Abstract Titel: Bollens betydelse i idrottsundervisningen - En studie av hur elever upplever olika former av bollundervisning på skolidrotten Författare: Alexander Ekström och Joel Tulldahl Olika bollidrotter är, enligt både lärare och elever, den mest förekommande aktiviteten på idrottsundervisningen i skolan. Om idrottslektionerna i hög grad består av bollspel finns det en risk att undervisningen enbart gynnar de elever som redan är idrottsligt aktiva i idrottsföreningar och som sedan tidigare har kunskap och erfarenhet av bollidrott. Vi har både använt oss av en kvantitativ och en kvalitativ metod, där den kvantitativa delen består av en enkätundersökning där hela klassen har deltagit och den kvalitativa delen består av intervjuer med fyra utvalda informanter. Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur bollen kan användas som ett pedagogiskt redskap i idrottsundervisningen för att uppnå delar av ämnet idrott och hälsas syfte och mål. Närmare bestämt ville vi jämföra vilka eventuella betydelser klassen i sin helhet och de enskilda eleverna upplevde under två olika slags lektionsupplägg; ?traditionell bollundervisning? och bollbasundervisning.

SamanfattningStudiens syfte är att observera vilken påverkan pedagogers och lärares frågor har på barns Delaktighet och inflytande i förskolan och grundskolan.  Frågeställningarna som behandlas är vilken typ av frågor som förekommer i verksamheterna, i vilka interaktionell sammanhang de förekommer samt vilken funktion frågandet som praktik fyller. Metoden för datainsamling är etnografiska observationer och videoinspelningar. Materialet har samlats in på en förskoleavdelning med barn i åldrarna ett till fem år samt barn i en skolklass år ett i åldrarna sex till åtta år. För att skapa struktur åt observationerna användes ett observationsschema.

Att alla elever får vara delaktiga under skolans aktiviteter kan ses som en självklarhet i en skola för alla. Men för alla elever är det inte så enkelt, och några elever som ibland inte får vara delaktiga är elever med rörelsehinder. Ämnet som de ibland inte får vara delaktiga i inom skolans undervisning är ämnet idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka och få en större förståelse för hur personer med rörelsehinder upplevt undervisningen i idrott och hälsa i grundskolan. För att uppnå detta gjordes intervjuer med fem personer med rörelsehinder i åldrarna 19-30 år.

Syftet i studien var att beskriva, analysera och försöka förstå på vilket sätt gemenskapen i en grupp påverkas genom gruppstärkande övningar. Under fem veckor genomförde vi 27 övningar på en grundskola i en 1-2:a med 25 elever. Gemenskapen studerades ur perspektiven samarbete, Delaktighet, identitet, kamratskap, ledarskap och klimat i gruppen. I val av metod använde vi oss av enkäter, intervjuer samt veckoutvärderingar i syfte att få svar dels ur en kvalitativ och en kvantitativ synvinkel. Resultatet av denna studie visar att eleverna behövde tid på sig för att reflektera kring begrepp gällande gemenskap i klassen.

Kommunikation är något som skapas när en eller flera människor interagerar med varandra och där information av något slag utbyts. Kommunikation inom företag kallas för intern kommunikation och är viktigt för att uppnå syftet med verksamheten. Det är också viktigt för att medarbetare inom organisationen ska känna sig delaktiga och engagerade i företaget, vilket också bidrar till att den dagliga verksamheten blir mer effektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den interna kommunikationen hos ett företag uppfattas samt vilka effekter den interna kommunikationen kan ha på medarbetarnas Delaktighet och engagemang inom företaget. En kvalitativ metod har använts för att uppnå uppsatsens syfte och en fallstudie har genomförts för att erhålla rik information. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att ta reda på intervjupersonernas upplevda vardag.

The aim of this qualitative study is to examine the experience of participation among first line managers within community home care. The study is based on eight interviews with first line managers operating in a metropolitan area in Sweden. A majority of the interviewees worked in private companies.We have used two theories to interpret our empiri: Lean Production and Human Resource Management. The analysis resulted in seven themes: economy, leadership, participation, view on the organization, first line manager, private or municipally operated organization and expectations on the manager. Our results showed that all the interviewees experienced that they were participant in the organization.

Det här är en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts på specialförlossningen på Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vårdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgått ifrån hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhållningssätt till studien.Syftet med studien är att analysera och få kunskap kring hur intervjupersonerna på den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning på ansvar, påverkan och Delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill också undersöka hur chefen på avdelningen kan ge förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsätt. I en diskussion om ansvar så finns en stark koppling till patientansvar.

