I förskolan har måltiden traditionellt beskrivits som omsorg, men innebär idag en koppling mellan omsorg och den lärprocess som genomsyrar aktiviteterna i förskolan. I läroplanen nämns barns Delaktighet som ett viktigt begrepp när det gäller utveckling, då det är en förutsättning för barns inflytande, både i förskolan och i samhället. Genom att analysera måltiden med hjälp av FAMM samt en stegmodell för Delaktighet kan möjligheter och hinder till Delaktighet upptäckas samt hur barns Delaktighet främjas och motverkas. Studiens syfte är att utforska hur barns Delaktighet kan se ut i förskolerestaurangen, genom ostrukturerade observationer samt skuggning av en förskolelärare. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och en modell för grad av Delaktighet utformades.

Vårt syfte med denna studie har varit att studera sambandet mellan Delaktighet och livskvalitéhos de äldre på ett äldreboende samt hur personal och ledning arbetar för att främjalivskvaliteten genom Delaktighet.Frågeställningv? Hur ser de äldre på sin Delaktighet?v? Hur ser de äldre på sin livskvalitet?v? Hur ser personal och enhetschef på möjligheten i att främja de äldres livskvalitetgenom Delaktighet?v? Hur påverkas de äldres livskvalitet av deras möjlighet till Delaktighet?Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med de äldre,personal samt enhetschef. Den tidigare forskningen vi studerat rör åldrande, livskvalitet ochDelaktighet. I vår analys har vi applicerat det salutogena perspektivet, empowerment ochaktivitetsteorin.Vårt resultat visar att den äldres livskvalitet i hög utsträckning påverkas av möjligheten tillDelaktighet. Delaktighet tar sig uttryck på olika sätt där återkommande teman har varit;Delaktighet i fysiska aktiviteter, fysisk Delaktighet i sin egen omvårdnad samt inflytande översin egen omvårdnad.

I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barns Delaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad på fokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetar med inflytande och Delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar och pedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerar praktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen. Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod. Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ett resultat som visar på att barns Delaktighet och inflytande synliggörs först och främst genom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser, barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och Delaktighet som en grund i förskolans dagliga verksamhet. Nyckelord: barnsyn, Delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogisk dokumentation..

Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av Delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens Delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till Delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av Delaktighet i vården.

Bakgrund: Tidigare präglades vården utifrån ett synsätt, där vårdgivaren styrde över vården. Detta synsätt har successivt övergått till att patienten bör vara mer delaktig och fatta egna beslut. Information påverkar även graden av Delaktighet och förmågan att fatta beslut självständigt. Patientens Delaktighet i vården styrks i patientlagen och sjuksköterskan har ett ansvar att bjuda in patienten till Delaktighet. Syftet: Att beskriva patientens upplevelser av Delaktighet i vården.

Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vilka faktorer som kan påverka patientens Delaktighet i sin omvårdnad ur ett patientperspektiv. Syftet var även att beskriva de valda artiklarnas urvalsmetod. Metod: Litteraturstudien har en deskriptiv design. Elva artiklar användes varav nio artiklar med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och en artikel med både kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Resultatet visade att det finns flera faktorer som påverkar patientens möjlighet till Delaktighet i sin omvårdnad. Faktorer så som information, patientens Delaktighet vid beslutsfattande samt bemötande påverkar patientens möjlighet till Delaktighet i omvårdnaden.  Slutsats: Information var viktig för patientDelaktighet i sin omvårdnad.

SAMMANFATTNINGAnette ErikssonBarns Delaktighet i förskolan ? är den villkorad av de vuxna?- Förskollärares uppfattningar om barns Delaktighet i förskolans vardag.Vårterminen 2007 Antal sidor 59Syftet med denna studie var att undersöka, analysera och beskriva hur förskollärare uppfattar Delaktighet i förskolans vardag. En litteratursökning visade att det fanns få studier avseende förskollärares uppfattningar om barns Delaktighet i förskolan. Studien är kvalitativ med en innehållsanalys och har en metodtriangulerad design. Studien inleds med en undersökning av en öppen forskningsfråga, vidare har 20 intervjuer genomförts med förskollärare.

Examensarbetet behandlar Delaktighetsbegreppet i fritidshemsverksamheten. Syftet med vår undersökning var att se hur delaktiga eleverna är i fritidsverksamheten och hur pedagogerna arbetar med elevDelaktighet. Alla har rätt till en likvärdig utbildning men hur det kommer till uttryck i verksamheten kan se olika ut beroende på de förutsättningar som finns. Undersökningen belyser pedagogers bristande kompetens att tillgodose elevers behov. Via den empiriska insamlingen framkommer det att pedagogerna som intervjuats är överens om vad begreppet Delaktighet innebär.

Syftet med detta arbete var att undersöka lärares syn på demokrati i förskolan och på vilket sätt de anser att de praktiserar demokrati i verksamheten med fokus på barns inflytande och Delaktighet. Resultatet visar att lärarna lyfter inflytande, Delaktighet och demokrati som viktiga aspekter i förskolan. Lärarna kom med tankar och resonemang kring hur man kan arbeta med inflytande, Delaktighet och demokrati i praktiken samt vad dessa begrepp innebär och betyder för dem. Lärarna menade att de praktiserar demokrati i förskolan genom att lyssna på barnen och vara lyhörda för barnens behov, intressen och förutsättningar så skapar de möjligheter för barnen att få inflytande över verksamheten. Det är viktigt att utgå från det kompetenta barnet och även en förutsättning för att uppnå inflytande, Delaktighet och en demokratisk miljö.

