Syftet med denna studie är att undersöka hur inomhusmiljön på Reggio Emilia inspirerade förskolor skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Detta görs utifrån två frågeställningar som dels ska svara på hur inomhusmiljön i Reggio Emilia inspirerade förskolor är utformade samt på vilket sätt inomhusmiljön skapar förutsättningar för barns delaktighet och inflytande. Denna studie är kvalitativt och vi har arbetat deduktivt. Datainsamlingsmetoden som har använts är observationer av den ostrukturerade formen, med hjälp av papper och penna samt kamera. Resultatet visade att miljöerna hade möbler som var anpassade efter barnens storlek samt material som var lättåtkomliga för barnen.

SammanfattningSedan introduktionen av HLR för 50 år sedan har förutsättningarna för att rädda liv förändrads avsevärt. Många av patienterna som vårdades på sjukhus var äldre och hade svåra kroniska sjukdomar och deras utsikter för en lyckad HLR utan följdkomplikationer var ofta minimala. Beslut om ej-HLR ska fattas av läkaren men bör föregås av samtal med övrig vårdpersonal. Syftet med studien var att identifiera sjuksköterskors delaktighet och upplevelser i beslutsprocessen när ej-HLR fattades. Studien utfördes som en deskriptiv litteraturstudie och 12 vetenskapliga artiklar kvalitets granskades.

Patient delaktighet har fått större uppmärksamhet och författningar har reviderats för att stärka patientens ställning i vården under de senaste decennierna. Sjuksköterskan som först möter patienten i ett ankomstsamtal inför ett operativt ingrepp, har ett betydelsefullt ansvar att möjliggöra patienten delaktig i omvårdnaden. I bakgrunden presenteras begrepp och omvårdnadsteorier vilka har betydelse för studien såsom delaktighet, kommunikation, trygghet och tillit. Tidigare studier visar att sjuksköterskan ser delaktighet som en dynamisk interaktion mellan patienten och sjuksköterskan. Delaktighet främjades genom att sjuksköterskan kommunicerade på ett individualiserat sätt efter patientens behov.

Denna studie behandlar ämnet familjerättssekreterares syn på barns delaktighet i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerättssekreterare inom Stockholms stad. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Om och på vilket sätt bereder familjerättssekreterarna barn i åldern sju till elva år möjlighet att delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar? Vilken av de två konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framträder i familjerättssekreterarnas tal om barn i åldern sju till elva år? Vilken betydelse får familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frågor? Gällande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förståelseram för familjerättssekreterarnas syn på barn och barns delaktighet har vi använt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.

Barns Behov I Centrum (BBIC) är ett dokumentationssystem som används inom barnavårdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats är en kvalitativ studie där syftet är att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavårdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjänsten. Våra frågeställningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mål med att göra barn delaktiga i utredningar uppnås? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta på i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare från olika kommuner i Stockholmsområdet. Vi har använt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att främja barns delaktighet i utredningarna.

Huvudsyftet med studien har varit att beskriva upplevelser och svårigheter om hur kognition påverkar vuxna MMC patienters möjlighet att uppnå delaktighet och självbestämmande. De frågor som har ställts är: 1.) Vad påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten hos informanterna? 2.) Hur beskriver informanterna självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? 3.) I vilken utsträckning upplever informanterna att de kan påverka den egna förmågan till självbestämmande och delaktighet i den dagliga livsföringen? Kvalitativ metod har använts där totalt åtta patienter i åldrarna mellan 20-55 år och som alla hade diagnosen MMC ingick. Huvudresultatet visar att flera faktorer påverkar MMC-patienters upplevelse av självbestämmande och delaktighet. Några faktorer som påverkar är kognition, bristande diagnoskunskap, ekonomi och arbete, utbildning och tillgänglighet med flera.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på förskollärares uppfattningar om pedagogiskdokumentation och även hur de ser på barns delaktighet och inflytande i denna. Vi använde ossav en kvalitativ intervjustudie för vår undersökning. Vårt resultat visar att förskollärarnaanvänder sig av pedagogisk dokumentation, men vi har funnit att förskollärarna har olika syftemed den pedagogiska dokumentationen vilket resulterar i att den används på olika sätt ute iverksamheten. Barnens delaktighet och inflytande fann vi till vis del, men våra intervjuadeförskollärare nämner tidsbrist som en bidragande faktor till varför barnens delaktighetbegränsas. Vår slutsats är att den pedagogiska dokumentationen upplevs ha en framtid ute iverksamheten på förskolorna.

I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) betonas det faktum att barn ska ges möjligheter till reellt inflytande över både arbetssätt och innehåll i verksamheten. Det är barnens behov och intressen som ska fungera som utgångspunkt i såväl planering som utformning. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med syftet att belysa förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan men också på vilket sätt barn görs delaktiga i verksamheten. Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolan? På vilket sätt är barn delaktiga i verksamheten? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre förskollärare. Kvalitativ forskningsintervju är den metod som använts i studien eftersom denna metod är förenligt med studiens syfte.

