att främja arbetsförmåga genom arbetsterapeutiska åtgärder. Undersökningsgruppen bestod av sex arbetsterapeuter yrkesverksamma på arbetsförmedlingen. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes där deltagarna uppmuntrades att berätta om sina erfarenheter av arbetet med att främja arbetsförmåga. Data analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: ?Individens engagemang och Delaktighet i processen?, ?Aktiviteten som terapeutiskt redskap för förändring? och ?Samverkan med andra aktörer?.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hälsosam arbetsplats är tydlighet och Delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hälsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv på hur kommunerna arbetar med dessa frågor erhölls när två personer på respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls från material från semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen är sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Tidigare studier har visat att ledord för att skapa en hälsosam arbetsplats är tydlighet och Delaktighet. Syftet med föreliggande studie var att med  hjälp av kvalitativ metod undersöka en mindre respektive större kommuns förebyggande arbete med stress, hälsa och rehabilitering. Ett ledningsperspektiv på hur kommunerna arbetar med dessa frågor erhölls när två personer på respektive personalavdelningar intervjuades. Resultatet erhölls från material från semistrukturerade intervjuer. I den större kommunen är sjukskrivningar för stress vanligt förekommande.

Syftet med studien var att beskriva hur föräldrar till barn med autism skildrar erfarenheter av Delaktighet i dagliga aktiviteter. För att studera detta genomfördes en litteraturbaserad studie med analys av fem biografier. De utvalda böckerna var skrivna 1995 eller senare av svenska föräldrar till barn med autism och skildrar familjens förhållanden innan barnet fyllde 18 år. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och i resultatet framträdde det övergripande temat, Vardagen präglas av rutin och struktur, samt tre underteman, Föräldraansvaret dominerar vardagen, Förändrade relationer och minskat umgänge med andra och Begränsat tillträde till samhällets olika arenor. Resultatet visade hur familjens vardag på olika sätt påverkades av det behov barnet med autism har av rutiner och struktur samt hur det fick konsekvenser i form av minskad Delaktighet i vardagens aktiviteter för hela familjen.

Hälsofrämjande arbete är ett betydelsefullt arbetsområde inom folkhälsoarbetet för att förbättra befolkningens hälsa. Hälsofrämjande arbete innebär kunskap om friskfaktorer och välbefinnande. Arbetet utgår från sju grundläggande principer, där Delaktighet är en av dem. Arbetet kan utföras på många olika arenor och av olika aktörer. En aktör är anhörigkonsulenter som arbetar med tillexempel riskgruppen anhöriga till personer med alkohol/narkotikaberoende- eller missbruksproblematik.Syftet med studien var att undersöka hur anhörigkonsulenten upplever hälsofrämjande arbete.

Ingrid Göranzon: Inflytande och Delaktighet i musikskolan. En enkätstudie av de kommunalt finansierade musikskolorna i Uppsala. - Musikvetenskap, Uppsala 2012. C-uppsats för 60p.Den kommunala musikskolan har en unik funktion i det svenska samhället, och många svenska barn och ungdomar berörs av den. Sedan 1970-talet har det i stort sett funnits en i varje svensk kommun.

Ronden är en marknadsplats för utbyte av kommunikation mellan patienter och sjukvårdspersonal. Tidigare forskning har visat på ett asymmetriskt kommunikationsflöde under ronden där sjukvårdspersonalen och då framförallt läkaren varit den part som kommunicerat mest och patienten minst. Sjuksköterskans roll har beskrivits som tillbakadragen och relativt passiv i rondsammanhang. Asymmetrin återkommer också i den beskrivning av patientrollen där denne således befinner sig längst ned i sjukvårdshierarkin. Kontinuerlig patientanpassad information och ett aktivt lyssnande hos personalen leder enligt studerad litteratur och forskning till ett mer jämlikt kommunikationsflöde och informationsutbyte under ronden.

Studiens syfte är att belysa och jämföra hur olika professionella tänker kring socialpedagogik och tvångsvård, hur motiveras klienter till att bli delaktiga i sitt förändringsarbete. Vidare är syftet även att lyfta tankar från yrkesverksamma kring människor som "hamnar mellan stolarna". De centrala frågeställningarna som studien bygger på är: Hur arbetar olika professioner socialpedagogiskt med personer som hamnar inom LVM? Skiljer sig motivations- och behandlingsarbetet inom tvångsvård jämfört med frivilligvård? Vilka tankar finns hos olika professioner kring individer som hamnar mellan lagstiftningar? Teoretiska perspektiv är socialpedagogik och empowerment, med de centrala begreppen Delaktighet och motivation. Dessa ställs i relation till syfte, frågeställningar och empirin i analysen.

Syftet med denna studie var att beskriva arbetsterapeuters erfarenhet av samarbete med hemtjänstpersonal för att främja Delaktighet i aktivitet hos personer med stroke i hemmet. I studien deltog sex arbetsterapeuter, verksamma inom en kommun i Jämtlandslän, som ansvarar för åtgärder som inriktas mot personer i deras hem där samarbete med hemtjänst ingår. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i ett övergripande tema; Samarbete är en process som bygger på ömsesidighet och kontinuitet och tre underteman; Att skapa en relation är en förutsättning för ett gott samarbete, Samarbete sker genom att ta tillvara på varandras kompetens och erfarenheter samt Samarbete förutsätter kontinuitet och återkoppling. I resultatet framkom betydelsen av samarbetet mellan arbetsterapeuter och hemtjänstpersonalen vilket innefattar att arbeta nära varandra, ta del av varandras kunskaper samt ge feedback.