Delaktighet är grundläggande för främjandet av folkhälsa. Inom arbetslivet kan Delaktighet främjas genom ledarskap, till exempel använder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att främja hälsa genom chefer. Arnsteins Delaktighetsstege visar på nivåer av Delaktighet i ett hierarkiskt system och kan användas för att mäta Delaktighet. Attityder kan påverka hur människor handlar och kan påverkas av mängden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien är att undersöka attityder till Delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsättningar att bedriva ett ledarskap som främjar Delaktighet samt om det finns ett samband däremellan, hos chefer med personalansvar i en militär organisation. Enkäten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar på ett regemente i Sverige.

Vår uppsats, Inflytande och Delaktighet ? en fråga om att få sin vilja igenom eller att bli lyssnad på behandlar barns Delaktighet och inflytande i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna tolkar begreppen Delaktighet och inflytande och i vilka situationer som Delaktighet och inflytande ges till barnen. Den tidigare forskningen inom området visar olika synsätt och perspektiv på lärande som råder. Genom kvalitativa intervjuer av sex pedagoger och observationer på två olika förskolor har vi analyserat, tolkat och sammanställt ett resultat. Resultatet visar att barnen blev sedda och lyssnade på men att Delaktighet och inflytande ofta handlar om att få bestämma aktivitet. För att öka barnens Delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet behöver pedagogerna synliggöra det bättre, genom att bland annat föra pedagogisk dokumentation samt avsätta mer tid för reflektion och utvärdering. Vår slutsats är att pedagogerna inser att barnen är kompetenta, men att rutiner i den vardagliga verksamheten hindrar pedagogerna från att fullt ut ta tillvara på det kompetenta barnet. Dessutom anser sig pedagogerna behöva mer tid till att föra pedagogiska diskussioner.

Uppsatsens övergripande syfte är att studera fenomenen ledarskap och Delaktighet i en kommunal verksamhet, mer specifik avses att undersöka ledarskapets betydelse för medarbetarnas Delaktighet. Avsikten med föreliggande studie är således att studera vad i ledarskapet som ledarna och medarbetarna uppfattar påverkar Delaktigheten, och hur dessa faktorer påverkar Delaktigheten, stödjande eller hindrande. Den teoretiska referensramen presenterar en forskningsöversikt över ledarskapsforskning, Delaktighetsbegreppets komplexitet samt faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas Delaktighet.Empirin har inhämtats genom tio kvalitativa intervjuer på två enheter inom en kommun belägen i Östergötland. Resultaten visar fler olika faktorer i ledarskapet som påverkar medarbetarnas Delaktighet. Faktorerna som framkommit i studien som verkar stödjande är; visa intresse, förtroende, tillgänglighet, tillåtande, belöning och engagemang.

BakgrundBarns möjlighet till inflytande och Delaktighet i förskolan är något som ska genomsyra verksamheten. Begreppen förtydligas i olika styrdokument för förskolan som skollagen, förskolans läroplan och barnkonventionen. I litteratur och forskning vi läst är det tydligt att för att barn ska kunna utvecklas och förstå demokrati och dess värderingar behöver de ha inflytande och vara delaktiga i förskolans verksamhet. Det var därför viktigt för oss att undersöka hur förskollärare arbetar och diskuterar kring begreppen inflytande och Delaktighet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare tolkar begreppen inflytande och Delaktighet och hur de i diskussion med andra förskollärare beskriver att de arbetar med barns inflytande och Delaktighet i förskolan.MetodVi beslutade oss för att använda kvalitativ metod, med fokusgruppssamtal som redskap. Vi genomförde två fokusgruppssamtal med sju förskollärare och en barnskötare totalt.

Syftet med vårt examensarbete är att analysera Reggio Emilia- filosofins pedagogiska syn på barns Delaktighet i förskolan. Studien är uppbyggd av tre olika moment bestående av en analys av Delaktighet, Reggio Emilia- filosofins syn på Delaktighet samt kvalitativa intervjuer. Delaktighet är ett svårdefinierat begrepp som behöver analyseras för att få en förståelse för dess innebörder. Eftersom Lpfö 98 ska styra Sveriges förskoleverksamhet är den vår mest centrala utgångspunkt i begreppsanalysen. Begreppsanalysen utgår även bland annat från John Deweys (1916/1997) tankar om lärandet samt Moira von Wrights (2000) punktuella- och relationella perspektiv med intersubjektiviteten i fokus.

Mot bakgrund av teori och tidigare forskning inom området arbetstillfredsställelse kan antas att en viktig faktor som bidrar till att skapa arbetstillfredsställelse är upplevd Delaktighet i arbetet (Spreitzer 2007). Denna studie syftar till att undersöka ett eventuellt samband mellan upplevd Delaktighet och arbetstillfredsställelse i en facklig organisation, och om någon aspekt av Delaktighet (autonomi, information eller påverkan) har större inflytande på ett eventuellt samband. Studien utfördes genom en enkätundersökning på kansliet hos en facklig organisation (n=53). För att mäta arbetstillfredsställelse användes ett mätinstrument utarbetat av Hellgren, Sjöberg och Sverke (1997). För att mäta upplevd Delaktighet användes ett eget mätinstrument som utformats och testats i en pilotstudie.