Introduktion: Sveriges befolkning blir allt äldre och med stigande ålder uppkommer ofta komplexa hälsoproblem. Kortare vårdtider ställer krav på en väl genomförd vårdplanering, så att patientens behov kan tillgodoses efter utskrivning. För att göra patienten delaktig i sin vårdplanering krävs kunskap, kommunikation, värdighet samt att de äldre interagerar med personal. Dessa begrepp härstammade från en definition av delaktighet och låg till grund för studiens teoretiska referensram. Syfte: Studiens syfte var att undersöka de äldres uppfattning av sin delaktighet vid samordnad vårdplanering.

Att ha en utvecklingsstörning leder ofta till svårigheter att utföra dagliga aktiviteter. Detta resulterar i behov av anpassat stöd för att kunna vara delaktig. Personer somhar en utvecklingsstörning blir allt äldre och går inte i pension vid samma ålder somden övriga befolkningen. Därför har den dagliga verksamheten en stor betydelse förderas vardag. Syftet med studien var att undersöka hur äldre personer som har enutvecklingsstörning upplever sin delaktighet i daglig verksamhet.

Den Konduktiva Pedagogiken är ett kombinerat terapeutisk och pedagogiskt rehabiliteringsprogram som riktar sig till alla människor som har någon form av rörelsehinder som till exempel Cerebral Pares. Den Konduktiva Pedagogiken har funnits i Sverige i över tio år. Trots metodens framsteg i aktivitet och självständighet och trots metodens effektivitet när det gäller delaktighet hos barn och vuxna med Cerebral Pares har den inte fått någon framträdande position i Sverige. Studiens syfte var att studera den Konduktiva Pedagogikens möjligheter till ökad aktivitet, självständighet och delaktighet hos barn med rörelsehinder utifrån arbetsterapeutiska grundantaganden. Resultatet visade att samtliga deltagare hade förbättrat sin aktivitetsförmåga, självständighet och delaktighet genom sin träning enligt den Konduktiva Pedagogiken.

Detta examensarbete har utförts under hösten 2004 vid Luleå tekniska universitet. Undersökningen har inriktats på arbetsmiljöfrågor vid VA- avdelningen på Tekniska förvaltningen i Luleå kommun gentemot kommunens ledningssystem för Miljö, Arbetsmiljö och Jämställdhet (MAJ). Vid Tekniska förvaltningen har arbetet med att införa MAJ nyligen startat. Hittills har dock en delegationsordning angående ansvar och uppgifter enligt MAJ upprättats. En implementering av ett ledningssystem är en förändring som ställer stora krav på anställdas möjlighet till delaktighet och deras möjlighet att påverka detta arbete.

SammanfattningSyfte och frågeställningarStudiens syfte var att belysa elevers delaktighet under en bollspelslektion avseende bollinnehav och initiativtagande med boll. Ett andra syfte var att studera om delaktighet i bollspel förändras beroende på hur undervisningen genomförs. Studiens frågeställningar var följande: Hur är fördelningen och spridningen i antalet bollkontakter i bollspel bland flickor och pojkar i en skolklass?  Hur agerar flickor och pojkar när de har bollen i spelet? Förändras beteendet från det första till det sista tillfället? Är det någon skillnad i utveckling över tid, med avseende på elevers delaktighet och agerande med bollen i spelet i de tre undervisningsmodellerna?MetodTre olika undervisningsmodeller har provats vid tio tillfällen under tio veckor och jämförts i en interventionsstudie. Det första och sista tillfället har bestått av endast spel, där 147 elever granskats i sitt agerande.

Delaktighet och socialt kapital är två viktiga beståndsdelar för en god hälsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nätverk, socialt stöd och tillit som återkommer när föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige är föreningstraditionen väl förankrad vilket bevisas då ungefär hälften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlägga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hälsa. För att besvara syftet skickades en webbenkätundersökning till samtliga andraårsstudenter på akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling på Mälardalens högskola, Västerås.Resultatet, med en svarsfrekvens på 20 procent, visar att två tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefär 40 procent var delaktiga i arbetet i någon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var främst för att träffa andra människor och skapa kontaktnät.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hälsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd på grund av att datamaterialet var för litet och även snedfördelat.

Studiens syfte var att beskriva hur arbetsterapeuterna arbetade för att främja delaktig-het i meningsfulla aktiviteter hos vuxna med ADHD. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma arbetsterapeuter i norra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys användes vid analys av data som resulterade i fyra kategorier. I resultatet framkom det att arbetsterapeuternas arbete bestod av ett klientcentrerat arbetssätt och att skapa förståelse om klienternas vardag för att främja delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Förskrivning av tekniska hjälpmedel och samverkan med aktörer och klien-tens nätverk var en stor del av arbetsterapeuternas arbete.