Syftet med föreliggande studie var att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten och belysa hur det, utifrån ett individperspektiv, påverkade en grupp anställda inom HR- avdelningarna vid Karlskrona garnison. Syftet baserades på två forskningsfrågor. Hur upplever arbetstagaren förändringsarbetet som genomförs av Försvarsmakten våren år 2009? I vilken utsträckning upplever arbetstagaren Delaktighet i förändringsprocessen? För studien användes en kvalitativ metod för att kartlägga förändringsarbetet inom Försvarsmakten. Urvalet var selektivt och urvalsgruppen bestod av nio personer från Karlskrona garnison.

Vi är två förskollärarstudenter som genomfört en studie som handlar om barns gemenskap i förskolan, hur utanförskap, integration, Delaktighet och inflytande i en förskolemiljön fungerar och ser ut . I denna studie går vi igenom tidigare forskning som är relevant för ämnet, metoder för hur vi genomfört studien samt resultat och analys där vi går igenom vad studien / arbetet innehållit. Här relaterar vi även till relevant litteratur och forskning. Slutligen har vi skrivit en slutsats där vi diskuterar det vi hittat från svaren på de frågor som vi tagit upp i undersökningen som vi tillsammans utjämnade med hjälp av olika nyckelord och slutsatser för vad vi personligen trott att vi har lärt oss av hela upplevelsen som kommer till nytta och användning inför våra framtida arbetsår som förskollärare..

BakgrundDet blir allt fler äldre i Sverige, och det kommer att bli en brist på omvårdnadspersonal. Pensionärerna ställer samtidigt nya och högre krav. Fler alternativt drivna äldreboenden har startats, däribland intraprenadverksamheter. Intresset för denna undersökning har sin grund i att båda författarna har tidigare arbetslivserfarenhet från äldrevården, en av oss har dessutom arbetat på ett intraprenadstyrt äldreboende.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur ett antal anställda på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sitt arbete. Fokus kommer ligga på aspekterna styrning, Delaktighet och inflytande.MetodI uppsatsen används en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats samt ett subjektivistiskt synsätt, då vi utgår från aktörernas synsätt.

SAMMANFATTNINGEftersom Läroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer än tidigare, ville jag undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera på följande frågeställningar:Hur gör man matematik på förskolan?? Vad har förskollärare för inställning till matematik?? Har den reviderade läroplanen påverkat arbetssättet med matematik i förskolan? I så fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vårdnadshavare? I så fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie där jag använde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollärare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen på förskolan. De ger många olika exempel på detta inom flera områden såsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus på gården och i skogen.

Bakgrund: Att vänta barn och bli mamma är för kvinnan en av livets största händelser. För gravida kvinnor som behöver specialiserad vård eller individuell planering kring graviditet, förlossning och eftervård finns det i Sverige enheter för kvinnor med komplicerat barnafödande. Bedsiderapportering har studerats inom olika verksamheter men inte tidigare inom vård vid barnafödande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors erfarenheter av bedsiderapportering vid en specialobstetrisk BB-avdelning. Metod: Intervjuer genomfördes med sex kvinnor som var inskrivna på den specialobstetriska BB-avdelningen.

Aktionsforskningens syfte är att öka elevers Delaktighet i ämnet idrott och hälsa genom att involvera dem i planeringsprocessen. Detta eftersom elever sällan tillåts vara delaktiga i utformandet av undervisningen och därmed saknar förståelse för dess syfte och innehåll. Studien präglas av ett relationellt perspektiv i strävan efter visionen om En skola för alla. Tidigare studier visar fördelar med elevinflytande och skriftliga planeringar i syfte att medvetandegöra elever om sitt lärande. I ämnet idrott och hälsa beskrivs att förutsättningar för detta många gånger saknas.

I denna studie har vi undersökt hur tre unga kvinnor upplevt sin kontakt med Individ- och Familjeomsorgen (IFO) inom Socialtjänsten. Studien syftade till att belysa kvinnornas upplevelser av kontakten under utrednings- och placeringsförfarandet. I studien har tre kvinnor i åldrarna 18-25 år deltagit genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats med hjälp av Barnperspektivet, komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt tidigare forskning. Resultatet visar att kvinnorna har olika upplevelser.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur verksamma förskollärare ser på relationen mellan lek och lärande samt hur förskollärare anser att innemiljön påverkar barns utveckling. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Hur uppfattar förskollärare relationen mellan lek och lärande? Hur ser förskollärare på den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns utveckling? Samt hur ser förskollärare på sin egen Delaktighet i barns lek? I studien intervjuas sex verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. Genom de kvalitativa intervjuer som gjorts med förskollärarna har vi fått en generell uppfattning av deras svar på våra frågeställningar. Arbetet har en hermeneutisk ansats vilket innebär att förskollärarnas resultat är en tolkningsfråga.